Nyheter.

2021-01-13 08:29
  • Föreningen Majbacken ligger i ett hus från 60-talet i Majorna. Huset var tidigare ett anvisningsboende som drevs av kommunen innan det gjordes om till en bogemenskap.  Bild: Helena Westholm
    Föreningen Majbacken ligger i ett hus från 60-talet i Majorna. Huset var tidigare ett anvisningsboende som drevs av kommunen innan det gjordes om till en bogemenskap. 
  • Under samma tak, på Riksdalersgatan i Högsbo, är en av de större bogemenskaperna med 59 lägenheter.  Bild: Helena Westholm
    Under samma tak, på Riksdalersgatan i Högsbo, är en av de större bogemenskaperna med 59 lägenheter. 
  • Helena Westholm är arkitekt vid Ferrum arkitekter och har i uppdrag av Centrum för boendets arkitektur på Chalmers på Chalmers kartlagt tio bogemenskaper i Sverige. Bild: Privat
    Helena Westholm är arkitekt vid Ferrum arkitekter och har i uppdrag av Centrum för boendets arkitektur på Chalmers på Chalmers kartlagt tio bogemenskaper i Sverige.
Puffetikett
ETC Göteborg

Snårig väg för bogemenskap

Det var svårare och tog längre tid än väntat att skapa en bogemenskap. Detta enligt arkitekten och forskaren Helena Westholm som besökt tio av dem som finns i landet och fördjupat sig i utmaningar men också i framgångsfaktorer. Hennes slutsats är att Sverige borde underlätta för de som vill bo gemensamt.   

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på ETC Göteborg!
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Din prenumeration på ETC Göteborg förnyas varje vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Din prenumeration på ETC Göteborg förnyas varje månad. Avsluta när du vill.

Bo ensam men ändå tillsammans med andra. I bogemenskaper har de boende egna lägenheter men delar vissa lokaler som exempelvis matsal, verkstad och gästrum med andra.

– Det är ett sätt att få en gemenskap och äta med andra, dela prylar, redskap och bilar med varandra, men ändå ha ett privatliv. Det är en boendeform som är bra för individen, samhället och miljön, säger Helena Westholm.

Intervjuat boende

Hon har i uppdrag av Centrum för boendets arkitektur på Chalmers, besökt och intervjuat boende i tio olika slags bogemenskaper i Sverige som blivit inflyttningsklara de senaste 15 åren. Två av dessa var Majbacken i Majorna och Under samma tak i Högsbo.

– De är ganska olika. Majbacken var ett anvisningsboende som kommunen drev i ett hus från 60-talet som togs över och gjordes om till en bogemenskap. Föreningen Under samma har ett nybyggt hus och är en av de större bogemenskaperna med 59 lägenheter. Majbacken vill ha lika många män som kvinnor i olika åldrar, dock utan hemmavarande barn, medan Under samma tak vill ha mångfald av olika människor i olika åldrar, säger Helena Westholm.

Hon var själv, som arkitekt på Ferrum arkitekter, inblandad i Under samma tak och för det projektet tog det elva år från idé till inflyttning. Det har det tagit mellan fyra till elva år för alla boendena hon besökt.

– Så det är en lång process, särskilt för dem som börjat från scratch, säger hon.

Många motgångar

Hindren längs vägen är oftast många. Alla boenden Helena Westholm har besökt har uppgett att processen varit givande, men att det har varit en lång resa med många motgångar, problem och ofta med några avhopp av gruppmedlemmar. Tuffast har det varit för dem som valt att vara sina egna byggherrar, medan de som har valt att samarbeta med allmännyttan eller privata bostadsbolag har haft det lättare.

– De som har byggt i egen regi har haft en svårare process för få fram pengar. Det har visat sig att bankerna har varit skeptiska till att ge lån till kollektiva boendeformer. Det har även varit ett bekymmer för individerna att få lån till den individuella insatsen för boendet. För bogemenskaperna som samarbetat med bolag har det varit enklare eftersom att bolagen har tagit mycket ansvar och stått för finansieringen, säger Helena Westholm.

Vad det i slutändan kostar att skapa och leva i en bogemenskap skiljer sig. Det beror på allt från  markpris och lånevillkor till vilken standard och storlek man vill ha på boendet.

– Det finns en föreställning om att det det är billigare att bygga i egen regi, men för vissa av dem jag intervjuade hade det blivit dyrare. För föreningarna som samarbetat med ett bostadsbolag har hyran anpassats till bruksvärdet och med självförvaltning har man kunnat sänka hyran. Många av de intervjuade säger att man i bogemenskap kan leva billigt genom att dela saker och välja att bo i en mindre lägenhet då man har andra rum i huset, säger Helena Westholm.

Satsas mer ute i Europa

I jämförelse med andra länder i Europa är det i Sverige lite kämpigare att genomföra projekt som dessa. I exempelvis Danmark, Tyskland och Österrike satsas mer på bogemenskaper och  uppstartsgrupper får mer stöd i processen, enligt Helena Westholm.

– I Sverige har kommunerna och bankerna inte hjälp grupperna på samma sätt som man gör i andra länder. En av slutsatserna av undersökningen är att man behöver satsa mer i Sverige på det här. Och det börjar hända saker. Det har precis startat en utbildning för projekteringslotsar, lotsar som kan vägleda startgrupper hur man tar fram mark och pengar och så vidare.

Borttaget mål

Hon berättar att Göteborgs stad tidigare var en föregångare i att man hade ett uttalat mål om att fem procent av alla markanvisningar för bostäder skulle gå till bogemenskaper. Det målet är dock borttaget nu.

– Det var ett ganska ovanligt beslut, jag tror inte att det finns någon annan kommun som har det. Men efter valet tog ett nytt borgerligt styre över makten och då togs målet bort. Nu har man ett mer flummigt mål om att man ska dela ut mark till bogemenskaper, säger Helena Westholm.

Ännu ett problem för flera av projekten har varit grannarna. I nästan hälften av de boenden Helena Westholm besökte har grannar protesterat och i vissa fall överklagat detaljplanerna.

– Ibland tror grannar att det är ett kollektiv med vänsterhippies med slokhattar som ska flytta in. Det är samma sak som när grannar överklagar asyl­boenden eller förskolor, man är skeptisk mot det okända och orolig för att de kan påverka fastighetsvärdet. Men sedan när föreningarna flyttat in har de smält bra in i samhället, säger Helena Westholm.

Har du något tips till den som vill starta en bogemenskap?

– Flera föreningar säger att man inte ska ge upp, att det kommer dyka upp lång rad problem längs vägen men att det är mödan värt sedan när man flyttar in. I alla tio fallen trivs de boende väldigt bra. Många säger att man behöver någon som har kunskapen, som känner till lagar och krav. Det ska även vara bra att tidigt formulera en gemensam värdegrund så att man står på samma bas. Många säger att matlag är basen i gemenskapen och det som gör att man inte bara blir ett boende med gemensamma lokaler.