Kultur & Nöje.

2020-12-07 08:34
Alexandra Fried och Alexandra Herlitz är båda lektorer i konst- och bildvetenskap vid Institutionen för kulturvetenskaper på Göteborgs Universitet och driver tillsammans Konsthistoriepodden. Bild: Christian Egefur
Alexandra Fried och Alexandra Herlitz är båda lektorer i konst- och bildvetenskap vid Institutionen för kulturvetenskaper på Göteborgs Universitet och driver tillsammans Konsthistoriepodden.
Puffetikett
ETC Göteborg

Konstpodd utan pladder

En podd kan vara några influencers som snicksnackar lite kring diverse mer eller mindre aktuella händelser. Det kan också var två filosofie doktorer som för initierade samtal och lyfter den senaste forskningen om olika verk från konsthistorien.

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på ETC Göteborg!
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Din prenumeration på ETC Göteborg förnyas varje vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Din prenumeration på ETC Göteborg förnyas varje månad. Avsluta när du vill.

– Det var din idé, allt är ditt fel, säger Alexandra Herlitz skämtsamt och tittar menande på kollegan Alexandra Fried i ett inspelningsrum på Humanisten.

Frågan löd hur de startade sin ”Konsthistoriepodden” som nu är inne på sin andra säsong, och har en stadig skara lyssnare.

– Jo, men i våras så var vi ju tvungna att gå över till distansundervisning på grundkurserna i konst- och bildvetenskap. Då gjorde vi som små minipoddar för studenterna och upplevde att det formatet fungerade väldigt väl. När även museerna började stänga så tänkte vi att vi kunde bidra med något. Människor är ju fortfarande intresserade av konst, så då tänkte vi att vi startar en podd, säger Alexandra Fried.

Lektorer i konst

Bägge heter alltså Alexandra, är lektorer i konst- och bildvetenskap vid Institutionen för kulturvetenskaper på Göteborgs Universitet och driver tillsammans Konsthistoriepodden, som minner mer om föreläsningar än löst snack.

– Först testade vi lite olika format för att se vad som fungerade. Och vi var ju väldigt bestämda bägge två med att vi inte ville ha någon snackpodd, där vi bara satt och hade samtal, utan att vi faktiskt skulle berätta en historia utan avbrott, säger Alexandra Fried.

– Vi ville ge bakgrundshistorierna kring konstverken och inte hamna för mycket i vad vi själva tycker. Det gör vi istället på Instagramkontot där vi laddar upp små snuttar när folk har frågat saker. Men i podden är det researchat material där vi kollar på vad som forskats och skrivits om något. Det är väldigt olika saker vi fokuserar på i olika konstverk, fortsätter Alexandra Herlitz.

Kräver manus

En icke-snackig podd betyder manus. Och initierade manus av två filosofie doktorer i konstvetenskap betyder en väldig massa jobb. Här räcker det inte att ha några halvt underbyggda åsikter och sväva ut kring dem.

– Ja, jobbmängden underskattade vi nog från början. Då gjorde vi en sommarföljetong där det skulle vara en podd i veckan i tio veckor, säger Alexandra Fried.

– Ja, gud vilket jobb det var. Att kolla upp allt, vad säger den senaste forskningen, vad vet man om det här och så vidare. Vi utgick ju från det vi redan visste och lärt oss någon gång, men man hittar alltid att det har kommit ny forskning sedan dess, fortsätter Alexandra Herlitz.

De ångrar ändå inte sitt val med välarbetade manus. En pratigare podd är liksom något helt annat.

– Nej, med bestämdhet så passar inte det formatet oss, säger Alexandra Fried.

– Vi testade någon gång men det blev krystat och som vi skulle vara väldigt käcka. Sen blev det bara fniss och skratt, säger Alexandra Herlitz.

Ekonomisk hjälp

Tack vare medel från Stiftelsen Gustaf Bratts föreläsningsfond så får de lite hjälp på vägen ekonomiskt. Men den mesta tiden för arbete med podden får dras från fritidskontot. När de väl insett hur mycket tid varje avsnitt tog, så stöpte de om och Konsthistoriepodden kommer nu i säsong två en gång i månaden istället.

Bägge Alexandrorna har erfarenhet från museipedagogik. Herlitz har jobbat mycket på Göteborgs konstmuseum och Fried på Bonniers konsthall. De kunskaperna kom väl till pass i poddarbetet.

– Man vet ungefär på vilken nivå man ska lägga det. Man vet vad folk är intresserade av. De vill gärna ha bildanalys och konsthistorisk fakta, men även de lite smaskigare anekdoterna från livet i Montmartre, eller vad det nu kan vara, säger Alexandra Herlitz.

Varje avsnitt handlar om ett specifikt konstverk och konstnären bakom. Det kan vara Jan van Eyck med ”Rolins Madonna” eller Anders Zorns ”Omnibus”. Men podden rymmer även modernare inslag som Jean-Michel Basquiat med ”Irony of Negro Policeman”.

– Vi bestämde från början att det alltid skulle vara konstverk som vi båda tyckte om eller som vi båda tyckte var intressanta. Men vi har ju väldigt olika smak har vi kommit fram till, även om vi kan jämka en del, säger Alexandra Fried.

Har nått fjärdeplatsen

Vid släppet av det senaste avsnittet seglade Konsthistoriepodden upp på plats fyra över Apples podcaster under kategorin ”konst”. Nu bör det sägas att kategorin är något diffus. Den toppades till exempel samtidigt av ”Fredagspodden” med Hannah Widell och Amanda Schulman, och ingen har ännu lyckats lista ut på vilket sätt den skulle handla om konst. Alexandra och Alexandra glädjer sig dock åt att många verkar vilja lyssna på ett relativt nördigt ämne som konsthistoria. Kring 1000 personer lyssnar under veckan avsnittet släpps och sedan klingar det av en del fram tills nästa avsnitt kommer.