Nyheter.

2017-06-21 11:38
Madelein Larsson Wollnik berättar att det har varit både roligt och lärorikt att arbeta med Nätkoll. ”Det känns som att behovet av det här materialet är väldigt stort. Vad jag vet har det inte funnits tidigare”, säger hon.  Bild: Caroline Axelsson
Madelein Larsson Wollnik berättar att det har varit både roligt och lärorikt att arbeta med Nätkoll. ”Det känns som att behovet av det här materialet är väldigt stort. Vad jag vet har det inte funnits tidigare”, säger hon.

Hon hjälper utsatta barn och ungdomar på nätet

Att vara ung och använda internet är förenat med en hel del möjligheter – men det finns också risker. Och en grupp är extra utsatt. Unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar är i högre grad otrygga på nätet. Det vill projektet Nätkoll uppmärksamma. 

Det är år 2014 när Madelein Larsson Wollnik upptäcker att en viss typ av mejl blir allt vanligare i hennes inkorg på Attention. Föräldrar hör av sig och är oroliga över hur deras barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF, behandlas, vad de gör och hur mycket tid de spenderar på internet. 


BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8



– Det var alltifrån föräldrar som tyckte att deras barn satt för länge vid datorn, till en ungdom som hade råkat riktigt illa ut och blivit utsatt för våldtäkt, berättar Madelein Larsson Wollnik. 

Hon började diskutera problematiken med sin kollega Karin Torgny som skrev ihop en projektansökan till Arvsfonden. I mars 2015 drog Attention Hisingen–Kungälvs tre år långa projekt Nätkoll i gång, som nu är inne på sitt sista år. Dess övergripande syfte är att öka tryggheten på nätet för unga med NPF. 

 

En utsatt grupp

Att den här gruppen är mer utsatt på nätet har bekräftats genom undersökningar. Attention har gjort en enkätundersökning i samarbete med Statens medieråd och nyligen kom rapporten ”Ungar & medier”, som görs av Statens medieråd vartannat år. Där förstärks bilden ytterligare och det går att se stora skillnader mellan barn med NPF och de utan diagnos när det kommer till riskfaktorer på nätet. 

37 procent av föräldrar till barn mellan 13 och 16 år med NPF uppger att barnet blivit socialt isolerat till följd av internetanvändning eller spelande, att jämföra med 14 procent i hela populationen. 18 procent svarar att barnet kontaktats av vuxna som söker sexuell kontakt via internet.

I hela populationen ligger den siffran på 5 procent. 39 procent av barn i åldern 17-18 med funktionsnedsättningar har blivit mobbade eller hotade på internet, jämfört med 17 procent i hela populationen. Men vad beror det på? En av förklaringarna kan vara att barn med NPF spenderar mer tid vid datorn, menar Madelein Larsson Wollnik. 

– Många med NPF har svårt att få vänner ”in real life”. Man sticker ut från mängden och har svårt med sociala koder. Därför tillbringar många naturligt mycket tid på nätet, för önskan om att ha vänner finns ju fortfarande kvar. Och spenderar man mer tid på nätet är risken också större att man blir utsatt för de här sakerna, säger Madeleine och fortsätter: 

– Dessutom är det ganska många, framförallt de med ADHD, som har ett stort behov av bekräftelse vilket man kan få väldigt snabbt på internet. 

Att enkäterna uppvisar så pass stora skillnader mellan unga med NPF och de utan diagnos är inget som Madelein är förvånad över.

– Det här är ju en grupp som i alla tider har varit mer utsatt, bland annat när det kommer till mobbning, så jag är inte ett dugg förvånad över att det fortsätter även på nätet. 

 

Madelein Larsson Wollnik är själv mamma till flera barn med NPF. Hennes tips till andra föräldrar som är oroliga för vad barnen gör på nätet är att försöka få i gång en dialog och bygga upp ett förtroende.  Bild: Caroline Axelsson
Madelein Larsson Wollnik är själv mamma till flera barn med NPF. Hennes tips till andra föräldrar som är oroliga för vad barnen gör på nätet är att försöka få i gång en dialog och bygga upp ett förtroende.

