Nyheter.

2018-05-09 15:54
Regionen skulle egentligen ha avslutat avtalet med bolaget SOS Alarm men nu måste det förlängas. Bild: Fredrik Sandberg/TT
Regionen skulle egentligen ha avslutat avtalet med bolaget SOS Alarm men nu måste det förlängas.

Prestigefyllt vårdprojekt skjuts på framtiden

Efter flera år av planeringsarbete skulle landstingets egna larmcentral till slut ta över ansvaret för alla medicinska samtal som kommer till nödnumret 112. Men nu har det prestigefyllda vårdprojektet skjutits på framtiden – till personalens frustration.

De senaste åren har flera landsting sagt upp sina avtal med bolaget SOS Alarm och startat egna larmcentraler som prioriterar och bedömmer nödsamtal. Anledningarna är att man vill ha en högre andel sjuksköterskor som besvarar samtalen och att man vill spara på resurser genom att bara skicka ambulanser när det verkligen behövs. Västra Götalandsregionen har varit inne på samma spår och 2015 tog hälso- och sjukvårdsstyrelsen här beslut om att starta en egen larmcentral i landstingets regi.

Under perioden oktober 2017 till april 2018 var det tänkt att den nya Sjukvårdens larmcentral successivt skulle ta över ansvaret för de medicinska nödsamtalen från SOS Alarm. Från och med den 2:a maj skulle de vara i full drift och besvara alla samtal. Men bara någon vecka innan dess fick personalen på larmcentralen veta att övertagandet skulle skjutas upp.

– Tanken var att vi skulle ta över i maj men det är inte genomförbart. Vi har inte lyckats rekrytera den personal och kompetens som behövs för att klara uppdraget på ett sätt så att patientsäkerheten inte blir lidande, säger Mats Kihlgren som är områdeschef för Sjukvårdens larmcentral.

Svårt att rekrytera

Målet var att rekrytera 40 sjuksköterskor under våren men de har bara lyckats anställa ungefär 20 sjuksköterskor och tio undersköterskor på heltid. En anledning till att man ville ta över uppdraget från SOS Alarm var att man ville att legitimerade sjuksköterskor skulle besvara majoriteten av samtalen, och att man trodde att det skulle var lättare för landstinget att rekrytera dem. Men enligt Mats Kihlgren har det varit svårare än de befarat.

– Det är svårt att rekrytera sjuksköterskor. Jämfört med den övriga sjukvården tycker jag ändå att vi har varit framgångsrika eftersom vi anställt 20 stycken på den korta tiden. Vi ska ha en hög andel sjuksköterskor i personalen men även vi drabbas av sjuksköterskebristen, säger han.

I väntan på att ta över ansvaret så assisterar de 30-talet anställda på Sjukvårdens larmcentral SOS-operatörerna när det behövs. Om personerna som ringer behöver prata med en person med högre medicinsk kompetens kopplas de landstingsanställda in och gör en fördjupad intervju. De sköter också en del av dirigeringen och prioriteringen av ambulanshelikoptern, och det uppdraget ska de ta över fullt ut i slutet av maj.

Det är inte klarlagt än vad den uppskjutna starten kommer att kosta skattebetalarna. Västra Götalandsregionen håller på att ta fram ett nytt avtal med SOS Alarm och målet är att det ska vara färdigt så att hälso- och sjukvårdsstyrelsen kan ta beslut om det den 22 maj.

Tony Johansson (MP) är vice ordförande i nämnden och har förståelse för att projektet dragit ut på tiden.

– Vi har respekt för att det är svårt med rekryteringar och att man måste avvakta tills det är löst. Vi har ändå haft ett relativt välfungerande avtal med SOS Alarm, så det är ingen akut kris, säger han.

”Stor frustration”

Men en källa med god insyn i verksamheten som har hört av sig till ETC Göteborg menar att fördröjningen skapat stor frustration hos personalen. Personen upplever att verksamheten är ostrukturerad och att personalen inte hinner med sina uppdrag. Sjuksköterskorna på larmcentralen ska till exempel ringa upp patienter som väntar på ambulans för att kolla att de inte blir sämre under tiden, men ibland hinner de inte göra det.

Huvudskyddsombudet Jeanette Ros har också fått signaler om att personalen är besvikna över att uppstarten inte gått som planerat.

– Det finns en stor frustration över att de inte är i full drift. De som jag pratat med är motiverade och ser fram emot att starta, så det här måste komma igång så snabbt som möjligt, säger hon.

Enligt henne har larmcentralen rekryterat många sjuksköterskor med hög kompetens men de riskerar att förlora dem om verksamheten inte kommer igång snart.

– Om de inte startat upp snart finns det en risk att de tappar engagemanget och väljer andra arbetsplatser. Tre personer har redan sagt upp sig och det är tråkigt om man ska tappa ännu mer kompetens så att man behöver börja om igen, säger Jeanette Ros.

Kortare utbildning

Källan är också kritisk till larmcentralens medicinska kompetens. Hen säger att man anställt många undersköterskor trots att det var ett uttalat mål att samtalen skulle besvaras av sjuksköterskor, och att utbildningen av den nya personalen är undermålig. För att få jobba som operatör på SOS Alarm måste man ha en 20 veckor lång utbildning men på larmcentralen är introduktionskursen bara sex veckor lång.

Områdeschefen Mats Kihlgren håller inte med om kritiken utan menar att den sex veckor långa introduktionsutbildningen är tillräcklig.

– SOS-operatörer ska kunna hantera både brand, polis och sjukvård. Vi har bara hand om vårdärenden så vi har andra förutsättningar. Våra sjuksköterskor kan ju redan sjukvårdsbiten så de behöver lära sig tekniken och träna på hur de intervjuar, säger han.

Om han fick göra om uppstarten skulle han inte försökt starta upp verksamheten i maj – både för att det blev för tajt om tid och för att det är precis i början på semestertiden. Däremot tror han att de kan anställa tillräckligt många sjuksköterskor för att kunna ta över ansvaret över larmprioriteringen till hösten.

– Som alltid när man tar ett beslut så finns det en ambition att det här ska gå, men sedan möter ambitionen verkligheten. För varje månad blir det kärvare att hitta sjuksköterskor, men vi kan erbjuda ett spännande och varierat jobb så jag tror att vi kommer hitta tillräckligt många, säger han.

Så fungerar det svenska larmsystemet

• När man ringer nödnumret 112 får man prata med en SOS-operatör som avgör vilken typ av hjälp man behöver. De skickar ut sjukvården, brandkåren eller polisen beroende på vad som hänt.

• Tidigare besvarades alla samtal av bolaget SOS Alarm som ägs av staten och Sveriges kommuner och landsting (SKL). Nu ska landstingets egen nystartade larmcentral ta hand om alla samtal som handlar om sjukvård.

• Övertagandet har dragit ut på tiden och nu måste regionen i stället teckna ett nytt avtal med SOS Alarm.