Nyheter.

2019-03-18 08:25
  • ”Vi har ofta mängdbrott så det är inte så höga straffvärden i själva grundbrottet, men vi har motiv som som landar i grundläggande mänskliga rättigheter”, säger Andrea Hammar. Bild: Hanna Strömbom
    ”Vi har ofta mängdbrott så det är inte så höga straffvärden i själva grundbrottet, men vi har motiv som som landar i grundläggande mänskliga rättigheter”, säger Andrea Hammar.
  • Den mest upprörda hatbrottsdiskussionen på senare tid är den om nazister. Nazistgrupperingen Nordiska motståndsrörelsen, NMR, ägnar sig återkommande åt vad som för gemene man ser ut som solklara fall av hets mot folkgrupp.  Bild: Adam Ihse/TT
    Den mest upprörda hatbrottsdiskussionen på senare tid är den om nazister. Nazistgrupperingen Nordiska motståndsrörelsen, NMR, ägnar sig återkommande åt vad som för gemene man ser ut som solklara fall av hets mot folkgrupp.
  • Utsatta romer från andra europeiska länder är en grupp som sällan anmäler hatbrott, många saknar förtroende för polisen. Bild: Hasse Holmberg/TT
    Utsatta romer från andra europeiska länder är en grupp som sällan anmäler hatbrott, många saknar förtroende för polisen.
Puffetikett
ETC Göteborg

Flera fronter krävs för att stoppa hatbrotten

Polisens hatbrottsutredare får hjälp att scanna av nätet efter brottsliga kommentarer och såväl medvetenhet och kompetens i frågan ökar. Samtidigt vet utredarna att det för vissa grupper råder stora mörkertal.

Det är ännu inte givet för allmänheten vad som faller under kategorin hatbrott.

– Många rör sig på arenor med likasinnade där de på nåt sätt upplever att det de sagt är den allmänna uppfattningen och stärks i det. Man träffar misstänkta ibland som säger att ”det här är ju vad alla tycker och det lär ju du också tycka”, säger Andrea Hammar.

Hon är inspektör och förundersökningsledare på Polisens demokrati- och hatbrottsgrupp i Väst. Hon började jobba med frågorna 2011, fast då i Stockholm som hade landets första hatbrottsgrupp. Göteborgs kom till först i april 2016. Här består en niomannagrupp nu av en chef, en som arbetar med samverkan och sju poliser som både utreder brott och utbildar kollegor.


Prenumerera på Dagens ETC:s nyhetsbrev

 

Rasistiska motiv vanligast

Enligt Brottsförebyggande rådets statistik över inrapporterade hatbrott är främlingsfientliga brott överlägset vanligast, ungefär dubbelt så många som de antireligiösa och många gånger fler än de homofobiska. Men hatbrottsutredarna vet att statistiken inte stämmer. Utsatta romer från andra europeiska länder anmäler sällan, många saknar förtroende för polisen. Och från transpersoner saknas det definitivt anmälningar, bara en procent av hatbrottsanmälningarna kommer från en grupp man vet är väldigt utsatt.

– När jag varit i sammanhang och pratat om vikten av att anmäla brott så har jag fått höra att livet för många transpersoner handlar om att komma ur sängen och orka ta sig ut. Att polisanmäla blir sekundärt, det handlar om att överleva helt enkelt. Och de utsätts i så hög utsättning att det för en del är normaliserat och de tänker inte ens på att de utsätts för brott. Vilket också är ett problem naturligtvis, säger Andrea Hammar.

23 procent till åklagare

Av de 260 ärenden som hatbrottsgruppen i Göteborg avslutade under 2018 gick 60 till åklagare. Det ger 23 procent och kan tyckas lågt, men Andrea Hammar påpekar att många av brotten är så kallade mängdbrott som saknar namngiven misstänkt. Utanför hatbrottskategorin klaras bara ungefär 14 procent av mängdbrotten upp. Därtill sker många hatbrott online och inte minst Facebook försvårar.

– Facebook är ju USA-ägt och hets mot folkgrupp är inte ett brott i USA. För att Facebook ska dela ut uppgifter som en IP-adress till oss så kräver de att det är brottsligt även hos dem. Om vi däremot har ett olaga hot eller ett ofredande så är det en annan sak, säger Andrea Hammar.

Är det då fritt fram för hets mot folkgrupp på Facebook?

– Vi har ju vår egen bevissäkring där vi säkrar kommentarer och liknade. Vi kan också se alias och hitta vilken identitet som står bakom, och kringbevisning kan visa att det är en person utan att vi har en IP-adress. Åklagare driver även hets mot folkgrupp på nätet och är framgångsrika, så det står inte och faller med detta, men det kan vara ett gupp på vägen, säger Andrea Hammar.

