Ledare. Thomas Sterner.

2018-05-02 04:00

Miljöekonomi lockar äntligen hela världen

Insikten om att de stora hållbarhetsfrågorna är livsavgörande har spritt sig. Men varför är det så svårt att påverka politiken i rätt riktning?

Den 25–29 juni står Handelshögskolan i Göteborg värd för den största konferensen som någonsin hållits i miljöekonomi. Jag var med när den första internationella konferensen för miljöekonomi hölls för drygt 25 år sedan i Venedig. Då var vi mellan 50 och 100 personer och de flesta var européer och nordamerikaner. Nu väntar vi uppemot 1 500 deltagare varav hundratals kommer från Kina, Indien, Afrika och Latinamerika. Sida och många andra sponsorer bidrar generöst till att täcka kostnader och möjliggöra ett större och därmed mer rättvist deltagande.

I vissa avseenden har vi varit ganska framgångsrika sedan den första miljöekonomikonferensen. Det finns fler och fler ekonomer som arbetar med miljöfrågor. På 90-talet var det antingen miljö eller ekonomi att sätta ihop det till ett ord väckte många frågetecken.

Miljöekonomi – är det ett ämne? Idag vet man och insikten om att de stora hållbarhetsfrågorna är livsavgörande har spritt sig.

I andra avseenden har vi kommit mindre långt. När det gäller att verkligen lösa problem såsom klimatproblematik, förlust av biodiversitet, trängsel, utfiskning av haven, spridningen av skadliga kemikalier så står vi ofta och stampar.

Ska man se det från den positiva sidan så finns det mycket kvar att göra och vi behövs. En konferens där man diskuterar inte själva hoten utan just frågan om hur man utformar politiken. Det behövs fler fora där vi kan försöka förstå varför det är så svårt att påverka politiken i rätt riktning.

Klimatet är naturligtvis en av de stora elefanterna i rummet. Många sessioner berör frågan antingen direkt eller indirekt. Det finns sessioner och artiklar som direkt tar sig an frågan om hur optimal klimatpolitik ska utformas.

Hur ska handel med utsläppsrätter organiseras? Vilken blir effekten om man länkar samman flera utsläppsrättsområden till ett? Hur ska man utforma kombinationer av styrmedel – till exempel koldioxidskatt och utsläppsrättshandel, eller skatt och subvention till ny teknologi? Vilken betydelse har klimatlagar såsom den som England, och nyligen också Sverige, antagit?

Andra sessioner berör effekterna av klimat på havet, på arter och biodiversitet, på skog, eller på ekosystemtjänster. De flesta sessioner är för oss forskare själva. Vi utbyter erfarenheter. De flesta som kommer har skrivit en artikel och presenterar den i 20 minuter, hoppas sedan kanske på några bra kommentarer och tillbringar resten av tiden med att kolla vad andra kolleger gjort som är liknande eller som kanske är helt annorlunda. Det är så vetenskapen fortskrider och det finns inslag av vidareutbildning i detta.

Sedan finns också sessioner där vi diskuterar praktisk miljöpolitik med politiker, företagare eller andra representanter för samhället. Dessa policysessioner fokuserar ofta mer på debatt och inte sällan är det en panel som diskuterar en fråga. Till exempel har vi en om kemikaliepolitik där vi välkomnar dels centrala representanter för europeisk kemikaliepolitik såsom Bjorn Hansen, chef för den europeiska kemikaliemyndigheten, miljöminister Karolina Skog och dessutom Al McGartland som är en erfaren handläggare från USA:s naturvårdsverk EPA.

Hela den 25 juni är en förkonferens där exporter/beslutsfattare på myndigheter diskuterar med forskare hur man kan lösa praktiska problem, till exempel den korrekta skatten på koldioxid eller den så kallade ”social cost of carbon” – som har så stor betydelse vid till exempel analyser av infrastruktursatsningar såsom vägar, tunnlar och nya järnvägar.

Under en vecka kommer vi alltså ha en bra bit över 1 000 forskare, politiker, företagare och kanske lite media som fokuserar på att debattera miljöfrågorna. Men allt är inte bara debatt och forskning. Viktigt är ju också att skapa ett trevligt torg eller forum där deltagarna kan knyta nya kontakter. Vi måste också äta och bo, umgås och festa – och givetvis ska vi försöka leva som vi lär. Vi gör allt vi kan för att undvika plast och att skapa onödigt eller svårhanterat avfall. Vi kommer inte att dela ut någon sedvanlig konferensväska med program, pennor och broschyrer. Mycket av detta blir enligt egen erfarenhet snabbt till just avfall. Vi räknar med att folk följer programmet på dator och mobil så konferensprogram trycker vi överhuvudtaget inte. Och utan block, paper, pennor, program med mera så behövs ju inte heller inte alla dessa väskor som ser likadana ut och som man tappar bort…

Maten har vi tänkt mycket på. Den kommer att vara klimat och miljömedveten, huvudsakligen vegetarisk och framförallt anstränger vi oss mycket för att den kommer vara god. Det blir naturligtvis inte någon biff – eftersom idisslare (kor) medför stora metanutsläpp som bidrar till en förstärkt uppvärmning av klimatet – med det kan bli något litet marint undantag som syftar på att det är midsommartider på västkusten.

Störst miljöpåverkan är det kanske genom flygresorna hit. Naturligtvis ”kompenserar” många sina resor men det kan ifrågasättas om det räcker. Helst skulle vi velat att så många som möjligt (från norra Europa) tog tåget men tyvärr är förbindelserna så dåliga att detta är knappt realistiskt. Förr åkte man lätt tåg från Paris men idag har förbindelserna försämrats så att man får byta ungefär sex gånger på väg till Göteborg.

Här finns mycket som kan göras för praktisk politik på både nationell nivå och EU-nivå och naturligtvis kommer vi diskutera skatter och andra styrmedel för att minska klimatpåverkan från flyg på konferensen.

DIGITAL PRENUMERATION

FÖRSTA MÅNADEN GRATIS!

Läs alla artiklar från ETC Göteborg utan kostnad första månaden. Därefter är priset 199 kronor/månad. Ingen bindningstid. Du får dessutom ETC Göteborg direkt till din mejl, alla dagar i veckan. Beställ för att läsa direkt.

Genom att klicka på ”Beställ” godkänner du prenumerationsvillkoren och samtycker till att ETC-företagen hanterar dina personuppgifter