Nyheter.

2019-11-27 08:35
Oenigheten om hur staden ska komma till rätta med nedskärningarna i socialtjänsten är stor. Vi frågade politiker i kommunfullmäktige  vad de såg för lösningar. OBS: Bilden är arrangerad.  Bild: Christian Egefur
Oenigheten om hur staden ska komma till rätta med nedskärningarna i socialtjänsten är stor. Vi frågade politiker i kommunfullmäktige vad de såg för lösningar. OBS: Bilden är arrangerad. 
Puffetikett
ETC Göteborg

Politisk splittring om socialtjänstens nedskärningar

Nedskärningarna i socialtjänsten är ett nödvändigt ont, anser Alliansen. Inte om vi höjer skatten, menar de rödgrönrosa. Skär ner, men bara på politiker och chefer, säger Demokraterna.

Så här ser Göteborgs toppolitiker på att sju av tio stadsdelar just nu bantar sin socialtjänst.

Förra veckan rapporterade ETC Göteborg att sju av tio stadsdelar skär ner i sin socialtjänst i år. Det innebär bland annat nedlagda mötesplatser och boenden, färre personal och striktare biståndsbedömningar.

Vi träffade även den ensamstående mamman Giuliana, som varit bostadslös i ett halvår. Barn ska inte behöva drabbas av hemlöshet, menar hon och det är tydligt var hon tycker att ansvaret ligger:

– Allt handlar om politiska beslut.

”Rent destruktiva”

Både Alliansen och Socialdemokraterna ser nedskärningarna som ett nödvändigt ont. Båda lade ungefär lika mycket pengar till stadsdelsnämnderna i sina budgetförslag för 2020. Marina Johansson (S) menar dock att hennes parti ville ha besparingar som riktade sig specifikt mot administration och byråkrati. Alliansstyrets nedskärningar är svepande och ”rent destruktiva”, anser hon.

Nina Miskovsky (M) litar på att stadsdelarnas politiker och tjänstemän kommer att ta beslut som drabbar brukare så lite som möjligt.

– Men som sagt, det är alltid tufft när man måste hushålla med pengarna och då måste man göra prioriteringar och val. Så fungerar det både i privatekonomi och i stadens ekonomi.

Hon anser att det kommer bli dyrare att skära ner längre fram om stadens kostnader fortsätter att öka. Att höja skatten, vilket Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Feministiskt initiativ har föreslagit, ser hon inte som ett alternativ.


Prenumerera på Dagens ETC:s nyhetsbrev

 

– Då riskerar vi att tappa den skattebetalande befolkningen vi har idag.

Lade mindre pengar

Likt Alliansen och Socialdemokraterna anser Demokraterna att kommunen måste göra besparingar. De lade något mindre pengar till stadsdelarna i sitt budgetförslag jämfört med de båda. Trots det beräknar de att nämnderna skulle få mellan 10 och 20 miljoner mer att röra sig med i praktiken. I sitt förslag ville Demokraterna centralisera stadsdelarna till fyra geografiska regioner och genom konsult- och anställningsstopp skära ner på antalet politiker såväl som antalet chefer. De skulle vara riktade så att personal inom välfärd och utbildning inte drabbas, säger Henrik Munck (D), som framhåller detta som en typ av omfördelning.

Han tror inte på höjda skatter; de skulle drabba den enskildes ekonomi så väl som samhällsekonomin, anser han.

– Vi ser ju att det finns så stora möjligheter inom kommunen att omfördela till välfärd och utbildning att vi tycker att det är det bästa sättet.

Vill satsa på personal

Jenny Broman (V) tror att en god välfärd är viktigare än låga skatter när det gäller att behålla invånare i en kommun.

– Alla vill ha en bra skolgång till sina barn och alla vill bli uppfångade om något skulle hända, säger hon.

Hon tycker att mer resurser ska satsas på personal, framförallt fler socialsekreterare och fler anställda inom hemtjänsten. De rödgrönrosas budgetförslag innehöll drygt 300 miljoner kronor mer till stadsdelarna jämfört med den alliansbudget som klubbades häromveckan.

Dagens nedskärningar riskerar att innebära kortsiktiga besparingar med dyra konsekvenser längre fram, som exempelvis ökad brottslighet, menar Jenny Broman.

Hon ser inte några andra sätt att finansiera ökade resurser till socialtjänsten, utan skattehöjningar är den metod som skapar störst omfördelning. Men de rödgrönrosa saknar än så länge stöd för det från övriga partier.

– Men det är inte så att vi rullar tummarna nu. Vi ser till att vara en nagel i ögat hela tiden, det ska inte vara bekvämt att göra nedskärningar.

ETC Göteborg har sökt Sverige­demokraterna.

Läs vidare på nästa sida: Vad säger partierna?

DIGITAL PRENUMERATION

TVÅ VECKOR GRATIS!

Läs alla artiklar från ETC Göteborg utan kostnad första två veckorna. Därefter är priset 199 kronor/månad. Ingen bindningstid. Du får dessutom ETC Göteborg direkt till din mejl, alla dagar i veckan. Beställ för att läsa direkt.

Genom att klicka på ”Prenumerera” godkänner du prenumerationsvillkoren och samtycker till att ETC-företagen hanterar dina personuppgifter

Budget 2020

Så mycket lade partierna till stadsdelsnämnderna i sina budgetförslag för 2020 (i miljarder kronor)

SD: 11,8

D: 13,2

S: 13,3

Alliansen: 13,3

V+MP+Fi: 13,6

Stadsdelsnämnderna slås ihop

I torsdags beslutade kommunfullmäktige att slå ihop de tio stadsdelsnämnderna till tre centrala nämnder. En av dem ska ha ansvar för socialtjänsten, men hur den ska se ut är ännu oklart. De nya centrala förvaltningarna ska vara på plats redan i januari 2021.