Centret har en jourtelefon som varit öppen varje dag sedan 2011. Sedan starten har 120 unga fått hjälp att starta ett nytt liv. Under 2016 fick drygt tjugo ungdomar stöd att lämna gängen.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
Gängen som familj
Sören Rafstedt, som arbetat med människor som vill bryta sitt kriminella leverne i drygt femton år, berättar:
– Gängen blir familj och vänner, allt i ett. Även om detta inte är några bra vänner som leder till något gott eller ställer upp när det gäller så ser man inte det – eftersom det ofta är det enda man har.
Många har aldrig haft ett riktigt jobb. När missbruk finns är det via gänget som drogerna kommer. Ofta är fler i familjen sammanflätade med det kriminella livet.
– Lämnar man detta upplever man att man inte har någonting i livet kvar, berättar Sören Rafstedt.
Inom gängen finns tydliga könsstrukturer.
– Vi har aldrig haft kontakt med några kvinnliga avhoppare överhuvudtaget. Tjejer finns i och omkring gängen men de har andra funktioner, som flickvänner och partners.
I andra länder förekommer det att kvinnor har en mer aktiv roll i gängen men där är vi i Sverige ännu inte, säger Sören Rafstedt.
Myndigheter samverkar
Arbetet med en avhoppare kan sträcka sig över ett år, i bland längre.
– Vi jobbar tillsammans med elva statliga myndigheter enligt en samverkansmodell där som börjar med att identifierar behoven hos den enskilde. När vi hittat vad personen behöver mest drar vi i hop en nätverksgrupp utifrån det, säger Sören Rafstedt.
Socialtjänsten, som har medborgaransvaret är ofta navet i gruppen.
– Om personen suttit inne är Kriminalvården inblandad. Finns en hotbild och man behöver skydd kopplas polisen in. Är man arbetslös kan det vara Arbetsförmedlingen. För samtalsstöd eller har missbruksproblem är det Västra Götalandsregionen, förklarar Sören Rafstedt.
Kontakten mellan myndigheterna i nätverket pågår så länge som det behövs.
Hjälper samverkan avhopparna?
– Ja, det skulle jag definitivt säga att den gör. Vi har lyckats sy ihop lösningar och kontakter som en del aldrig tidigare har haft i sina liv. Sedan är det en definitionsfråga vad man menar med ”att lyckas”. Det kan ju handla om stort och smått. Jag har exempel på folk som har lyckats skaffa jobb, bostad och familj. Sådant som de har drömt om under en lång tid, säger Sören Rafstedt.
Kunskapscentrums finns bara med vid uppstarten av arbetet med gängmedlemmen.
– Vi är en avdelning inom Stadsledningskontoret som inte jobbar operativt. Efter uppstart lämnar vi över till Socialtjänsten som har resurserna och medborgaransvaret, säger han.
Egen vilja en förutsättning
För att förändringen ska bli varaktig krävs flera saker enligt Sören Rafstedt.
– Egen vilja och motivation är grunden. Ett gott mentorskap är också viktigt – någon som lyssnar och finns med som backup. Det kan vara en tjänsteman eller någon annan, säger han.
Huvudsaken är att det finns någon att prata med.
– På så sätt kan man bygga upp kontakter och ett nytt socialt nätverk, säger Sören Rafstedt och poängterar att det ett jobb och egen inkomst väger lika tungt som ett levande socialt liv.
– En del av de här gängkriminella har inte förvärvsarbetat någon gång i livet. I stället har man försörjt sig på andra sätt, under många år, berättar Sören Rafstedt.
Kunskapscentrum mot organiserad brottslighet är kommunstyrelsens initiativ och riktar sig bara till mantalsskrivna i Göteborg. Men till jourtelefonen ringer socialsekreterare och andra från kommuner ute i landet.
En nationell samordnare för gängrelaterad kriminalitet skulle göra stor nytta, tror Sören Rafstedt.
– Det finns ju nationella samordnare kring många andra frågor, till exempel extremism, men inte kring avhoppare. De som arbetar i mindre kommuner och inte stöter på gängkriminaliteten så ofta har sällan någon metodik alls för arbete med avhoppare, säger Sören Rafstedt.
Tror inte på hårdare straff
Han tror inte att hårdare straff löser någonting i längden.
–Det är ett allt för lätt sätt att se det på. Allt annat än livstid är ju tidsbegränsat. Någonstans tar ju straffet slut och då måste det finnas andra alternativ än kriminalitet att återgå till, säger Sören Rafstedt.
