Bildspecial.

2019-12-25 10:00
Puffetikett
ETC Göteborg

Bilderna som visar Göteborg för 100 år sedan – och idag

Feskekörka, Kopparmärra och Rosenlundsverket – klassiska platser i Göteborg, men som också ändrat utseende under åren. ETC Göteborg letar sig hundra år bakåt i tiden och tittar närmare på Göteborg när 1900-talet var ungt.

Feskekörkan

Då:

Bild: Olga Rinman/Göteborgs stadsmuseum/Topografiska akrivet

Torget utanför Feskekörkan kallades tidigare Fiskeflöten efter den flotte i kanalen varifrån fiskförsäljning skedde. Fiskebåtar kom från hela västkusten och väntade i älven utanför bron över Rosenlundskanalen vid sju på morgonen. Alla ville ha bästa kajplatsen vid Feskekörkan. Runt förra sekelskiftet diskuterades hygienen kring försäljningen vid Feskekörka, men 1919 var det begränsning av bodarnas öppettider som var på tapeten i Göteborgs politiska rum.

Nu:

Foto: Annelie Moran

Även i dag är Feskekörkan på tapeten. I maj i år lovade styrande kommunalråd Axel Josefson (M) göteborgarna via Twitter att Feskekörka ska förbli där den är och att det även i fortsättningen ska säljas fisk där. Kommentaren kom efter att fastighetsbolaget Higab meddelat att byggnadens framtida verksamhet skulle utredas. Fiskebåtarna har dock slutat lägga till i kanalen, men i år har det stannat till en och annan Paddanbåt mer eller mindre fylld av turister som just duckat under ”osthyveln”.

Källa:

Bland annat boken Feskekörka av Lars O Carlsson

Karl Johansgatan

Då:

Foto: Okänd/Göteborgs Stadsmuseum/Topografiska arkivet

Runt förra sekelskiftet expanderade Göteborgs befolkning kraftigt. Staden dubblade sin befolkningsmängd på tre decennier till strax över 200 000 år 1920. Det skedde delvis genom att fler områden, som Gårda och Lundby räknades in som en del av staden, men även genom ökande födelsetal. I Stadsmuseets fotoarkiv står det att ”Fröken Maja Brobergs syster Gunhild” bodde en tid i den här huset på Karl Johansgatan 60.

Nu:

Foto: Annelie Moran

Även idag expanderar Göteborg både i storlek och befolkning. I dag räknas både Majorna och Gårda som en del av stadskärnan och även folk som bor i kranskommuner som Mölndal och Partille kan räkna sig som göteborgare för utomsocknes eftersom de är en del av de 13 kommuner som utgör Göteborgsregionen. Regionens invånarantal passerade i början av 2017 en miljon och Göteborgs stad ligger på cirka 570 000 invånare.

Källa: Bland annat boken Göteborgs historia av Martin Fritz

Kopparmärra

Då:

Foto: Olga Rinman/Göteborgs stadsmuseum, topografiska arkivet

Statyn av Karl IX stod tidigare mitt i Östra Hamngatan vänd mot öster. Men 1935 vann trafiken i prioriteringsordningen över kungen, som fick vända helt om och rätta in sig mellan husen bredvid gatan. Statyn har också fått namnet Kopparmärra, trots att den föreställer en hingst. Statyn invigdes 1904 av kung Oscar II och när den här bilden togs var statyn relativt ny.

Det finns en gammal skröna som säger att de som uppförde statyn vid sekelskiftet la en ölflaska under kungen som en slags hyllning.

Nu:

Foto: Annelie Moran

Förra året syntes inte göteborgarnas kära Kopparmärra till på ett halvår, men inte för att kungen fått flytta på sig igen, utan för att statyn behövde täckas över och restaureras. I september kunde den dock avtäckas och Karl IX och hans hingst kunde visa upp sig igen efter sina ansiktslyft.

Källa: Bland annat boken Gamla go'a Göteborg av Per Rhedin

Östra hamngatan

Foto: Olga Rinman/Göteborgs stadsmuseum, topografiska arkivet

Då:

Östra hamnkanalen sträckte sig från Lilla Bommen vid älven och upp mot Brunnsparken. Några år före denna bild togs, någon gång mellan 1910 och 1920, hade hade den västra hamnkanalen fyllts igen och blivit Västra Hamngatan. Lukten från kanalen ska ha varit en av anledningarna till åtgärden. År 1936 gick den östra hamnkanalen samma öde till mötes när Götaälvbron skulle byggas.

Nu:

Foto: Annelie Moran

Östra Hamngatan flankeras sedan 1972 av Nordstan med cirka 200 butiker och den totala ytan är över 300 000 kvadratmeter. På andra sidan finns Börshuset där Göteborgs kommunfullmäktige återigen har sina möten efter en helrenovering. Östra Hamngatan inhyser flera spårvagns- och busslinjer, speciellt kring Brunnsparken.

Källa: Boken Gamla go'a Göteborg av Per Rhedin

Drottningtorget

Då:

Foto: Olga Rinman/Göteborgs stadsmuseum, topografiska arkivet

Den här bilden har tagit på Drottningtorget cirka 1915. Bakom fotografen tronade då Fattighuset, en två våningar hög byggnad med 128 rum som rymde cirka 1000 personer. Två år efter fotot togs revs byggnaden. Hotell Eggers som är i blickfånget hade vid den här tidpunkten cirka 30 år på nacken.

Nu:

Foto: Annelie Moran

Nu ligger Hotel Post på Fattighusets gamla tomt, med ett namn som påminner om att byggnaden också varit ett posthus. Men om utseendet och gästerna till byggnaden bakom fotografen har ändrats ganska drastiskt så har byggnaden på andra sidan torget, som inrymmer hotellet Eggers förblivit sig lik. Enligt hotellet själva finns till och med Fru Eggers, en spritkassörska som förförde hotellets grundare, spöke fortfarande kvar i svit 397.

