Varför har Västlänken blivit en valfråga nu?
Debatten om att bygga en tågtunnel under Göteborg har pågått sedan centerpartisten Rune Thorén lanserade idén i slutet av 80-talet. Efter många år av förstudier, utredningar och debatter kom man fram till att tågtunneln och flera andra infrastrukturprojekt i Göteborgsområdet skulle finansieras genom det så kallade Västsvenska paketet. Avtalet antogs av VG-regionen i oktober 2009, av kommunfullmäktige januari 2010 och slutligen av riksdagen i juni 2010. Trots att investeringsbeslutet redan tagits såg det nybildade partiet Vägvalet till att järnvägstunneln blev en valfråga hösten 2010. I samband med valet 2014 hölls en rådgivande folkomröstning om man skulle ha kvar trängselskatten i Göteborg – en avgift som till stor del finansierar det Västsvenska paketet. 57 procent sa nej, men kommunfullmäktige valde ändå att ha kvar avgiften. I maj 2018 fick Västlänken klartecken av mark- och miljööverdomstolen och strax därpå togs det första spadtaget. Ändå går Demokraterna, Sverigedemokraterna och Vägvalet till val på att försöka avbryta bygget.
Det är allvar nu. Ge ett bidrag till ETC Stödfond för att säkra utgivningen av Sveriges enda rödgröna dagstidning. Använd ETC Varuhuset eller:
Swisha: 123 508 754 9
BG: 5372-9141
Går det att stoppa Västlänken?
Rent praktiskt går det att stoppa bygget om Göteborg stad häver sin del av avtalet i det Västsvenska paketet. För det skulle det krävas att motståndarpartierna Kommunistiska partiet, Sverigedemokraterna, Vägvalet och Demokraterna skulle få mer än 50 procent av rösterna i valet, alternativt lyckas få med sig något av de andra partierna på sin sida. De skulle också bli tvungna att övertala de andra parterna i det Västsvenska paketet – alltså staten, grannkommunerna och två landsting – att stoppa bygget. Den liberala debattören Anders Högström förklarar i en debattartikel i Göteborg Direkt att alla parter måste vara eniga för att förändra det nuvarande paket. Han skriver också att lagstiftningen ger företräde åt riksintressen. Alltså skulle staten kunna bygga Västlänken mot kommunens vilja. Det är dock väldigt ovanligt att regeringen kör över kommuner på det sättet.
Vägvalet menar att det bara är skrämselpropaganda att säga att Västlänken inte går att stoppa. De menar att Göteborgs stad kan säga upp avtalet genom att inte acceptera de fördyringar och tilläggskostnader som de menar kommer uppstå. Men enligt Trafikverket finns en riskreserv på 2,3 miljarder kronor och det finns inga tecken på att projektet skulle överskrida den budgeten.
Vad skulle konsekvenserna bli?
Jakob Heidbrink, docent i civilrätt, säger i en intervju med P4 Göteborg att ett brutet avtal kunna innebära att kommunen blir skadeståndsskyldigt och riskerar sitt förtroendekapital hos till exempel staten. I våras föreslog Demokraternas partiledare Martin Wannholt att kommunstyrelsen skulle häva avtalen kring Västlänken, och då yrkade S, M, MP, V, L och KD emot förslaget. De menade att ett brutet avtal skulle innebära att även Marieholmstunneln och Hisingsbron skulle stå utan finansiering, och att kapacitetsproblemen för pendeltåg genom Göteborg skulle stå olösta under lång tid framöver. Vägvalet å sin sida hävdar att man kan bygga Marieholmstunneln och Hisingsbron med de pengar som trängselskatten redan dragit in. Enligt Trafikverket har man redan förbrukat minst 3 miljarder av projektpengarna. Att avbryta pågående kontrakt skulle kosta ytterligare 1,3–1,5 miljarder kronor, skriver den socialliberala skribenten Gert Gelotte i en ledare i ETC Göteborg.
Hur har det gått med de juridiska turerna?
I maj 2018 meddelade Mark- och miljööverdomstolen att Västlänken kunde börja byggas, trots att den sista detaljplanen inte vunnit laga kraft. Göteborgs stad håller på att ta fram och ändra detaljplaner för de områden som berörs av Västlänken. Detaljplanerna för stationsområdena ska vara färdiga under hösten. Föreningen Trädplan Göteborg har överklagat järnvägsplanen och hade nyligen en muntlig förhandling i Högsta Förvaltningsdomstolen. Nu väntar de på besked. De har även överklagat Mark- och miljööverdomstolens beslut..
