Debatt: Varför nedprioriteras kommunens kärnuppgifter, Ann-Sofie Hermansson?

Häromdagen kartlade SVT Nyheter Väst (27/3) kostnaderna för stadens 236 anställda kommunikatörer. De uppgår till en summa som motsvarar kostnaderna för skolgången av 1 417 elever i grundskolan. Enligt Helena Mehner, kommunikationsdirektör i Göteborgs stad, är antalet kommunikatörer inte för många, i relation till deras uppdrag att informera om kommunens leveranser. Tanken bakom att många kommunikatörer ska försvara “Göteborgsbilden” går givetvis att förstå. Däremot har en svällande förvaltning och komplicerad bolagsstruktur lett till att göteborgarna fått det svårare att få insyn i hur staden bedrivs. Mängden av kommunens åtaganden har gjort det oöverskådligt att få en överblick över vad kommunen gör och, framför allt, inte gör.

Under året har vi kunnat följa turerna kring det kommunala bolaget Got Event. ETC Göteborg har tidigare rapporterat om hur bolaget gick back 60 miljoner kronor med skattebetalarnas pengar när de arrangerade EM i ridsport och dessutom fattade beslut som gick tvärt emot förvaltningsrättens dom. Under samma skede har ETC (14/3) även skrivit om välfärdshyvlingarna i stadsdelsnämnderna Angered och Lundby. Båda stadsdelsnämnder har varit tvungna att förhålla sig till tuffa besparingskrav. Socialtjänsten i Angered, som klassas som ett särskilt utsatt område enligt Polisens senaste rapport, är tvungna att göra stora nedskärningar som uppgår till 77 miljoner kronor.

Notan efter EM i ridsport aktualiserar den målkonflikt som det socialdemokratiskt ledda styret vägrat erkänna. Hobbypolitiker som leker styrelseproffs på hederligt arbetande folks bekostnad eller en kommun som inte driver kommunala hotell och gym men har en stark välfärd som går att lita på – även i de mest utsatta områden.

Utifrån dessa utgångspunkter behövs tre åtgärder utföras snarast för att få bukt med Göteborgs återkommande problem med oegentligheter och brist på transparens:

1. Avyttra Göteborgs kommunala bolag

Staden behöver initiera en grundlig översyn kring de kommunala bolagen. I dag är både spelplanen för både de privata och kommunala aktörerna alldeles för luddig. Förutom att företagare överlag är mer effektiva och bättre utförare, är det välkommet att några andra än skattebetalarna står för riskerna vid investeringar. Majoriteten av de kommunala bolagen bör avyttras på marknadsmässiga villkor.

2. Förändra stadens organisationsform och satsa på kommunens kärnuppgifter

Göteborgs ekonomi går för tillfället som tåget. Eller snarare som bilen, med tanke på hur fordonsindustrin i staden gett den lokala konjunkturen en rejäl skjuts. Med tanke på de resurser som tickar in till staden, är det hög tid att genomföra stora strukturella förändringar kring kommunens organisationsform – innan konjunkturen svalnar av och det blir för sent.

3. Stärk insynen i kommunens förvaltningar genom att inrätta en kommunal Slöseriombudsman

Inrätta en kommunal Slöseriombudsman som är frikopplad från den vanliga organisationen. Med tanke på hur de senaste åren har visat att “Göteborgsandan” är djupt rotad bland stadens nämnder och förvaltningar, bör en slöseriombudsman få full befogenhet att granska samtliga organisationer inom staden.

Det finns ett alldeles för stort glapp mellan Socialdemokraternas politiska retorik och praktiska politik. En väsentlig del av det politiska arbetet förutsätter prioriteringar. Men illa fungerande rödgröna styret i staden, med Ann-Sofie Hermansson (S) vid rodret, verkar inte ha insett det än. Varför nedprioriterar ni åtaganden som vård, skola och omsorg medan kommunala skrytprojekt och expansioner av de kommunala bolagen sätts i första hand?

Naod Habtemichael (C), kommunkandidat Centerpartiet i Göteborg