Källa: Boken Gamla go'a Göteborg av Per Rhedin

Konserthuset på Heden

Då:

Foto: Anna Backlund/Göteborgs stadsmuseum, topografiska arkivet

I 23 år fick konserthuset på Heden stå innan det brann ner 1928. Det byggdes tack vare pengar från två donatorer. Under invigningen i februari 1905 sjöng kören strofen ”Vårt lif är kort, men konsten lång”. Konserthuset ersattes sju år efter branden av dagens konserthus på Götaplatsen. Heden hade under lång tid fungerat som övningsplats för olika regementen, därav namnet Exercisheden.

Nu:

Foto: Annelie Moran

När ETC Göteborgs fotograf intar samma plats som fotografen Anna Backlund för 100 år sedan står en annan tillfällig byggnad på ungefär samma plats som det nedbrunna konserthuset: Partille cups tälthus. Vad det ska bli av Heden i framtiden är fortfarande ett hett diskussionsämne, men den har fått rymma en rad olika händelser och verksamheter. Som VM-byn för friidrottare 1995, matcher i Gothia cup och demonstrationer både under 1 maj för 100 år sedan och mot Nordiska motståndsrörelsen i nutid.

Källor: Bland annat, boken Gamla go'a Göteborg av Per Rhedin.

Tullstugan vid sänkverket

Då:

Foto: Olga Rinman/Göteborgs stadsmuseum, Topografiska arkivet

Sex tulltjänstemän står utanför Tullstugan vid Sänkverket i Masthugget. Söder om stugan ligger sjömanshemmet. Upphovsmannen till boken Gamla go'a Göteborg, Per Rhedin, noterar att den ena av tjänstemännen inte bär uniform och författaren misstänker därför att han hade hemlig tjänst. Bakom skymtar Masshugget och Stigberget.

Nu:

Foto: Annelie Moran

Trähusen finns bara på gamla fotografier. Men en kommersbyggnad står kvar även om den idag sannolikt är lite mer färggrann än för cirka 100 år sedan. Det sker fortfarande verksamhet inne i huset idag, som loppis och cykelverkstad.

Södra vägen från Korsvägen

Då:

Foto: Olga Rinman/Göteborgs stadsmuseum, topografiska arkivet

Södra vägen har gått från att vara en landsväg in till staden genom obebyggt område på 1600-talet, via småskalig bebyggelse med landerier på 1700-talet till att få hästspårvagn under 1800-talet. Den första elektriska kom först efter millenieskiftet. Men innan dess byggdes stenbelagda kvarter i rutmönster. Den här bilden är tagen från Korsvägen.

Nu:

Foto: Annelie Moran

Södra vägens spårvagnar försvann tidvis under sommaren 2019 på grund av omläggningar. Korsvägen har genom åren vuxit till en av Göteborgs största knutpunkter och grävs nu upp för anläggningen av en av Västlänkens underjordiska stationer. Men den ska inte bara få en station utan en person ska även anställas på livstid för att hänga på stationen. Konstprojektet kallas Eternal employment.

Källa: Göteborgs stad

Victoriaskolan

Då:

Foto: Okänd/Göteborgs Stadsmuseum/Topografiska arkivet

Här syns skolgården och Göteborgs nya elementarläroverk. Skolan byggdes 1889 och hade då cirka 130 elever. För att kunna bygga på tomten på Viktoriagatan fick skolan ta ett lån på 120 000 kronor. Den har kallats både Engelbrektsskolan och Tyska skolan sedan dess, men går numera under namnet Victoriaskolan.

Nu:

Foto: Annelie Moran

I dag är Victoriaskolan en grundskola med nästan 500 elever från förskoleklass till nian. Nu är ungefär hälften flickor och hälften pojkar. Skolans huvudman är fortfarande Tyska skolans ekonomiska förening och tyska högtider som Fasching och Sankt Martin firas fortfarande.

Källa: Bland annat Göteborgs stadsmuseum, gamlagoteborg.se och victoriaskolan.se

Rosenlundsverket

Då:

Foto: Okänd/Göteborgs Stadsmuseum/Topografiska arkivet

1882 tändes den första elektriska glödlampan i Göteborg. Det var på Chalmerska slöjdskolan. Gatubelysningen i staden drevs på gas, men 1926 ersattes den sista gaslampan av en elektrisk. Elverkets ångkraftscentral i Rosenlund byggdes 1908, några år efter att de hästdragna spårvagnarna ersatts med eldrivna.

Nu:

Foto: Annelie Moran

Rosenlundsverket kan ha spelat ut sin roll eller måste få en rejäl uppgradering för att leva upp till stadens framtida behov och passa in i stadsbilden. Frågan diskuteras politiskt samtidigt som den attraktiva älvstranden åt båda håll byggs om, både bort mot Stenpiren och Masthuggskajen. Nu, mer än hundra år efter att spårvagnarna elektrifierades, planeras snart de första båtarna i älven göra omställningen från diesel.

Källa: Bland annat Göteborg energi.

DIGITAL PRENUMERATION

TVÅ VECKOR GRATIS!

Läs alla artiklar från ETC Göteborg utan kostnad första två veckorna. Därefter är priset 199 kronor/månad. Ingen bindningstid. Du får dessutom ETC Göteborg direkt till din mejl, alla dagar i veckan. Beställ för att läsa direkt.

Genom att klicka på ”Prenumerera” godkänner du prenumerationsvillkoren och samtycker till att ETC-företagen hanterar dina personuppgifter