Nyheter.

2017-08-31 13:55
Björn Källström och David Sällström arbetar med att odla koraller i Sjöfartsmuseets akvarier. De hoppas kunna bidra till att bevara flera arter. Foto: Annelie Moran
Björn Källström och David Sällström arbetar med att odla koraller i Sjöfartsmuseets akvarier. De hoppas kunna bidra till att bevara flera arter.

Korallerna utrotas – men här har de en fristad

Korallerna är utrotningshotade. Men på nedre plan i Sjöfartsmuseets växer de för fullt. Forskarna där vill skapa en genbank och förbereder för byggnationen av ett av världens största korallakvarier.

Björn Källström, forskare och utvecklingsledare för Sjöfartsmuseets akvarium, bryter av ett litet stycke från ett spretigt brunvitt grenverk av en fågelbokorall. Om den lilla grenen inom några minuter får komma i vatten med rätt temperatur, tillgång till kalcium och en rad andra mineraler, samt rätt ljus så har den möjlighet att överleva och växa till sig. Men det krävs också en hel del ”trädgårdsarbete” av marinbiologerna på Sjöfartsmuseet för att hålla parasiter och alger i schack.

– Olika arter lever på olika ställen i revet och vill ha olika mycket ljus och olika mycket rörelse och näring i vattnet. Vissa koraller har vi svårt för att föröka, andra fungerar betydligt bättre hos oss. Sedan är det sällan man vet varför en korall mår bra eller dåligt, säger marinbiologen David Sällström.


BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8


Om ett år stänger akvariet för allmänheten medan det nya, betydligt större, byggs. Men redan nu odlas koraller i mängder och i massor av olika färger och former, både i de gamla akvarierna med tjocka fönsterrutor som besökarna fortfarande har tillgång till och i forskarnas glasbehållare bakom kulisserna. Där tittar museets egna forskare och gästforskare från exempelvis Göteborgs universitet på hur korallerna påverkas av olika typer av stress, som förändrad temperatur och föroreningar. De gör även dna-analyser, undersöker vilket ljus som är energieffektivast och en rad andra experiment.

Havets regnskogar

Koraller, med sin ombytliga miljö, skrymslen och vrår, erbjuder miljoner olika arter en hemvist och även mat.

– Tropiska korallrev utgör bara en liten procent av havets totala yta, men de innehåller kanske 25 procent av den biologiska mångfalden i havet. Det är inte för inte som reven ibland kallas havets regnskogar, säger Björn Källström.

Men även om det kryllar av välmående och ompysslade varmvattenskoraller i Göteborgsmuseets akvarier så är verkligheten ute i världshaven betydligt dystrare. Björn Källström berättar att en tredjedel av världens koraller bleknade bara under förra året, som var rekordvarmt.

– När vi släpper ut massa näringsämnen, som övergöder havet, så växer korallreven igen. Vi fiskar ut så det rubbar näringskedjor och inte minst så släpper vi ut massa koldioxid, säger han.

Koldioxid omvandlas till kolsyra i vattnet och leder till försurning. Den stigande vattentemperaturen, som följd av klimatförändringarna, är största anledningen till att koraller numera är utrotningshotade.

– De varma perioderna har blivit längre och perioderna mellan har blivit kortare, reven har inte hunnit återhämta sig innan det kommit en ny ovanligt varm period, säger David Sällström.

Vissa koraller är svårare att föröka för marinbiologerna på Sjöfartsmuseet. Foto: Annelie Moran
Vissa koraller är svårare att föröka för marinbiologerna på Sjöfartsmuseet.

Återplanteras i haven

När växthusgasen stiger över en viss nivå och balansen i haven rubbats för mycket, så kommer korallerna att börja lösas upp. Om forskarnas prognoser stämmer och om utvecklingen fortsätter i samma riktning, så kan det inträffa redan runt åren 2050–2060.

David Sällström håller i en liten korall som ser ut som smala brinnande lågor. Den har han tidigare brutit av och fäst vid en liten hållare med hjälp av lera och lim. När han placerar den i akvariet som är upplyst av varma led-lampor så kommer den så småningom att bereda ut sig. Utan djur som betar och stormar som river runt så kan grenen växa sig dubbelt så stor på ett halvår. David Sällström berättar att de vill ha så många egenodlade koraller som möjligt, både på grund av kostnaden och tanken om bevarande.

På Sjöfartsmuseet hoppas de i framtiden kunna bygga upp en genbank för koraller för att de olika arterna ska kunna återplanteras i haven. Koraller förökar sig inte bara med skott, de har också en sexuell reproduktion som är svår att styra under odling eftersom det kräver speciella förhållanden med bland annat strömmar och fullmåne. Men den är nödvändig för att den genetiska mångfalden ska utvecklas. Det finns internationella forskarlag som är på god väg, som akvariets personal håller ett öga på.

– Det måste vara kontrollerat, annars kan det skada korallerna. Vi hoppas också kunna testa det framöver, säger David Sällström.

Olika arter lever på olika ställen i revet. Foto: Annelie Moran
Olika arter lever på olika ställen i revet.

När Sjöfartsmuseet åter öppnar efter tre års stängning och ombyggnation så hoppas de ha ett av världens främsta korallakvarier. Redan i dag finns små akvarier med exempelvis ”Nemo” och ”Doris”, som ska väcka intresse och engagemang för livet på reven, trots att de flesta ligger långt från Göteborg. Samma effekt hoppas Björn Källström att det nya stora akvariet får.

– Djurparken och akvarier är viktiga ställen där man håller utrotningshotade arter, det är en viktig uppgift för oss. Men också att vara med och rädda dem.

DIGITAL PRENUMERATION

TVÅ VECKOR GRATIS!

Läs alla artiklar från ETC Göteborg utan kostnad första två veckorna. Därefter är priset 199 kronor/månad. Ingen bindningstid. Du får dessutom ETC Göteborg direkt till din mejl, alla dagar i veckan. Beställ för att läsa direkt.

Genom att klicka på ”Prenumerera” godkänner du prenumerationsvillkoren och samtycker till att ETC-företagen hanterar dina personuppgifter