Stadsdelen har sedan flera år tampats med ekonomiska problem och politikerna ansåg att ett nytt ledarskap var på sin plats. Under tiden som en ny chef rekryteras är Gitte Caous, stadsdelsdirektör i Östra Göteborg, tillförordnad på posten. Hennes kombinerade lön för båda tjänsterna är 113 250 kronor i månaden, högst bland stadsdelsdirektörerna i Göteborg.

– Jag tycker vi har väldigt bra betalt som stadsdelsdirektörer. Det är också ett stort uppdrag som innebär att vi har ansvar dygnet runt. Men ja, vi har en bra lön, säger hon till ETC Göteborg.

Inköps- och anställningsstopp

Nu leder hon arbetet med de ekonomiska nedskärningarna i Örgryte-Härlanda, som förra året redovisade ett underskott på 34 miljoner kronor. För två veckor sedan bestämde hon om ett inköps- och anställningsstopp som ska löpa tills vidare och som gäller allt som inte är helt nödvändigt för att verksamheterna ska fungera.

Hon har även lett nedskärningarna i Östra Göteborg, vars budget förra året innebar åtstramningar på 40 miljoner kronor bara inom Individ- och familjeomsorg samt funktionshinder, enligt Göteborg Direkt. Just inom det området har Örgryte-Härlanda också haft höga utgifter, anser stadsdelens ledning. Som ETC Göteborg tidigare rapporterat larmar socialsekreterare i stadsdelen att de pressas till striktare biståndsbedömningar i samband med nedskärningarna.

– Man har ingen tilltro till oss. Det är klart att vi ska förvalta skattepengar väl, men om man ger folk hjälp och samverkar i hela samhället skulle vi nå mycket bättre resultat och jag är helt övertygad att man skulle spara i längden, säger handläggaren Sophia Laveborn som jobbar inom socialtjänsten i Örgryte-Härlanda.

”Det är ovärdigt”

Eleini Fridlind har tidigare jobbat som socialsekreterare i Östra Göteborg men slutade under vintern 2017 till följd av de åtstramningar som gjordes där.

– Man skar ner på ett sätt som inte hade med folks behov att göra. Det handlade inte om att titta på vilket sätt vi arbetade eller att följa upp det, utan bara om ekonomi. För mig är inte det ett rättssäkert arbetssätt, jag tycker det är ovärdigt. Så behandlar man inte folk som har kommit till socialtjänsten och bett om hjälp.

Behöver anpassa sig

Men enligt Gitte Caous handlar det om att stadsdelen behöver anpassa sig till politiska beslut och de vägledningar som staden utformar för att uttolka socialtjänstlagen. Det finns ingen mall för nedskärningarna som hon tar med sig från Östra Göteborg till Örgryte-Härlanda, utan varje stadsdel utgår från sina förutsättningar. Östra Göteborg brukar ta inspiration för sin verksamhet från Angered medan Örgryte-Härlanda vanligtvis ser åt Centrum och Majorna-Linné, bland annat eftersom befolkningssammansättningarna liknar varandra, förklarar Gitte Caous.

Hon visar ett diagram som sammanställts av Stadsledningskontoret. Stapeln för Örgryte-Härlanda visar att kostnaderna för bistånd – försörjningsstöd borträknat – steg mer än 15 procent förra året, långt mer än exempelvis Centrum och Majorna-Linné, där ökningen ligger på runt 2 procent.

– Den här bilden visar, vill jag påstå, att man haft en för generös biståndsbedömning i den här stadsdelen, säger Gitte Caous.

Skulle det inte kunna tolkas som att de andra stadsdelarna varit för snåla?

– Nej, för du har alltid möjlighet att överklaga. När vi tittar på överklaganden, både här och i Östra Göteborg, så får vi rätt i nio av tio fall. Sedan gör vi ju också internkontroller för att se hur vi följer den vägledning som staden har tagit fram.

Inte alla överklagar

Samtidigt är det inte alla som överklagar. Bland de beslut inom Örgryte-Härlandas vuxenstöd – som bland annat inbegriper boendebistånd, hjälp med beroendeproblematik och stöd vid psykisk ohälsa – som överklagats mellan januari och maj i år har förvaltningsrätten visserligen gått på socialtjänstens bedömning i samtliga fall. Men av de som fått avslag har knappt en femtedel faktiskt överklagat. Å andra sidan, poängterar Gitte Caous, får majoriteten av alla sökande bifall; i fallet vuxenstöd handlar det om drygt 94 procent av besluten under den nämnda perioden.

Finns det en risk när man håller på med nedskärningar att man går över gränsen för vad lagen säger?

– Det finns alltid en risk och den går åt båda hållen. Det finns en risk att man går över socialtjänstlagens intentioner. Men risken finns också att man stödjer mer än socialtjänstlagens intentioner föreskriver och att man då brister i samhällskontraktet mot skattekollektivet som ska finansiera tjänsten.

Vad säger du till de som tycker att ersättningarna ni får som stadsdelsdirektörer innebär fel prioritering av skattepengar?

– Det är en jättesvår fråga att svara på. Jag ska säga så här, att när jag började i Östra Göteborg så blev jag erbjuden en lön och den tackade jag ja till. Jag har inte förhandlat, jag har inte bett att få en krona till, utan den lön som jag blev erbjuden av arbetsgivaren, den tog jag och tackade så mycket för. För jag tycker att det var en bra lön.