Nyheter.

2017-09-08 13:15
  • Carina Sjöholm och Jienny Gillerstedt vill behålla Lilla Änggården som en grön oas för göteborgarna.  Bild: Sanna Arbman Hansing
    Carina Sjöholm och Jienny Gillerstedt vill behålla Lilla Änggården som en grön oas för göteborgarna.
  • Till smygöppningen på söndag ska byggnadsställningarna förhoppningsvis plockas ner.  Bild: Sanna Arbman Hansing
    Till smygöppningen på söndag ska byggnadsställningarna förhoppningsvis plockas ner.
  • Carina Sjöholm och Jienny Gillerstedt visar genom husets femton rum.  Bild: Sanna Arbman Hansing
    Carina Sjöholm och Jienny Gillerstedt visar genom husets femton rum.
  • Skåpen är fulla av gamla serviser och glasvaser.  Bild: Sanna Arbman Hansing
    Skåpen är fulla av gamla serviser och glasvaser.
  • Ett av brödernas villkor för att skänka bort huset var att hushållerskan Norma Lorentsson skulle få bo kvar, vilket hon gjorde till sin död på 90-talet.  Bild: Sanna Arbman Hansing
    Ett av brödernas villkor för att skänka bort huset var att hushållerskan Norma Lorentsson skulle få bo kvar, vilket hon gjorde till sin död på 90-talet.
  • I lådorna ligger sekelgamla kläder kvar.  Bild: Sanna Arbman Hansing
    I lådorna ligger sekelgamla kläder kvar.
  • Sven och Carl Grén Broberg på ålderns höst.  Bild: Sanna Arbman Hansing
    Sven och Carl Grén Broberg på ålderns höst.

Nu öppnar unika 1700-talsgården för besökare

Under tre år har Lilla Änggården varit stängt för renovering. På söndag finns det återigen möjlighet att se hur bröderna Carl och Sven och hushållerskan Norma levde.

– Att få se hur en familj levt här i flera generationer gör att man börjar på tänka på sin egen historia, säger museichefen Carina Sjöholm.

Vitrinskåpen är fyllda av ärvda kaffekoppar och i garderoben hänger vita och bruna skjortorna på rad. Under en säng skymtar ett par välanvända skinntofflor och vid badrumsspegeln står rakvattnet och parfymen kvar precis som bröderna Carl och Sven Grén Broberg lämnade dem.

– De hade verkligen tyckt om att se oss gå omkring här bland deras saker. Det var såhär de ville att huset skulle användas, säger Carina Sjöholm som är museichef på Stadsmuseet.


BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8




De hade inga egna barn så mot slutet av livet skänkte de hemmet och trädgården till Göteborgs stad med premissen att det skulle bevaras och bli ett levande minne av ett historiskt hem. Carina Sjöholm och kollegan Jienny Gillerstedt visar runt genom matsalen, salongerna och sovrummen på övervåningen. Sängarna är fortfarande bäddade och ett vattenglas står kvar på nattduksbordet.

Trots att taket är lågt hänger ljuskronor i många rum och på väggarna skymtar småblommiga tapeter mellan stora släktporträtt. Möblerna och föremålen kommer från tre sekler.

– Jag tror att människor uppskattar att det inte till exempel är ett komplett sjuttiotalshem utan att sakerna kommer från olika tidsåldrar, säger Carina Sjöholm och visar den grönblommiga linoleummattan i en av salongerna.
 

Ger perspektiv på hur vi lever

De tror att många lockas av att se och uppleva hur människor levt i andra tider. De annorlunda möblerna och klädesplaggen gör det lätt att börja fantisera om hur var att tillhöra överklassen i Göteborg under början av 1900-talet. Jienny Gillerstedt och Carina Sjöholm tror att ett besök i brödernas hem kan ge människor perspektiv på sitt eget liv.

– Att få se hur en familj levt här i flera generationer gör att man börjar på tänka på sin egen historia. Bröderna här levde ett helt annorlunda liv med trädgårdsmästare och hushållerska men som människor var de precis som oss med samma känslor och tankar, säger Carina Sjöholm.

