Den kommunala skatten är rekordhög i Sverige. I snitt betalar svenskarna 32,2 procent i kommunalskatt – 2,2 procent mer än för 17 år sedan. Och göteborgarna betalar ännu mer än så då den kommunala skatten här ligger på 32,6 procent.
Precis som i resten av landet står den kommunala ekonomin i Göteborg inför stora utmaningar framöver. Det menar Göteborgs kommunalråd Ann-Sofie Hermansson.
– Samtidigt som vi har stora demografiska utmaningar och behov av investeringar i många skolor så tappade vi mycket skatteintäkter under de åren då vi hade en borgerlig regering. Kostnaderna för de stora skattesänkningarna hamnade på kommunerna och det har urholkat de kommunala ekonomierna.
Ann-Sofie Hermansson menar att det är en dålig lösning att höja den kommunala skatten, eftersom den, till skillnad från den statliga, inte är progressiv.
– Den kommunala skatten ska bara användas när den ver-ligen behövs. För den är orättvis då hög- och låginkomsttagare får betala lika mycket när man höjer den. Man bör därför i möjligaste mån pröva andra åtgärder innan man börjar ge sig på den kommunala skatten.
Efterlyser större debatt
Det är troligtvis inte heller möjligt rent parlamentariskt att höja skatten i Göteborg, bedömer Ann-Sofie Hermansson. Den röd-grön-rosa minoriteten som styr kommunen har inte stöd i kommunfullmäktige för en sådan åtgärd. Istället efterlyser hon en större debatt kring hur välfärden finansieras.
– Vi kan diskutera många andra skatter, som har sänkts under de senaste åren, i stället för den kommunala skatten. Jag tror att vi behöver en större fördelningspolitisk debatt om vilka skatter som bör höjas.
Alla som har en månadslön som är lägre än 37 675 betalar enbart kommunalskatt, medan de som tjänar över också betalar statlig inkomstskatt. Samtidigt som kommunalskatten har höjts har den totala skattekvoten i Sverige, alltså den andel av skatten som tas ut i relation till BNP, minskat. 2000 var skattekvoten 49 procent medan den i dag är 43,9 procent av BNP.
Pekar mot större utgifter
SKL:s rapport visar att det stöd som staten ger till kommunerna har urholkats kraftigt sedan 2006 till följd av inflationen och samtidigt har kommunerna fått fler uppgifter från statlig nivå, vilket ökat deras kostnader. Tack vare de extra tio miljarder som regeringen sköt till kommunerna i 2016 års budget återställdes nivån på statsstödet något.
Samtidigt pekar allt mot att kommunerna kommer att ha ännu större utgifter framöver och att de kommunala skatterna kommer att behöva höjas ännu mer. Sveriges kommuner och landsting, SKL, menar i sina beräkningar att Sveriges kommuner tillsammans kommer att behöva 47 miljarder fram till 2020 för att klara olika stundande utmaningar som växande befolkning, stora renoveringsbehov i de slitna miljonprogrammen och allt färre i arbetsför ålder. Det motsvarar en skattehöjning på cirka två procent.
Annika Wallenskog, chefekonom på SKL, är kritisk till att kommunerna tvingas ta ut sina ökade kostnader via kommunalskatten.
– Det är inte en bra lösning. Det finns andra skatter som är mindre skadliga för ekonomin än kommunalskatten. Den kommunala skatten slår likadant oavsett vad man tjänar, vilket minskar den omfördelande effekten. Dessutom riskerar en högre kommunalskatt att minska utbudet av arbete, vilket gör att skatteintäkterna minskar och man behöver höja skatten ännu mer för att kompensera.
LO:s ordförande Karl-Petter Thorwaldsson föreslog inför S-kongressen att det bör införas ett tak för hur hög kommunalskatten får vara.
– Det är den enda skatt som är platt i Sverige, alltså lika stor om du är miljonär eller tjänar dina första 100 000, kommenterade LO:s ordförande förslaget till TT.
”Behöver se över alla skatter”
Ann-Sofie Hermansson välkomnar debatten.
– Det är på samma tema som jag varit inne på. Är tanken att kommunerna ska ta den kostnaden? Med tanke på att vi blivit underkompenserade från statligt håll under lång tid, vilket påverkat vår välfärd, tycker jag inte det är rimligt. Vi behöver nog se över alla skatter framöver för att se hur vi ska klara välfärden.
