BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
Sneglat på andra kommuner
Skolkommunalråd Karin Pleijel (MP), menar att kommunen under lång tid satsat pengar på att minska grupperna i förskolan utan att det har gett effekt. Därför fick stadsledningskontoret uppdraget att utreda frågan. Utredningen visade att det fanns olika sätt att lösa problemet på.
– Ett sätt var är att göra som vi alltid gjort, bygga ut och anställa mer personal. Det skulle kosta tre miljarder och ta 10–15 år. Det kände vi inte var så bra. Men det fanns ett annat förslag, där man sneglat på hur andra kommuner löst problemet, bland annat Kungsbacka och Borås.
I de båda kommunerna har man förändrat bemanningen för att komma åt problemet. Grundprincipen är att, under den tid som det pedagogiska arbetet är som intensivast, delas barnen in i mindre grupper. Men vid hämtnings- och lämningstider är grupperna större.
– Genom att man tänker mer utifrån barnens behov än bara på hur vi brukar bemanna så har man hittat en modell som gör att man utnyttjar lokalerna bättre. Till exempel kommer utemiljön betraktas som en pedagogisk miljö.
Karin Pleijel menar att det också kommer behövas satsas på nya lokaler, men att Kungsbackamodellen ger snabba resultat.
– Vi kommer också bygga nya förskolor, men den modellen tar så lång tid för att komma ner i barngruppsstorlek. Men det ena utesluter inte det andra.
Enligt stadsledningskontoret skulle det kosta 300 miljoner att lösa problemet med de stora grupperna med hjälp av modellen. Det motsvarar cirka en halv tjänst per förskola.
– Många förskolor har redan tagit till sig av modellen och undrar om det finns något man kan göra direkt, innan pengarna kommer, säger Karin Pleijel.
Satsar 50 miljoner
I ett första steg satsar den styrande minoriteten nu 50 miljoner på att införa den nya modellen. 2019 planeras den summan att höjas till 60 miljoner och 2020 till 70 miljoner. Samtidigt söker kommunen 98 miljoner i stöd från staten för att minska barngrupperna. Det är dock inte säkert att de statliga pengarna kommer kommunen till del. Men kommunstyrelsen ordförande Ann-Sofie Hermansson (S) är optimistisk.
– Vi har goda argument i vår ansökan, säger hon.
Oppositionsrådet Helene Odenljung (L) menar att satsningen inte är någon nyhet.
– Den är lika stor som den var i fjol. Utöver de 50 miljonerna har de har sökt 98 miljoner från statligt håll, där det finns 800 miljoner avsatt totalt. Att Göteborg skulle få en så stor andel av de statliga pengarna skulle jag, även om jag hoppas det, inte räkna med.
Hon menar att kommunen behöver satsa mer på förskolan, eftersom problemen beror på att man under lång tid satsat för lite på förskolan.
– Jag tycker de måste ta ansvar för den skuld som de har på det här området. Det har varit så kraftigt eftersatt under så lång tid. De borde också kontakta regeringen för att förändra statsstödet kring förskolan. Det är så många som vill använda sig av förskolan. Då måste också staten se till att stödet följer med.
Ökade krav utan resurser
Daniel Bernmar menar att problemet bottnar i att det statliga stödet till kommunerna inte anpassats efter den ökade efterfrågan.
– Staten har ställt högre krav på att alla har rätt till förskola – utan att tillsätta resurser. Man har gjort ett antal reformer som gett fler heltid, vilket inte är fel, men det ökar våra kostnader – utan att tillsätta resurser, säger han.
Alliansen vill inte gå in på om eller hur mycket det kommer att satsa i sitt budgetförslag på förskolan, som antagligen publiceras nästa vecka.
