Nyheter.

2019-05-23 09:54
Kenth Stockmon har jobbat som förhandlare inom Hyresgästföreningen sedan 1974. Med Gårdstensbostäder har han förhandlat sedan boalget bildades  1997, och fram till sin pension för några år sedan. Bild: Sao-Mai Dau
Kenth Stockmon har jobbat som förhandlare inom Hyresgästföreningen sedan 1974. Med Gårdstensbostäder har han förhandlat sedan boalget bildades 1997, och fram till sin pension för några år sedan.
Puffetikett
Dagens ETC

Boende i Gårdsten vill ha mer att säga till om

När Gårdsten i våras togs bort från polisens lista över särskilt utsatta områden var Gårdstensmodellen på allas läppar. Den har gett området ett rejält lyft – men boende har inte fått mycket att säga till om. Det anser Kenth Stockmon, som har jobbat som hyresförhandlare i stadsdelen sedan slutet på 90-talet.

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på Dagens ETC!
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Din prenumeration på ETC Göteborg förnyas varje vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Din prenumeration på ETC Göteborg förnyas varje månad. Avsluta när du vill.

ETC Göteborg möter 73-årige Kenth Stockmon på en parkeringsplats i västra Gårdsten. Intill står nybyggda bostadsrätter som ägs av Dicksonska stiftelsen. De går i grått, precis som majoriteten av husen i området. Efter att ha testat och testat nycklarna i sin knippa lyckas Kenth Stockmon få upp dörren till Hyresgästföreningens lokaler som ligger en trappa ner från parkeringen. Kaffet är slut men kylen är fylld med små festis­förpackningar som han bjuder på, tre paket åt gången.


Prenumerera på Dagens ETC:s nyhetsbrev

 

Plockades från listan

I början av mars meddelade polisen i Göteborg att de inte längre räknar Gårdsten till ett av stadens särskilt utsatta områden. "Gårdstensmodellen", som redan fått uppmärksamhet på olika håll i landet som ett lovande sätt att rusta upp försummade bostadsområden, fick sig ytterligare en skjuts.

– Det här visar att det med långsiktigt och ihärdigt arbete går att förändra, lyfta och förvandla ett bostadsområde. Det är ett långsiktigt arbete där de boende i området inkluderats som har vänt utvecklingen i Gårdsten. Fler övervakningskameror och hårdare tag löser vissa, men inte alla problem, sade kommunalrådet Karin Pleijel (MP) till Göteborg Direkt när hon firade händelsen med tårta på plats i stadsdelen.

Lite inflytande

Kenth Stockmon har jobbat som förhandlare inom Hyresgästföreningen sedan 1974. När det kommunala bostadsbolaget Gårdstensbostäder bildades 1997 var det han som fick ansvar att förhandla med dem, något han fortsatte att göra fram till sin pension för några år sedan. Han tycker att bolaget har gjort mycket som varit positivt för området – som att ha skapat jobb för ungdomar, lockat företag till att öppna kontor och affärer vid torget och skapat en trygghetsgrupp bestående av lokalinvånare.

Däremot tycker Kenth Stockmon att invånarna saknar inflytande i området. Det trots att Gårdstensbostäders styrelse består av boende, som till exempel Lars Svensson, som har intervjuats i GP:

– Det innebär att man har en väldigt nära relation till besluten som tas. Man finns här och ser de små stegen.

Vill ha avtal

Men till skillnad från Göteborgs andra allmännyttiga bostadsbolag har Gårdstensbostäder aldrig slutit ett avtal om boendeinflytande med Hyresgästföreningen, berättar Kenth Stockmon.

– Vi vill ju ha inflytande över vardagen för enskilda människor, precis som en facklig organisation vill vara med och styra verksamheten på en arbetsplats, förklarar han.

Han är även kritisk till de kontroversiella id-kontrollerna som Gårdstensbostäder genomför bland boende i området. Syftet är att sätta fast personer som bor olovligt i lägenheterna. Kenth Stockmon tycker visserligen det är fel av hyresgäster att hyra ut svart när andra står i kö för att få lägenheter, men han anser att Gårdstensbostäders sätt att hantera problemet har varit förnedrande för de boende.

”Ligger i polisens intresse”

Trots att Gårdstensbostäder måste bli bättre på boendeinflytande finns det mycket som är positivt i området, tycker Kenth Stockmon. När han för drygt tre år sedan behövde flytta från Kungälv var det en självklarhet för honom att söka sig till Gårdsten, där han så länge jobbat som förhandlare. När han guidar runt ETC Göteborg i sin Volvo pekar han mot en byggnad med inglasade balkonger. Det är där han bor nu, i ett av husen där Gårdstensbostäder satsar på solenergi. Panelerna på taket försörjer byggnaden med allt sitt varmvatten, berättar han.

Själv har han aldrig känt sig rädd i området, men han tror att benämningen ”särskilt utsatt” kan ha bidragit till att skapa viss rädsla för stadsdelen bland utomstående. Samtidigt sker vad han kallar för ”oroligheter” i Gårdsten, men han tycker att polisen gör ett bra jobb med att minska det.

Hårda tag gjort skillnad

Studenten Johanna Winqvist har i en kandidatuppsats jämfört utvecklingen i Hjällbo och Gårdsten och enligt henne är det inte mycket som skiljer områdena åt. Anledningen att den öppna narkotikaförsäljningen och andra synliga brott har minskat i Gårdsten har inte med inkludering att göra. I stället är det de ”hårda tagen” som gjort skillnaden. Dessutom går det inte att se att det skett några större förändringar vad gäller sociala frågor. Andelen familjer på försörjningsstöd är till exempel mindre i Hjällbo än i Gårdsten, berättar hon.

– Man pratar mycket om att det har skett en jättepositiv utveckling, nästan som att alla problem vore lösta. Men det är viktigt att uppmärksamma vad man faktiskt har åstadkommit.

Högt förtroende

Den samverkan som ofta lyfts fram som framgångsfaktor har inte varit så framträdande, menar Johanna Winqvist.

– Gårdstensbostäder har varit en central och aktiv aktör som drivit utvecklingen framåt och samverkan har ofta skett på deras initiativ, medan det i Hjällbo har funnits plattare samverkansformer.

Gårdstensbostäders möjligheter att genomföra kontrollerande åtgärder har varit avhängigt att de haft ett högt förtroende bland boende, anser Johanna Winqvist och jämför det med förtroendet en stat måste ha från medborgare för att fungera.

– Det krävs en legitim aktör för att utöva kontroll. En indikator på förtroendet är att antalet samtal som trygghetsgruppen i Gårdsten får jämfört med SOS-alarm är betydligt högre. Folk i området har också sagt till trygghetsvärdarna att de hellre ringer till dem än till brandkåren.

Särskilt utsatta områden

I Göteborg finns sex av de områden i Sverige som polisen definierar som "särskilt utsatta". Under de senaste veckorna har ETC Göteborg träffat människorna som bor och arbetar där för att prata om utsatthet, trygghet och vad de tycker om polisens arbete.

Den här veckan är vi i Gårdsten, som Göteborgspolisen inte längre klassar som särskilt utsatt. Där träffar vi Kenth Stockmon som har förhandlat hyror med Gårdstensbostäder sedan bolagets start 1997.