Ledare. Gert Gelotte.

2017-11-03 03:00
”Menar vi allvar med nollvisionen, att inga barn skall vräkas från sina hem, måste barnens intressen sättas först”, skriver Gert Gelotte.  Foto: Jessica Gow / TT
”Menar vi allvar med nollvisionen, att inga barn skall vräkas från sina hem, måste barnens intressen sättas först”, skriver Gert Gelotte. 

Barnens rättigheter måste gå först vid vräkningar

Barn som vräks från sina hem påverkas för resten av livet. Joel var 16 år när Kronofogden och flyttkarlarna knackade på familjens dörr. I gårdagens ETC Göteborg berättade han om skammen och konsekvenserna: ”Jag har en inneboende otrygghet som gör att jag har svårt att lita på andra människor. När jag tittar på min dotter tänker jag att det här får bara inte hända henne”.


BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8


För tio år sedan beslutade regeringen att inga barn skall vräkas (nollvisionen). Sedan dess har över 200 barn vräkts från sina hem, bara i Göteborg och det fortsätter därför att vi tillåter det.

Under första halvåret i år vräktes 188 barn i Sverige, elva av dem i Göteborg.

”Även om det bara är ett tiotal barn varje år, så innebär det lika många förstörda liv, eller i alla fall liv som blir väldigt påverkade av den händelsen”, säger Joel.

Vräkningar drabbar barn som redan har det svårt. 2010 kartlade en arbetsgrupp vid Socialdepartementet vilka barnfamiljer som vräks. Det visade sig att hälften av vräkningshoten gällde ensamstående mammor med barn. Drygt 90 procent av vräkningarna orsakades av hyresskulder, varav 80 procent var lägre än 20 000 kronor. Drygt 80 procent av de skuldsatta hushållen kom från Sverige eller de nordiska länderna.

När skall nollvisionen förverkligas? I sin regeringsförklaring i höstas utlovade statsminister Stefan Löfven att FN:s barnkonvention skall bli svensk lag. Då om inte förr, men helst förr, bör det bli betydligt svårare att vräka barn från sina hem. Det kan förslagsvis ske på två sätt.

En bestämd procedur vid vräkningshot mot barnfamiljer behöver skrivs in i hyreslagen. Socialtjänsten måste kopplas in tidigt. Det är mycket viktigt att hyresskulden inte tillåts växa. Så länge socialtjänsten arbetar aktivt med den vräkningshotade familjen och så länge hyresvärden garanteras hyran bör vräkning inte tillåtas.

När Hyresgästföreningens tidning Hem och Hyra i somras frågade Sveriges kommuner visade det sig att inte ens var fjärde kommun har aktuella rutiner för att förhindra att barnfamiljer vräks. I Göteborgsområdet saknar Härryda, Partille och Mölndal rutiner medan Göteborg har rutiner ”delvis”.

Socialtjänsten behöver utökade befogenheter. Givetvis bör frivilliga överenskommelser och avbetalningsplaner komma i första hand. Men om frivillighet inte hjälper måste barnens trygghet gå före föräldrarnas självbestämmande. Socialtjänsten bör därför få rätt att som en sista utväg besluta om införsel (utmätning) i bidrag och lön. Det innebär att vårdnadshavarens inkomster först passerar socialtjänsten, där hyran betalas, innan resterande pengar blir tillgängliga på vårdnadshavarens bankkonto.

Tvångsvis införsel i bidrag och lön kan kritiseras med hänvisning till Socialtjänstlagens portalparagraf att ”verksamheten skall bygga på respekt för människornas självbestämmanderätt och integritet”. Men när vräkningen är genomförd kvarstår hyresskulden. Sådana driver Kronofogden regelmässigt in utan betänkligheter för den skuldsattes integritet. Så frågan bör ställas om det är ett större ingrepp i integriteten att utsättas för införsel som ett medel att förhindra vräkning än att utsättas för införsel när hyresskulden är allt som återstår av bostaden?

Svaret borde vara självklart. Menar vi allvar med nollvisionen, att inga barn skall vräkas från sina hem, måste barnens intressen sättas först.

Principen barnen först bör i största möjliga utsträckning även gälla de knappa tio procent av vräkningarna som inte har ekonomiska orsaker. Givetvis skall fastighetsägarna inte behöva godta skadegörelse och grannarna inte behöva stå ut med störningar och hot. Men innan en vräkning verkställs borde boendestöd prövas.

Boendestöd har visat sig effektivt när hemlösa med missbruksproblem flyttar från särskilda boenden till vanliga hyreslägenheter. Det borde fungera även för hyresgäster som har svårt att visa hänsyn till grannar och svårt att sköta lägenheten.

Att rakt av förbjuda vräkning av barnfamiljer är inte praktiskt möjligt. Ett sådant förbud skulle ge föräldrar en möjlighet att missköta bostaden i skydd av barnen. Sannolikt skulle ett vräkningsförbud också göra det generellt svårare för barnfamiljer att få hyra en bostad. Men med relativt enkla åtgärder kan vräkningar av barnfamiljer göras mycket sällsynta. Menar vi allvar med nollvisionen, att inga barn skall vräkas, är det efter tio år hög tid att sätta kraft bakom orden, att göra verklighet av den goda viljan.