Nyheter.

2020-12-18 06:47
  • Erkki Kuronen sänder Sveriges Radio Finska på morgnarna och är uppväxt i Bergsjön där han gick i tvåspråkig klass. Bild: Sao-Mai Dau
    Erkki Kuronen sänder Sveriges Radio Finska på morgnarna och är uppväxt i Bergsjön där han gick i tvåspråkig klass.
  • Nina Natri har spelat in finska julsånger och varit musikredaktör för Sheriffi. Bild: Petra Hallberg
    Nina Natri har spelat in finska julsånger och varit musikredaktör för Sheriffi.
  • Ella Turtta tog den sverigefinska festivalen Finntastic till Göteborg 2016. Bild: Privat
    Ella Turtta tog den sverigefinska festivalen Finntastic till Göteborg 2016.
Puffetikett
ETC Göteborg

Plockar russinen ur sverigefinska kakan

Förr var många av stans sverigefinnar grannar och samlades i föreningar och i bastun. Idag är livet annorlunda, men såväl nostalgisk som modern musik samlar de yngre generationerna.

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på ETC Göteborg!
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Din prenumeration på ETC Göteborg förnyas varje vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Din prenumeration på ETC Göteborg förnyas varje månad. Avsluta när du vill.

Nyligen fick två finskspråkiga äldreboenden besök av Arja Saijonmaa. Succé såklart. Men hur ter sig kulturen för senare generationer? En spindel i det sverigefinska göteborgsnätet är Erkki Kuronen. Han sänder Sveriges Radio Finska på morgnarna och bor i dag i Masthugget.

– Jag är uppvuxen i Bergsjön och gick i finsk klass. Men nu har vi smetat ut oss över hela stan. Vi har också gjort en klassresa, säger Erkki som konstaterar att det förstås finns de som ännu är arbetarklass, men att många liksom honom själv blivit kreativ medelklass.

Finskt förvaltningsområde

Göteborg är så kallat finskt förvaltningsområde vilket innebär att minoriteten har särskilda rättigheter. Barn ska kunna gå på finsktalande förskola, äldreomsorg ska åtminstone delvis erbjudas på finska och staden har särskild service och samråd för sverigefinska frågor. Sverigefinska skolan stängdes för några år sedan, men från och med nästa höst kommer det att ges tvåspråkig undervisning på Skogomeskolan och Slottsbergsskolan.

Den stora gruppen förstagenerationssverigefinnar är i dag till åren och i efterföljande generationer är sammanhållningen mer diffus än den var när de finska föreningarna blomstrade. Göteborg har heller inga tydliga institutioner såsom Stockholms Finlandsinstitutet

– Förr i tiden var det tydligare med finska föreningar, men föreningarna lägger ner en efter en för de dör ut med sina gamla medlemmar. När jag var liten var de väldigt starka, som barn var jag med i en i Bergsjön, föreningarna fanns i distrikt och upp på förbundsnivå. I dag är de inte så jätteviktiga, men de kan vara det för de äldre, säger Erkki Kuronen.

Delade ut Asko Sahlberg-priset

Han var med och delade ut det första Asko Sahlberg-priset förra hösten. Priset skulle främja finsk kultur i Sverige. Det gick visserligen till en bokaffär i Stockholm, men syftade också till att hedra författaren och låta Göteborg ta plats i det mer finkulturella sverigefinska.

Den andra generationen finlandssvenskar har i perioder haft en livaktig gemenskap. En viktig knutpunkt var kulturtidskriften Sheriffi som startades av Sanna Posti Sjöman, numera bosatt i New York. Natri som var känd från banden Fidget och Homy blev musikredaktör för den nu insomnade tidskriften.

– Jag hade inte hängt med folk i min egen ålder som pratade finska och var sverigefinnar. Jag var så inspirerad och glad, säger Nina och räknar upp ett antal kontakter som skapades under den tiden, bland andra Erkki Kuronen och Anna Heikkinen.

– Det var en helt ny värld och jag kunde fräscha upp finskan lite för den är inte så fräsch när man bara pratar köksfinska med mamma och pappa. Glosorna förtvinar.

