Nyheter.

2018-08-08 12:15
  • I nästan tio år har frågan om hur Skanstorget ska bebyggas utretts. Nu anordnas en markanvisningstävling där arkitektkontor och byggherrar kan skicka in sina förslag för hur ytan kan bebyggas med 200 bostäder.  Bild: Caroline Lundgren
    I nästan tio år har frågan om hur Skanstorget ska bebyggas utretts. Nu anordnas en markanvisningstävling där arkitektkontor och byggherrar kan skicka in sina förslag för hur ytan kan bebyggas med 200 bostäder.
  • Claes Caldenby, professor emeritus i arkitektur och samhällsbyggnadsteknik vid Chalmers, är kritisk till planerna på bostäder på Skanstorget. ”När professionella bedömningar inte stämmer med ekonomiska intressen så kör man över tjänstemännen”, säger han.  Bild: Jens Hunt
    Claes Caldenby, professor emeritus i arkitektur och samhällsbyggnadsteknik vid Chalmers, är kritisk till planerna på bostäder på Skanstorget. ”När professionella bedömningar inte stämmer med ekonomiska intressen så kör man över tjänstemännen”, säger han.
Puffetikett
ETC Göteborg

Tävling om bostäder på Skanstorget – trots kritik

Sedan frågan om Skanstorgets framtid togs upp av kommunen 2009 har turerna varit många – det som började med att all bostadsbebyggelse avråddes har nu landat i en tävling för gestaltning av 200 bostäder.   

Under måndagseftermiddagen gick slutsignalen för den tävling som Göteborgs stad utlyst gällande byggandet av 200 lägenheter på Skanstorget. Samtidigt markeras upptrappningen på en nästan tio år lång process kring hur torget ska nyttjas där Byggnadsnämnden två gånger valt att gå emot bedömningen från sina egna tjänstemän.


BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8


Men vi tar det från början. Skanstorget, den fyrkantiga parkeringsyta som idag agerar mellanrum till Haga och Skansen Kronan, bär på en lång historia som handelsplats. De senaste årtiondena har torget dock enbart använts för bilar. Men frågan om ytans framtid har varit uppe för diskussion många gånger.

Ett planprogram som togs fram av Stadsbyggnadskontoret år 2009 slutade i en avrådan från all bostadsbebyggelse på platsen. Detta med motiveringen att bland annat platsens kulturmiljö skulle komma att förstöras. Trots bedömningen valde Byggnadsnämnden att gå emot tjänstemännens rekommendationer.

Avrådde från bostadsbygge

I början av 2017 fattades i stället beslutet att planarbetet skulle avbrytas och att man i stället skulle ta fram en detaljplan för 200 bostäder på Skanstorget. Än en gång avrådde tjänstemännen från att bygga bostäder på platsen.
Detta bland annat med hänvisning till att förslaget stred mot översiktsplanens strategiska frågor kring attraktiv stadsmiljö, mångfald, natur- och kulturmiljöer.

Bedömningen hänvisade även till att platsen klassas som riksintresse för kulturvård och att Länsstyrelsen bedömt att detaljplanen skulle strida mot det intresset. Byggnadsnämnden valde att också denna gång frångå bedömningen. I stället beslöt de om att det föreslagna detaljplanearbetet skulle påbörjas senast år 2020.

Claes Caldenby, professor emeritus i arkitektur och samhällsbyggnadsteknik vid Chalmers, samt ordförande i Centrum för byggnadskultur, är kritisk till vändningen.

– Man ska vara väldigt försiktig med att bygga bort torgytor, de innehåller viktiga mötesplatser för alla, säger han.

Enligt Johannes Hulter (S), förste vice ordförande i Byggnadsnämnden,
var beslutet en del i en ny riktning där Byggnadsnämnden har ett mer medvetet ekonomiskt tänk.    

– Tidigare har vi haft stora ambitioner, men sett att plus och minus inte gått ihop rent ekonomiskt. Därför har vi de senaste tre åren drivit på att vi måste ha ett ekonomiskt tänk för att projekten ska bli av. I det här fallet gjorde vissa utgångspunkter att vi hade allt för dålig ekonomi med tjänstemännens rekommendationer. Sedan ska bebyggelse ge maximalt med möjligheter,
vi var inte nöjda med den tidigare inriktningen eftersom vi inte fick tillräckligt många kvaliteter.

