Hoppa till innehållet

ETC Göteborg

Debatt: Samhället sviker unga föräldrar

”Flera av de intervjuade unga föräldrarna har i perioder fått bo hos egna eller partnerns föräldrar.”
”Flera av de intervjuade unga föräldrarna har i perioder fått bo hos egna eller partnerns föräldrar.” Bild: Bild: Christin Olsson/TT

ETC Göteborg.

Att avvika från normen är sällan enkelt. Detta gäller även när det kommer till familjebildning.
Det här är en debattartikel.
Det är skribenten och inte ETC Göteborg som står för åsikten.

Sedan många år möter Göteborgs stadsmission varje vecka unga familjer i behov av stöd. Vi ser att det i samhället råder brist på insatser som skulle garantera att den som blir förälder vid unga år får samma möjligheter till studier, etablera sig på arbetsmarknaden, som de som väntar med att skaffa barn. Detta försvårar för den unga föräldern när det gäller att ge sitt barn en socialt- och ekonomiskt trygg uppväxt.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0

Tillsammans med Therése Wissö, forskare vid institutionen för socialt arbete vid Göteborgs universitet, har Stadsmissionen i Göteborg tagit fram rapporten Unga föräldrar, för att öka kunskaperna i samhället om den situation som unga föräldrar och deras barn lever i och kanske därigenom minska riskerna för att hamna i ett utanförskap.

Medelåldern bland förstföderskor i Sverige är i dag 29 år. I storstadsregionerna ytterligare något äldre. De senaste decennierna har vuxenblivandet i befolkningen som helhet dragit ut på tiden, förlängts. Unga människor reser jorden runt, studerar längre och prövar olika möjligheter innan man stadgar sig privat och professionellt. Detta är en del av den rådande samhällsnormen; avsluta dina studier, skaffa eget boende, etablera dig på arbetsmarknaden, skapa en ordnad ekonomi, lev i en stadig parrelation.

Först efter det bör du tänka på att skaffa barn! Detta är den linjära transitionen.

De unga föräldrarna har kastat om ordningen i denna förväntade norm, vilket får konsekvenser.

Sedan tre år tillbaka driver Stadsmissionen en öppen förskola för unga föräldrar och deras barn. Vår definition av ung förälder är att kvinnan är under 23 år när hon blir mamma. Det finns cirka 1 000 unga mammor i Göteborg. Bortemot 70 procent av dem är födda utanför Sverige. För fem år sedan var den siffran 50 procent.

Therése Wissö har under dessa tre år följt Stadsmissionens verksamhet genom observationer och intervjuer. Unga mammor och pappor samt personal i verksamheten har intervjuats. Resultatet presenteras i nämnda rapport.

Vissa upptäcker snart att livet som ung förälder inte alltid är så lätt. Att inte ha någon fast förankring på arbetsmarknaden ger ofta en begränsad ekonomi vilket kan skapa både oro och stress. Det är i många fall svårt att få en egen bostad. 

Flera av de intervjuade unga föräldrarna har i perioder fått bo hos egna eller partnerns föräldrar. Inte sällan leder det till konflikter när den äldre generationen vill ”blanda sig i”. De barnlösa kompisarna från skolan kanske försvinner – upptagna med sina liv som ser mycket annorlunda ut. Dessutom har de unga föräldrarna svårt att identifiera sig med de som följer normen vilket bland annat för med sig att man inte gärna besöker en öppen förskola där föräldrarna är 30–40 år. 

Olika liv, olika världar, mer som skiljer än förenar. Detta var ett huvudskäl till varför Stadsmissionen startade vår öppna förskola; vi ville erbjuda de unga föräldrarna och deras barn en mötesplats där de kan identifiera sig med de andra besökarna. Och våra besökssiffror visar tydligt att behovet finns!

Göteborgs Stadsmission gör i dag en hel del för denna grupp. Vi bistår med socialt och ekonomiskt stöd, då det efterfrågas; vi har vår öppna förskola; vi har särskilda aktiviteter för pappor och deras barn; vi erbjuder vistelse på sommarläger, vi erbjuder individuella stödsamtal.

Samtidigt som vi gör detta anser vi att det är/borde vara en del av den offentliga välfärdens ansvar.

Därför vill vi uppmana politiker på såväl kommunal- som riksdagsnivå att agera för att minska utsattheten bland unga föräldrar:

  • Säkerställ unga föräldrars möjligheter att fullfölja sina studier på såväl gymnasie- som högskolenivå.
  • Se över socialförsäkringssystemet så att det inte missgynnar unga föräldrar.
  • Skapa fler lokala arenor där unga familjer kan mötas och skapa sociala nätverk.
  • Satsa särskilt på att stödja unga pappor i deras relationer till sitt barn. De är många gånger inte så närvarande och separationer mellan unga föräldrar är mycket vanligare än bland de äldre vilket ger en ökad risk för att pappan kan komma att helt försvinna ur barnets liv.

Ämnen i artikeln