Klimat.

2020-04-29 08:06
  • Fridays for Future: Lydia Lifmark, Klara Hellsing och Lydia Rysavy, medlemmar i Fridays for Future. Enligt dem får deras demonstrationer inte samma slagkraft när de inte kan samla en stor skara. Bild: Julia Sandstén Vikberg
    Fridays for Future: Lydia Lifmark, Klara Hellsing och Lydia Rysavy, medlemmar i Fridays for Future. Enligt dem får deras demonstrationer inte samma slagkraft när de inte kan samla en stor skara.
  • Fridays for future demonstrerar i Göteborg hösten 2019 när det fortfarande gick att hålla demonstrationståg.   Bild: Thomas Johansson / TT
    Fridays for future demonstrerar i Göteborg hösten 2019 när det fortfarande gick att hålla demonstrationståg. 
  • Dan Baeckström, sammankallande i Naturskyddsföreningen i Göteborgs klimatgrupp, ser att coronakrisen väcker nya frågor gällande klimatkrisen.  Bild: Privat
    Dan Baeckström, sammankallande i Naturskyddsföreningen i Göteborgs klimatgrupp, ser att coronakrisen väcker nya frågor gällande klimatkrisen. 
  • Mikael Sundström, ordförande i Jordens Vänner, hoppas att coronakrisen leder till klimatomställningar, men är tveksam över om det kommer att ske.  Bild: Privat
    Mikael Sundström, ordförande i Jordens Vänner, hoppas att coronakrisen leder till klimatomställningar, men är tveksam över om det kommer att ske. 
Puffetikett
ETC Göteborg

”Klimatkrisen har inte tagit paus” – pandemin tvingar miljörörelsen att arbeta på nya sätt

Klimatkrisen har inte glömts bort, men hamnat lite i skymundan på dagordningen till följd av coroanakrisen. Detta enligt miljörörelser som ställs inför nya utmaningar gällande att organisera sig och nå ut. Samtidigt väcker pandemin nya frågor hos miljöengagerade som ser hur människors resande och konsumtionsmönster drastiskt förändras.

Dagens verklighet är tuff för en miljörörelse som annars fokuserar mycket på att samlas och demonstrera.

– Nu är det bara max tio personer som kommer på våra klimatstrejker på fredagar, det får inte samma effekt. Att ses brukar annars vara ett sätt att få hopp från varandra. Det gör att man inte känner sig lika ensam i sina åsikter, säger Lydia Lifmark, en annan medlem.

Fridays for Future hade en inplanerad global klimatdemonstration den 24 april. Men när länder världen över har infört restriktioner i olika grader blir det svårt att genomföra den som vanligt. I Göteborg fick demonstrationen ske på ett nytt sätt.

– Alla får lägga ett par skor på Gustav Adolfs torg under dagen. Det blir en symbolisk handling. Folk är där även om de inte är där. Sedan kommer vi livestreama talare från platsen, säger Klara Hellsing, medlem i Fridays for Future.

Digital kommunikation

Hos Naturskyddsföreningen i Göteborg och Jordens Vänner, som har säte i Göteborg, sker mycket av verksamheternas kommunikation nu digitalt. Aktiviteter som kräver att man träffas fysiskt har skjutits upp till när coronapandemin är över.

– Vi brukar prata med politiker men nu har vi inte gjort det så mycket. Vi tänker att det är bättre att vänta till vi kan träffas på riktigt och då politikerna inte är lika upptagna med den pågående krisen. Men vi ska ha ett möte med miljöförvaltningen om den nya kommunala klimatstrategin snart, det ska ske digitalt, säger Dan Baeckström, sammankallande i Naturskyddsföreningen i Göteborgs klimatgrupp.

–  Vi har skjutit fram vårt årsmöte till hösten. Vi skulle också ha delat ut antipriset Svenska Greenwashpriset under Almedalsveckan. Men i år får vi göra utdelningen på annat sätt, säger Mikael Sundström, ordförande i Jordens Vänner.

Miljörörelserna fortsätter alltså med sitt arbete i den mån de kan. Men de märker samtidigt att deras hjärtefråga – klimatet –  får mindre uppmärksamhet än tidigare när världens uppmärksamhet riktas mot coronapandemin.

