– Det är det de flesta frågar. Min syster ringde upp mig efter att hon hade läst och sa ”gud, jag visste inte att du hade så här stora problem med klimakteriet”. Men, nej, det hade jag inte. Och jag skriver inte dagbok heller, säger Jessika Devert och skrattar.

Hon är född och uppvuxen på Hisingen, blev journalist i 30-årsåldern och har varit frilansande skribent i stort sett hela tiden sedan dess. De första stegen som författare var inom barnböcker. Hon och hennes syster skrev tre stycken om karaktären Kicka 2010–2011 innan Jessika istället hamnade i biografifacket.

– 2016 gjorde jag en intervju med en tjej som hade varit nazist. Hennes historia hade det som krävdes på något sätt för en biografi. Hon var i det rätt kort tid och hade lyckats vända på steken. Så det blev boken ”Nazibruden”. Sedan blev det fyra biografier på rull. Bland annat ”Nu är det kul igen” om Karin Adelsjö, efter att hon hade gått in i väggen.

Byter genre

Senaste biografin, ”Utnyttjad, våldtagen och såld” om Paulina Bengtssons nattsvarta livsöde kom så sent som förra året.

Grundhistorien till ”Dagboken jag aldrig skrev” går i betydligt ljusare färger. Den 50-åriga huvudrollsinnehavaren får en dagbok av sin 20-åriga dotter. Följer gör ett år fullspäckat med händelser och missöden. Som nämnt helt påhittat, men visst har hon dragit av både egna och andras erfarenheter.

– Jag är rätt bra på att snappa upp saker. Men förhoppningsvis har jag skruvat till det så mycket sen att ingen känner igen sig.

Genrehoppet var en kul upplevelse för Jessika.

– Fördelen, men även nackdelen med biografier är att du har en klar story att hålla dig till.

Här är det mycket mer fritt spelrum. Det var väldigt skönt att få skapa sina egna karaktärer, miljöer och händelser. Jag kunde gå och klura på det på ett annat sätt.

"Mindre neurotisk"

Att hon drar jämförelsen med Bridget Jones, Helen Fieldings romanfigur som blivit älskade filmer med Renée Zellweger i huvudrollen, beror på att det var så hon tänkte sig upplägget från början.

– Men min huvudkaraktär är istället i medelålder. Hon är kanske lite mindre neurotisk, vill inte längre bilda familj då det redan är gjort och har istället andra besvär som klimakteriet. Det är en helt annan bild av en kvinna helt enkelt.