Nyheter.

2017-08-10 08:49
Lars Jonung är professor emeritus i nationalekonomi vid Lunds universitet.  Bild: Tomas Oneborg/SvD/TT
Lars Jonung är professor emeritus i nationalekonomi vid Lunds universitet.

”Ska vi få stopp på lånefesten måste räntan höjas”

Fem frågor till Lars Jonung, professor emeritus i nationalekonomi vid Lunds universitet.

Vi är mitt inne i en högkonjuktur. Befinner vi oss i själva verket i en skuldbubbla?

– Sedan mitten av 90-talet har de finansiella obalanserna i den svenska ekonomin vuxit starkt, säger Lars Jonung.


BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8


 

– Vi lever i en värld med stor skulduppbyggnad, både i Sverige och internationellt. Förr eller senare kommer en korrigering. Det kan antingen bli en finansiell krasch eller en pyspunka där fastighetspriserna långsamt sjunker. Den ekonomiska historien visar att krisen kommer. Vi vet bara inte när, var eller hur.

Har vi inte lärt oss tillräckligt av de senaste årens ekonomiska krascher för att undvika att ännu en inträffar?

– Nej tyvärr har vi svårt att lära av historien. Nya generationer grips lätt av optimism och framtidstro eftersom de saknar erfarenhet från de tidigare kriserna. Många tror att en ekonomisk krasch helt enkelt inte kan inträffa här eftersom svensk ekonomi befinner sig mitt i en intensiv högkonjuktur. De ser bara stigande fastighetspriser och tror att det är så det kommer att fortsätta i all framtid. Men finansiella kriser åtföljs som regel av svår lågkonjuktur.

I en debattartikel skriver du att ”den kraftiga expansionen av det finansiella systemet, driven av finansiell teknologi och teoribildning – är det största hotet mot finansiell stabilitet”. Kan du konkretisera?

– Främst är det den tekniska utvecklingen med bättre it-system som har möjliggjort snabbare spridning av nya finansiella låneformer. Det har helt enkelt blivit lättare för aktörer i det finansiella systemet, till exempel affärsbankerna, att låna på den internationella finansmarknaden och sedan låna ut inom Sverige. De senaste tjugo åren har affärsbankerna kraftigt ökat sin utlåning till allmänheten. I förhållande till sin disponibla inkomst har de svenska hushållens skuldkvot vuxit med i genomsnitt 200%. Deras skuldbörda växer hela tiden. Det finns även hushåll som har större skuldkvot än så.

 

Bild: Maria Steén

 

Behöver kreditsystemen och den finansiella sektorn regleras?

– Räntan är priset på krediter. Ska vi få stopp på lånefesten måste den höjas. Att Riksbanken kraftigt höjer sin styrränta är det enklaste och mest effektiva sätt att stoppa kreditexpansionen. Det är deras extrema penningpolitik som är den fundamentala drivkraften bakom den här kreditexpansionen.

Vad kan den enskilde medborgaren göra?

– Eftersom det är Riksbanken och Finansdepartementet som bestämmer utvecklingen kan man inte göra så mycket mer än att begränsa sin skuldsättning för att möta stigande räntor.