De sista 30 åren av sina liv ägnade bröderna åt att märka upp alla saker i huset. Carl var mycket intresserad av museum och gav alla föremål ett nummer med tillhörande beskrivning. De har ärvt många av sakerna och möblerna och varit mån om att bevara dem.

– I dagens konsumtionssamhälle river nog många ut hela rum och köper allting nytt. Bröderna hade ett helt annat sätt att se på sina tillhörigheter och deras möbler hade följt med dem i generationer, säger Carina Sjöholm.

 

Tre år av renovering

För att följa brödernas sista önskan om att bevara gården krävs mycket underhållsarbete eftersom de äldsta delarna av huset härstammar från 1700-talet. För några år sedan skulle man renovera taket men några tegelplattor hamnade fel och efter några dagars oväder hade vattnet trängt in i tak och väggar. Därför har gården nu varit stängd i nästan tre år för renovering och underhåll men till helgen ska byggnadsställningarna plockas bort och huset öppnas upp för besökare igen.

– Det är egentligen en smygöppning för allting är inte färdigt än men under hösten kommer man kunna boka visningar och till våren öppnar vi på riktigt, säger Jienny Gillerstedt som är projektansvarig.

Öppningen sker på söndag i samband med kulturarvsdagen. Då kommer besökarna kunna gå på dramatiserade visningar för att lära sig mer om gårdens historia. Man kan också snickra sin egen fågelholk och gå på fågelskådning för att upptäcka alla olika arter i Änggårdsbergen. Tidigare har fokus legat på själva byggnaden men i och med nyöppningen hoppas Jienny Gillerstedt att besökarna också ska få upp ögonen för trädgården och naturen runtomkring.

 

"En fridfull grön lunga"

Hur Lilla Änggården kommer att användas i framtiden är inte helt bestämt. Antagligen kommer de fortsätta med de populära dramatiserade visningarna. En förhoppning är att besökarna ska kunna fika i kaffestugan och att man kanske kan ordna musikunderhållning i grässlänten som vätter mot Änggårdsbergen.

– Många vet inte att den här platsen finns så vi hoppas att fler göteborgare ska hitta hit. Samtidigt är det viktigt att bevara Lilla Änggården som en fridfull grön lunga, säger Carina Sjöholm.

DIGITAL PRENUMERATION

FÖRSTA MÅNADEN GRATIS!

Läs alla artiklar från ETC Göteborg utan kostnad första månaden. Därefter är priset 199 kronor/månad. Ingen bindningstid. Du får dessutom ETC Göteborg direkt till din mejl, alla dagar i veckan. Beställ för att läsa direkt.

Genom att klicka på ”Beställ” godkänner du prenumerationsvillkoren och samtycker till att ETC-företagen hanterar dina personuppgifter

Lilla Änggården

Gården är en av få bevarade äldre släktgårdar i Göteborgsområdet.
Apotekarefamiljen Grén köpte gårdarna Lilla och Stora Änggården på 1800-talet och ägorna innefattade hela området mellan Slottskogen, Annedal och Guldheden.

Apotekaren Arvid Henrik Grén var intresserad av trädgårdsarbete och planterade årligen flera tusen träd i det kala Änggårdsbergen.

Gården gick i arv i släkten och de sista privatpersonerna som bodde på Lilla Änggården var de ogifta bröderna Carl och Sven Grén Broberg som levde där till sin död.

De drömde om att göra sitt hem till ett museum och grundade Grén Brobergs museistiftelse som donerade huset och parken till Göteborgs stad.

Idag förvaltas fastigheten av Higab och grönområdet sköts av Park- och naturförvaltningen. Göteborgs stadsmuseum står för musei-verksamheten.

På kulturarvsdagen på söndag öppnar Stadsmuseet och Higab upp Lilla Änggården för visningar. Gården är öppen klockan 11–15.