Fått oväntat hjälp

Å andra sidan har de också fått hjälp från oväntat håll. Partipolitiskt obundna Näthatsgranskaren startade 2017 med att finkamma kommentarsfälten på 170 Facebookgrupper och -sidor. Arbetet har enligt gruppen lett till över 1200 polisanmälningar som avser hets mot folkgrupp, olaga hot, förtal, olaga våldsskildring och uppvigling. Polisens hatbrottsgrupper finns i de tre storstadsregionerna och under perioder när Näthatsgranskarna varit särskilt aktiva uppskattar Andrea Hammar att de stått för uppemot hälften av anmälningarna till Göteborg.

– De som anmäler är väldigt duktiga på att lämna en komplett och bra grund för oss att fortsätta arbeta med, säger hon.

Ojämn kompetens

Näthatsgranskarna menar att kompetensen inom polis- och rättsväsende är ojämn och följer därför upp vad som händer efter att anmälan gjort. Polisens Demokrati- och hatbrottsgrupper har till uppgift att utbilda poliskollegor runt om i landet och Andrea Hammar menar att bara gruppernas existens har en positiv inverkan.

– Det har kanske att göra med regeringsinitiativ också. Att man trycker på om hatbrott i regleringsbrev gör att det blir ett intresse och en polisiär satsning. Man har ett grepp om det i dag. Det har ökat både kunskapsmässigt och intressemässigt – sedan tar det alltid tid att implementera.

Hur är kunskapsnivån hos poliser i allmänhet?

– I regioner där vi har hatbrottsgrupper kan man ställa frågor till oss och där är kunskapsnivån högst. Jag kan inte svara för hela landet, men min uppfattning är att polisen generellt är bra på bemötande i dag. Såklart är jag också medveten om att det råder brister, det är ju människor vi talar om, men vi hoppas att i och med att det kommer nya poliser och hatbrott implementeras i polisutbildningen ordentligt så följer det med och sprider sig.

Den mest upprörda hatbrottsdiskussionen på senare tid är den om nazister. Nazistgrupperingen Nordiska motståndsrörelsen, NMR, ägnar sig återkommande åt vad som för gemene man ser ut som solklara fall av hets mot folkgrupp, men Andrea Hammar konstaterar att polisen har en svår uppgift.

– Vi måste väga hets mot folkgrupp gentemot yttrandefriheten som är otroligt tungt vägande. Det krävs ganska mycket för att begränsa den. Man kan pröva vissa delar för att utveckla tolkningen av den, men ...

”Medvetna om det juridiska”

Hon tycker inte att lagen är bristfällig, men om till exempel symboler ska kunna ligga grund till åtal krävs ny praxis.

– Grupper som NMR är ofta väldigt medvetna om det juridiska och håller sig inom lagens gränser. De tangerar och går ibland över, men det utgör ett problem om de håller sig innanför när man ska titta på hets mot folkgrupp. Med en bra åklagare som är lite djärv och törs pröva ändå så kan det gå. Om man ska titta över lagstiftningen så handlar det väl snarare om hur man vill göra med organisationer, men det är en fråga som inte är min.

Samarbete med församlingar

Den uppmärksammade händelserna 30 september 2017 i Göteborg skedde under vad polisen kallar en särskild insats och har därför inte utretts direkt av hatbrottsgruppen. Där ligger åtal i väntan på rättegång.

I Göteborg samarbetar hatbrottsgruppen med ett tiotal organisationer som bland andra RFSL och religiösa församlingar. Att förebygga brotten bygger också på att allmänheten får ökade kunskaper om vad som är brottsligt.

– Det gäller att kommunicera så att folk blir bildade i vad det rör och vad det handlar om. Det är ett samhälleligt ansvar där polisen inte kan stå ensam utan det måste ske från många håll.  Fällande domar kan ha en avskräckande effekt och visa på att människor döms för de här brotten. Det är positivt. Liksom att man från polisens, åklagares och domstols sida visar att man tar det på allvar.

DIGITAL PRENUMERATION

TVÅ VECKOR GRATIS!

Läs alla artiklar från Dagens ETC utan kostnad första två veckorna. Därefter är priset 199 kronor/månad. Ingen bindningstid. Du får dessutom Dagens ETC direkt till din mejl, alla dagar i veckan. Beställ för att läsa direkt.

Genom att klicka på ”Prenumerera” godkänner du prenumerationsvillkoren och samtycker till att ETC-företagen hanterar dina personuppgifter

Hatbrott

Hatbrott finns inte som en brottskod, själva brottet utgörs av en handling såsom till exempel misshandel eller olaga hot. Om det därtill innefattar diskriminering eller hets mot folkgrupp räknas det som ett hatbrott.

Den som döms för ett hatbrott får en straffskärpning på grund av hatbrottsmotiv.

Polisens demokrati- och hatbrottsgrupp ägnar sig åt både utredning som utbildning och samverkan.