Nyheter.

2018-10-05 09:59
  • På uppvärmda gator är fallolyckorna mer än hälften så många som på gator i som inte värms upp i storstäderna. Det visar en ny studie från Chalmers Industriteknik. Bild: Annelie Moran
    På uppvärmda gator är fallolyckorna mer än hälften så många som på gator i som inte värms upp i storstäderna. Det visar en ny studie från Chalmers Industriteknik.
  • Fotgängare vid Drottningtorget i Göteborg. Fallkostnader i samhället ligger på runt 25 miljarder per år. Bild: Göran Sjögren/TT
    Fotgängare vid Drottningtorget i Göteborg. Fallkostnader i samhället ligger på runt 25 miljarder per år.
Puffetikett
ETC Göteborg

Forskningen visar: Varma gator ger resultat

På uppvärmda shoppingstråk är andelen fallskadorna i Göteborg över 60 procent färre än på gator utan värme. Det visar en ny studie från Chalmers industriteknik.

Framåt november och december, då halka kan slå till med nattkyla och minusgrader, så börjar ofta rubriker som ”Högtryck på akuten”, ”Kaos på ortopeden” och ”Så undviker du halkolyckor” dyka upp, ungefär samtidigt som skoaffärerna lägger fram dubbarna på hyllorna.


Det är allvar nu. Ge ett bidrag till ETC Stödfond för att säkra utgivningen av Sveriges enda rödgröna dagstidning. Använd ETC Varuhuset eller:
Swisha: 123 508 754 9
BG: 5372-9141  


De gator där flest fallolyckor sker är också de gator där flest personer rör sig, som de stora shoppingstråken i städerna. Under vintern orsakas nästan nio av tio fallolyckor i trafikmiljö av ishalka. Det berättar Anna K Carlsson, som är forskare och projektledare på Chalmers industriteknik.

60 procent färre fall

Hon har gjort en studie som visar hur uppvärmda gågator, som Kungsgatan och Fredsgatan, minskar andelen halkrelaterade fallolyckor och kom fram till att det skedde över 60 procent färre olyckor på uppvärmda gågator, jämfört med de som vinterväghölls utan värme.

– Det visar verkligen att vi kan göra något åt de här fallolyckorna som sker i utemiljön, eller i trafikmiljön. Det är framförallt ett urbant problem, säger hon.

I Göteborg var andelen olyckor 63 procent lägre på de gator som var uppvärmda jämfört med andra kalla gator. Bland de gator som värms upp underifrån finns delar av Östra och Södra Hamngatan, Kungsportsavenyen, Köpmansgatan och Kanaltorgsgatan. Den första markvärmen kom redan 1969 och den senaste, i Gamlestaden, kom 2015.

Fanns mycket lite information

De olyckor som ändå inträffade, skedde främst där de varma gatorna korsade ouppvärmda vägbanor, som vid Domkyrkan och Västra Hamngatan. När Anna K Carlsson jämförde varma och kalla trottoarer, som alltså följer en körbana, så syntes en ännu högre effekt i olycksstatistiken av att fotgängarna kunde spatsera isfritt.

– Genom att värma upp vissa delar av staden så kan vi minska de fallolyckorna. Men det är ett stort jobb att ta reda på om det lönar sig att lägga in värme. Eller om det är så att vi ska satsa på bättre snöröjning istället. Det finns många sätt att få det halkfritt, säger hon.

När Anna K Carlsson inledde sin forskning insåg hon att det idag finns väldigt lite insamlad information kring hur effektivt det är med värme i gatorna. Eftersom de flesta fallolyckorna sker i storstäder så fokuserade hon på Göteborg, Stockholm, Helsingborg och Umeå.

25 miljarder per år

Enligt en rapport från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap från 2014 ligger den totala kostnaden för fallolyckor runt 25 miljarder kronor per år och olyckorna står för 55 procent av alla olycksdödsfall. Det är siffror som kan jämföras med 24 miljarder, som är kostnaden för vägolyckor som står för 10 procent av dödsfallen, enligt MSB:s rapport.

– De indikationer jag har fått är att det kanske handlar om en tredjedel som sker utomhus, så det är stora summor det handlar om, säger Anna K Carlsson.

Det är de hårdgjorda ytorna,som asfalt och trottoarer, som gör att skadorna kan bli omfattande och  orsaka dödsfall.

– Om man tänker på hur människan har levt bakåt i tiden, så har vi inte haft sådana här hårda material. Vi är inte skapta för att klara sådana här fall egentligen.

Ökat vårdbehov en aspekt

Anna K Carlsson poängterar att det också finns andra aspekter, än just det ökade vårdbehovet, som talar för uppvärmda gator.

­– En bil klarar ofta att köra när det är fem centimeter snö, men för en gångtrafikant, en som sitter i rullstol, har rollator eller cyklister så är det en klar försvårande omständighet för att till exempel ta sig till jobbet.

Kostnaden förskjuts

Hon tillägger att det finns en försvårande omständighet: att kostnaden hamnar på kommunen och vinsten huvudsakligen inom den regionala vården.

– Det är förenat med en kostnad att lägga in och driva värmeslingor. Men då får man ställa det mot kostnaden för vård och lidande för den enskilde individen. Det är klart att det måste finnas en gräns för när det lönar sig att lägga in värme. Men på så här väldigt trafikerade gator tror jag att det gör det.

I Göteborg är det fjärrvärme som står för uppvärmningen av gatorna i centrala stan. Enligt Trafikkontoret finns det i dagsläget inga beslut om att utöka antalet uppvärmda stråk.

Så värms gatan

FaI centrala Göteborg värms gatorna med hjälp av fjärrvärmenätet. Fjärrvärme produceras huvudsakligen av Göteborg energi genom att vatten i nätet hettas upp och fördelas genom ett rörnät som breder ut sig under marken i staden.

23

gånger mer skadade sig fotgängare på de ouppvärmda gatorna jämfört med de uppvärmda. I Göteborg handlade det om andelen som skadade sig var 67 procent mindre under året på Göteborgs uppvärmda gator jämfört med gator som saknade uppvärmning.

73

procent lägre andel halkrelaterade skador inträffade om även de gator som hade en kall vägbana i mitten men var uppvärmda på trottoaren räknades med i Göteborg.

83

procent färre fallolyckor inträffade på varma gator i Umeå och även i Stockholm var siffran högre än i Göteborg, med 68 procent.