Debatt: Vardagsrasismen i våra skolor

Rasism är en vanlig orsak till kräkningarna i skolan både här i Sverige men även i andra delar utav Västeuropa. Skolverket lyfter bland annat fram kränkande uttalanden, rasistiska sms och fysisk misshandel som exempel på saker som förekommer i skolans värld. I en studie från Göteborgs universitet har man sett att barn som invandrat till Sverige i mycket större grad utsätts för kränkande särbehandling än sina ”svenska” jämnåriga. I studien fick ett stort antal föräldrar svara på huruvida deras barn utsatts för ”mobbning”. Bland barn som var födda i Sverige var det nio procent av föräldrarna som uppgav att deras barn hade utsatts för det gentemot hela 28 procent av de som var födda utomlands.

I andra länder i Västeuropa såsom Tyskland samt Storbritannien finns det mer forskning om detta ämne. Ganska nyligen gick tiotusentals tyskar med ”utländsk bakgrund” ut på Twitter och berättade om sina erfarenheter under sin skoltid utav kränkningar i skolan kopplat till etnicitet. Enligt Pisa-studier från OECD har det visat sig att elever med ”invandrarbakgrund” i Tyskland presterar sämre i skolan och känner sig mycket mera olyckliga än sina ”heltyska” klasskamrater. Skillnaden i prestation mellan ”invandrarbarn” och ”tyska” barn förklaras ofta utav socioekonomiska faktorer. Men detta är långtifrån enda förklaringen. En studie som har gjorts utav Universität Mannheim har visat att grundskolebarn med utländska namn i ämnet tyska får lägre betyg än sina tyska klasskamrater för samma prestation. Det har gjorts även liknande studier i Sverige som visar på att muslimska namn ger lägre betyg i ämnet svenska jämfört med svenskklingade namn för samma prestation. Läraren tycker ofta att felen blir fler och större om man har ett utländskt namn jämfört med ett svenskt. Det ses som en språkmiss ifall en svensk skriver stavfel i svenska medans ifall en med ett utländskt namn stavar fel i svenska så tycker läraren att det beror på att eleven ifråga är utländsk.

Många förnekar problemet med den utbredda strukturella rasismen i Västeuropas skolor. ”Det kan vara så att eleven har fått ett lågt betyg för att denna har skrivit en dålig uppsats, och drar slutsatsen att han har fått ett lågt betyg för att han har ett utländskt namn”. Eller ”eleven själv beter sig konstigt och blir därför utfryst, och drar slutsatsen att han blir utfryst för att han är utländsk”.

Göteborg tillhör idag Europas mest segregerade städer. Skolorna är extremt segregerade där det på vissa skolor nästan enbart går elever med utländsk härkomst och det på andra skolor enbart går elever med svensk bakgrund. Det är inte ovanligt att elever med utländsk bakgrund som börjar på svenska innerstadsskolor sedan återvänder till skolorna i förorten för att de har svårt att bli ”accepterade” utav de svenska barnen.

Att i större grad inkludera hur man ska arbeta mot kränkningarna i skolan i lärarutbildningen kommer inte att få bort problemet från skolan. Men det kan göra en hel del. Lärarutbildningarna på Göteborgs Universitet innehåller dessvärre många gånger ytterst lite om ”kränkande särbehandling”.

Du behöver som lärare inte lägga särskilt mycket energi för att titta efter tecken på skolkränkningar såsom att exempelvis en elev äter ensam i bamba. Någonting annat är hur man arbetar mot utfrysning och att skolan inte blir segregerad mellan invandrare och svenskar. Ett stort misstag som lärare gör är att de låter eleverna själva välja vilka de vill arbeta med i grupparbeten. Detta resulterar ofta i att eleverna med någon form utav utländsk bakgrund väljs bort av de ”svenska studenterna” och detta leder till att alla med utländsk bakgrund hamnar i samma grupp. Eller om det är en klass med bara en enda med ”utländsk bakgrund” blir denna ofta utesluten och får arbeta ensam i grupparbetena. Därför är det mera lämpligt att lärarna delar upp eleverna själva i grupparbetena. Det är denna typ utav frågor som lärarutbildningarna i högre grad borde ta upp och som inte för den delen kräver särskilt mycket energi från lärarnas sida för att komma åt.