Ser finsk TV

Idag har hon nyss upptäckt att hon kan streama finsk tv, ”fan vilken boomer” och se på finsk reklam och Jussi-galan, den finska motsvarigheten till Guldbaggegalan. Och så finns ju Sveriges Radio Finska. De spelar gärna retroschlager och disco och Nina Natri har också gjort försök med att arrangera finsk discodans. Hon minns ett arrangemang som skulle samla alla de nationella minoriteterna. Samarbetet brakade dock samman i oenigheter om program och lokaler och Ninas discogäng bokade Pustervik istället. Det blev ingen publikmagnet, men minnesvärt ändå.

– Vi hade ett band som bestod av mig, och så hade jag bokat dj:s: en jude, en same och en rom. Min enda tornedalska kontakt var i Tornedalen och kunde inte vara med. En resande som var på turné var i närheten också. Det bästa var Anders Rinpi i full samemundering. Han hade gjort ett bildspel med tunturi, fjäll. Juden och romen fann varandra och var ute i foajén och hängde resten av kvällen och pratade om historien. Det var så jävla vackert.

Få samlingspunkter

Hon skriver också under på bristen på samlingspunkter. Café Nina som låg nära Sjöfartsmuseet fyllde lite av en sådan funktion, tills det stängde 2018. Kyrkan samlar framförallt äldre, men nu i juletid brukar Nina Natri åka runt i kyrkorna för att få sjunga finska julsånger tillsammans. 2014 gav hon också ut jullåtar tillsammans med Orkesteri Hurri.

– De svenska julsångerna är lite käcka med tomtar och gröt, men de finska handlar om efterkrigstid, eller under kriget innan Finland blev självständigt. Det är så jävla armt och folk svälter ihjäl. Och ändå så ger barnen det sista fröet de hittade till en fågel som de är rädda ska dö i hunger... De är så sorgliga och såna julsånger är jag uppvuxen med. Det finns en tryckande känsla av rädsla hela tiden, att maten ska ta slut eller att ryssen kommer igen. Och det är inte så länge sedan, vinterkriget var för 81 år sedan.

Mycket inställt

I år är ju som bekant det mesta inställt, men de senaste åren har Göteborg fått en egen upplaga av den sverigefinska festivalen Finntastic, ett initiativ startat av Finlandsinstitutet i Stockholm. Den första göteborgska upplagan anordnades 2016 och projektledare var Ella Turtta. Hon är idag 27 år, flyttade till Sverige som 18-åring och är engagerad i Göteborgs finska unga. Som inflyttad har Ella lite av ett utifrånperspektiv på den lokala finska kulturen som förts vidare från de gamla krigsbarnen och arbetskraftsinvandrarna inom staden.

– Det som är intressant med gapet mellan de olika generationerna är bilden av vad som representerar finskhet för människor. I och med att det är många som vuxit upp här från 60-talet och framåt så får deras barn och barnbarn en spännande bild av den finska kulturen.

Är den lite frusen?

– Ja precis. Och det finns något fint med det. Något slags revansch för till exempel tango som är coolt igen.

Annan sorts organisering

Hon konstaterar att organiseringen bland de unga finns där – om än på ett annat sätt. Kanske är det snarare så att alla som skulle kunna inte identifierar sig som sverigefinnar, eller inte känner till att det finns en samhörighet att ingå i. Finntastic i Göteborg har främst handlat om musik och det finns gott om samtida artister att boka. Hon tipsar om Sverigefinska ungdomsförbundets Instagramkonto @stoltsverigefinne som ett sätt att följa vad som engagerar unga sverigefinnar och exemplifierar den samtida kulturen med populära Iiris Viljanen. Man måste inte välja mellan samtida och nostalgi och det tror Ella Turtta inte att de unga gör.

– Jag tror att det är både och, the more the merrier. De två kan leva i symbios för det finns så många som är intresserade av det. Man kan tänka att ”vad har mina föräldrar lyssnat på, vad har de haft för kulturellt inflytande i sin uppväxt och hur har det påverkat mig under min uppväxt, vad tar jag med mig därifrån?”. Samtidigt som det kanske finns ett intresse för det samtida Finland.