– Det var svårt för klimat­nyheter att få plats i media innan corona. Nu är det stopp. Men klimatkrisen har inte tagit paus. Till exempel passerade Sveriges Overshoot day nyligen, men det rapporterades inte om det, säger Lydia Rysavy, medlem i Fridays for Future.

– Klimatfrågan får inte lika stor plats i medier. Men den syns fortfarande. Det är intressant att se att fler och fler gör en koppling mellan coronakrisen och klimatkrisen, säger Mikael Sundström från Jordens Vänner.


Prenumerera på ETC:s Klimatnyhetsbrev

 

Vilken koppling finns det mellan kriserna?

– Frågan om kontroll. Vi har inte kontroll över viruset. Hade vi haft kontroll över corona­viruset hade det inte spridits över hela världen och blivit en global pandemi. Det finns en illusion hos politiker om att att vi kan kontrollera klimatet, men kommer det en tipping point så går det inte. Ett virus bryr sig inte om människor, på samma sätt som klimatet inte bryr sig, säger Mikael Sundström.

Coronapandemin leder även till något som miljörörelserna önskat länge – klimatutsläppen minskar. Att se hur pandemin leder till att industrier avstannar, flygtrafiken rasar och konsumtionen avtar väcker nya frågor hos de engagerade.

– En sådan radikal omställning av folks levnadsmönster var väl ingen som hade förutspått, och att den skulle ske så här snabbt och brutalt hade klimatrörelsen aldrig tänkt sig. Men det här tyder ändå på att det går. Det är bara en fråga om politisk vilja och incitament, säger Dan Baeckström, på Naturskyddsföreningen.

Enligt honom finns det många som pratar om att tiden efter coronakrisen vore ett bra tillfälle att genomföra klimatomställningar.

– I de kanaler som jag följer ser jag att många tänker att hanteringen av coronakrisen kan vara en modell för klimatkrisen. Det talas även om hur vi ska hantera de ekonomiska problemen som kommer att följa på krisen. Vissa anser att vi måste skjuta på alla klimatomställningar för nu går ekonomi först. Medan vi resonerar att vi borde ta chansen att stimulera en hållbar ekonomin, säger Dan Baekström.

”En stor möjlighet”

Samma resonemang finns hos Fridays for Future och Jordens Vänner.

– Det skulle vara en stor möjlighet att göra omställningar nu när människor redan ställt om sina liv. Även om det inte riktigt är samma omställningar som behöver göras för klimatet, säger Lydia Rysavy, från Fridays for Future.

– Det spelar i princip ingen roll om utsläppen går ner under tre månader, om de senare går upp igen till de tidigare nivåerna. Det här är en paus från utsläppen, men ingen lösning på klimatkrisen. Det som behövs är ett systemskifte. Nu finns det en möjlighet för politikerna att ställa om mot ett hållbart samhälle, säger Mikael Sundström, från Jordens Vänner.

Han är dock tveksam till om detta kommer att ske.

– Jag hoppas verkligen att kris­en gett politikerna självförtroendet att börja agera kraftfullt även i klimatfrågan, men jag har inte sett några tydliga tendenser till det ännu.

”Rädda för förändringar”

Klara Hellsing från Fridays for Future är osäker på om viljan hos människor till att förändra sin vardag kommer att finnas efter coronakrisen.

– Det som har hänt nu visar att människor kan göra förändringar. Men jag tror att det här också kan göra människor rädda för förändringar, speciellt i de delar av världen där det är utegångsförbud. Jag tror att många längtar tillbaka till sin vardag, säger Klara Hellsing.

Dan Baeckström tror att oron hos människor till och med skulle kunna leda till något negativt i framtiden.

– Jag är orolig över att det kan finnas krafter som vill slå mynt av rädslan och hittar på sätt att göra dålig politik av det här. Under flyktingkrisen 2015 så var det inte främlingsfientligheten som kom först, utan det var Refugees welcome och medmänsklighet. Nu när det är en annan kris vill alla hjälpa till, men sedan kanske oron blir utnyttjad på ett liknande sätt, säger han.