Nyheter.

2020-09-08 16:35
Fortfarande får tjejer betala mer för idrottande än killar i Göteborg. Bild: Anders Wiklund/TT
Fortfarande får tjejer betala mer för idrottande än killar i Göteborg.
Puffetikett
ETC Göteborg

Tjejernas idrottande får fortfarande mindre pengar

Trots stora satsningar för att göra ungas idrottsutövande mer jämställt har det i princip inte skett någon skillnad sedan 2004. Fortfarande får tjejer betala mer för idrottande än killar.

”Det har inte gett den effekten som man hade hoppats på”, säger Tobias Gröndahl,  på idrott- och föreningsförvaltningen i Göteborg.

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på ETC Göteborg!
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje månad. Avsluta när du vill.

I Göteborg har man länge satsat på att de kommunala bidragen till idrottsföreningar för ungdomar ska delas ut jämlikt. Bland annat får ungdomsföreningar 25 kronor mer i lokalbidrag för tjejer och 50 öre högre i belopp per aktivitetsmarkering (markering när en person deltar i aktiviteten) för tjejer än för killar. Ändå gick 9,5 miljoner kronor av bidragen förra året till killar och bara 6,5 miljoner till tjejer.

– Satsningarna har inte gett någon större effekt. Det är fortfarande en ganska ojämlik fördelning. Vi håller på att titta nu hur ska vi göra på något annat sätt när det inte gett den effekten som man hade hoppats på, säger Tobias Gröndahl, som är avdelningschef för föreningsstöd på idrott- och föreningsförvaltningen.

Vill olika saker

Fördelningen mellan könen är cirka 60/40 (killar/tjejer) och så har den sett ut sedan 2004, då kommunen började registrera bidragen utifrån kön. Enligt Tobias Gröndahl finns det flera orsaker till varför det är så svårt att få det helt jämlikt.

– En orsak som forskning visar är att tjejer och killar vill olika saker. Killar är mer benägna att idrotta i stora grupper, medan det är vanligare att tjejer ägnar sig åt simning, ridning, dans och gymnastik. Vi har ett system i dag i Sverige när det gäller aktivitetsmarkeringarna som gynnar lagidrott som kan ta större volymer i relation till annan fysisk idrottsaktivitet. Fotbollsplaner kan ta större volymer än till exempel simhallar, säger Tobias Gröndahl.

Tjejer tenderar också att välja idrotter som inte utövas genom en förening och får därför i högre grad betala för idrottandet från sina egna, eller föräldrarnas, fickor.


Prenumerera på Dagens ETC:s nyhetsbrev

 

– En studie som vi gjorde här om året visade att tjejer är mer aktiva utanför föreningslivet. Det var fler tjejer som ägnade sig åt aktiviteter som dans och så vidare, säger Tobias Gröndahl.

Fotboll vanligast

Den vanligaste idrotten bland båda könen är dock fotboll, men det är ändå mer än dubbet så många killar som spelar fotboll i idrottsföreningar i Göteborg än tjejer.

– Det kanske inte är fler tjejer som vill spela fotboll. Många tjejer står i kö till ridning, simning och gymnastik och där behöver vi göra stora satsningar, säger Tobias Gröndahl.

Särskilt få tjejer som är med i idrottsföreningar är det i socio­ekonomiskt utsatta områden.

– Det är något som vi ser som väldigt allvarsamt. Det finns områden med så lågt som sju procents deltagande i föreningar för tjejer. Det finns en underrepresentation även när det gäller killar, men inte lika stor.

Förvaltningen håller nu på att utreda vad man kan göra för att fördelningen ska bli mer jämlik.

– Vi är väl medvetna om att vi behöver göra strukturella satsningar. Det har vi gjort, men det har fått låg effekt. Under 2020 har vi ett politiskt uppdrag att se över hur föredelningen ser ut och ge förslag på hur vi kan få en bättre fördelning, säger Tobias Gröndahl.

Bygger fler simhallar

Enligt honom har kommunen redan flera satsningar som är under rullning som man hoppas ska ge effekter. Man håller bland annat på att bygga fler simhallar och dansbanor, och under 2020 till 2024 gör man en riktad satsning inom ridsport­en, som är den fjärde största föreningsidrotten i Göteborg för tjejer i åldrarna 7–25 och enligt föreningarna står nästan 1 000 barn och unga i kö för att få börja rida.

– Bland annat så riktar vi tre miljoner till föreningar som har egna anläggningar, där går den stora delen till ridsport. Många anläggningar är i dag eftersatta och behöver rustas upp så at de blir mer attraktiva och för att de ska kunna ta emot fler personer.

Är det viktigt att fördelningen blir 50/50?

– Nej det är inte viktigt, det viktiga är att tjejer och killar har samma tillgång till en meningsfull fritid och att staden satsar på att alla barn och unga ska ha bra uppväxtvillkor och får sina rättigheter, utifrån barnkonventionen, tillgodosedda. Vi tycker inte att vi fullt ut når målsättningen att alla ska ha tillgång till en meningsfull fritid ännu, och tjejer har något lägre deltagande i föreningsliv än killar, vårt uppdrag på förvaltningen är att stimulera föreningslivet till aktiviteter utifrån alla intressen, säger Tobias Gröndahl.