Finns även möjligheter

Men att unga med NPF spenderar mycket tid vid datorn och på nätet är inte enbart fyllt med risker. Tvärtom har nätet öppnat upp många möjligheter. Undersökningen som Nätkoll har gjort visar att likväl som föräldrar är oroliga över hur mycket tid deras barn spenderar vid datorn så ser de också att många barn mår väldigt bra av det. 

– Vi som är födda på 70-talet och tidigare har bilden av att det är bra att vara ute och röra sig, och dåligt att sitta vid datorn. Men barnen i dag är ju uppvuxna med internet och då måste vi anpassa oss efter den verkligheten. I början hade vi mycket fokus på att vi måste skydda barnen mot risker, men när vi sedan träffat och intervjuat folk har vi förstått att möjligheterna är precis lika viktiga. 

Som exempel tar hon upp de ungdomar som har en tendens att agera impulsivt. När man kommunicerar i skrift finns mer tid till eftertanke, vilket kan göra det enklare att prata med andra. Nätet är även en perfekt social plattform för de som ibland kan ha svårt att hitta vänner i det vardagliga livet. Det är lätt att hitta vänner med liknande intressen. 

– Det finns barn som inte har en enda vän i verkliga livet som kan sitta och skratta högt och ha jätteroligt i flera timmar vid datorn. Därför försöker vi hela tiden prata om möjligheterna, och inte bara om riskerna, säger Madelein.  


Avslutas med konferens

Under de två år som projektet Nätkoll har varit i gång har bland annat tre kortfilmer om unga med NPF och nätet produceras. Inom kort kommer de även att lansera två utbildningsmaterial: ett läromedel för skolan och ett för föräldrar till barn med NPF.

Föräldramaterialet bygger på filmer där en situation spelas upp. Först ur förälderns perspektiv, och sedan får man se samma situation ur de ungas perspektiv. Tanken är att det ska leda till ömsesidig förståelse och öppna upp för dialog. Här finns även en autentisk film där tre ungdomar med NPF berättar om sina liv på nätet. 

– Sedan har vi fem strategifilmer där det är en vuxen som står och berättar om alla tankar som man kan ha som förälder: ”Vad gör mina barn på nätet egentligen, hur sjutton ska jag tänka här, kommer de klara av det här själva?”, och så vidare. Varje film avslutas med frågan: ”Hur skulle du ha gjort?” vilket vi hoppas leder till samtal, berättar Madelein. 

 

En del i projektet Nätkoll har varit att ta fram utbildningsmaterial, både för skolan och till föräldrar.  Bild: Caroline Axelsson
En del i projektet Nätkoll har varit att ta fram utbildningsmaterial, både för skolan och till föräldrar.

Projektet kommer att avslutas med en konferens i Göteborg i slutet av januari, som bland annat gästas av pedagogiska forskaren Elza Dunkels. Men till dess kommer Madelein och de andra som varit involverade i projektet arbeta med att sprida materialet så mycket som möjligt.

– Alla barn har rätt att känna sig trygga och säkra på nätet. Sen har vi en liten grupp barn som kanske inte riktigt är kapabla till att fixa det själva. Många med NPF lever i utanförskap och utsattheten på nätet spär på det ytterligare. Därför är det här jätteviktigt att uppmärksamma, säger Madelein. 

Attention och Nätkoll

Riksförbundet Attention är en intresseorganisation för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, förkortat NPF. Det kan vara diagnoser som ADHD, Autismspektrumtillstånd, språkstörning och Tourettes syndrom.

Attention arbetar för att personer med NPF ska bli bemötta med respekt och få det stöd de behöver. Det finns 60 lokalföreningar och förbundet har 15 500 medlemmar. 


Sedan mars 2015 är lokalföreningen Attention Hisingen-Kungälv projektägare till Nätkoll, som är ett treårigt Arvfondsprojekt.

Det övergripande målet med projektet är att öka tryggheten på nätet för unga med NPF, men även för vuxna som möter dem. De vill visa nätets positiva möjligheter, men också riskerna. 


På projektets hemsida kommer det snart att finnas utbildningsmaterial för gratis nedladdning.