Är det inte viktigt att ta in den professionella bedömningen vid beslutsfattandet?

– Det händer ju ibland att vi gör olika bedömningar. Jag tycker att det är hälsosamt att vi har tjänstemän med egen professionell ståndpunkt. Vi ska ha starka tjänstemän, men vi ska också ha starka politiker som står upp för vad staden behöver, säger Johannes Hulter.

”Ekonomiska intressen styr”

Enligt Claes Caldenby har det blivit allt vanligare att nämnder frångår tjänstemännens bedömningar.

– Det finns en tydlig tendens att man beslutar utifrån att exploatera. Nämnderna har frihet att gå emot bedömningen – däremot är det högst ovanligt att man går emot rekommendationen när det gäller ett torg, som i det här fallet.

– Jag har respekt för den professionella bedömningen från tjänstemännen, men i detta fall kan man ha olika perspektiv. Jag tror även att det kan gälla för göte­borgarna. Med bebyggelse blir torget mer tillgängligt. Sedan måste man tänka på att det är en parkeringsplats idag och ställa det mot andra alternativ, säger Johannes Hulter.

Har ni övervägt alternativet att återställa platsen till torgyta för göteborgarna?

– Inget realistiskt förslag har kommit in. Torg ska ju vara till för något och vi har många parker i närheten. Att bygga ett större torg ger dessutom inga intäkter till staden, så jag ser inte att det skulle vara ett bättre alternativ.

Enligt Claes Caldenby styrs samhällsplaneringen allt mer av ekonomiska intressen. Forskning från Chalmers visar att det sker en ökad politisering av planeringen.

– När professionella bedömningar inte stämmer med ekonomiska intressen så kör man över tjänstemännen. De är dessutom helt överbelastade på grund av den höga exploateringstakt som nu finns i Göteborg, säger han.

Caldenby menar att förtätningen i centrala stadsdelar inte bidrar särskilt mycket till bostadsförsörjningen, då de dyra markpriserna ger dyra och små lägenheter. Enligt Johannes Hulter kan Göteborgs stad ställa högre krav på vad som byggs på marken när de kan ta mer betalt.

– Det här är göteborgarnas plats och i och med att värdet är högt för den här centrala marken kan vi kontrollera och vara med och påverka vad som byggs. Sedan är det så att vi har ett problem med att få fram lägenheter till de med låg inkomst och vi försöker se till att allmännyttan bygger mer.
Om vi fortsätter att gasa på som vi gör nu, så kommer vi dessutom enligt prognosen att ha byggt bort bostadsbristen inom tio år.      

I början av sommaren utlyste Fastighetsnämnden, som ursprungligen gett uppdraget åt Stadsbyggnadskontoret att utreda bebyggelse på Skanstorget, en så kallad markanvisningstävling. Där kan arkitektkontor och byggbolag skicka in förslag på en bebyggelse av Skanstorget.

Enligt tävlingsbeskrivningen ska förslagen innehålla ungefär 200 lägenheter, varav hälften ettor, kommersiella/publika lokaler i bottenvåningen och underjordiskt garage. En förskola med utomhusytor ska även inrymmas, samt ett litet torg. Enligt Johannes Hulter innebär tävlingen inte att det finns någon garanti för att ett förslag kommer att uppföras:    

– Jag vet att det finns kritik mot tävlingen. Det man ska komma ihåg är att det förslag som nu vinner prövas i vanlig juridisk ordning, där samråd och granskning ingår.    

Claes Caldenby tycker däremot att riktningen för tävlingen är fel och att torget i sig fyller en viktig funktion.

– Det enda argumentet som finns för att bygga bort Skanstorget är att det är en dåligt utnyttjad yta, men det har ju staden själv åstadkommit, säger han.

Skanstorget

• Torget tog form i samband med att tillväxttakten för Haga blev hög under skiftet mellan 1800- och 1900-talet och en rund saluhall uppfördes på ytans mitt.

•Torget användes bland annat av arbetar­rörelsen och frikyrkorörelsen, men i samband med att Järntorget bebyggdes förflyttandes dessa rörelser och kommersen på Skanstorget minskade.

•Saluhallen revs därför i början på 1940-talet och bebyggdes snart med parkeringsplatser – något det var brist på. Sedan 1960-talet har det i omgångar funnits tankar på att rusta upp torget.