Debatt: Orust måste ta klimatfrågan på allvar

Från kommunfullmäktiges ordförande fick vi senare brevledes veta att vårt förslag inte kunde ses som ett medborgarförslag, eftersom det givits av en organisation, som inte kan mantalsskrivas i en kommun. Och förslaget innehöll fem punkter, medan ett medborgarförslag får ha endast en punkt. Dessutom saknades avsändaradress.

Vi svarade att undertecknandet saknade beteckningen ”För Fredsrörelsen på Orust” som organisation och endast presenterade enskilda personer. Frågan om antalet förslag ansåg vi filosofisk, då allt handlade om en enda sak: klimatfrågan. Och svaret nådde oss faktiskt... Slutligen varnade vi för att formalism kan skada medborgarnas tillit till kommunfullmäktige. Vi väntar på kommunens reaktion.

Idag är den dominerande frågan för hela världen att försöka hejda den globala uppvärmningen vid 1,5 grader. 97 procent av världens klimatforskare är eniga om att vi behöver minska koldioxidutsläppen med minst tio procent årligen och nå nollutsläpp år 2030.

Sveriges nordliga belägenhet i världen är mycket gynnsam. Men på sydligare breddgrader kommer effekterna av klimatuppvärmningen att bli mycket svåra och leda till konflikter, bland annat om maten, vattnet och boendet. Detta kan ställa Sverige inför stoppad import av mat och råvaror som vi vant oss vid att köpa billigt. Dessutom förutses att konflikter sprider sig och skapar flyktingkatastrofer.

Lokalt på Orust finns tecken på förändring orsakad av olika utsläpp, tydligast i farvattnen runt ön, till exempel utarmade bottnar, döende fiskbestånd och plastskräp i alla former.

Den förutsedda framtiden kan mycket starkt komma att skada den unga generationens framtidsmöjligheter, och därför föreslås här att kommunen utvecklar sina åtgärder på följande områden:

Kontinuerligt följa upp utvecklingen med en inriktning speciellt på det globala målet om högst 1,5 graders global uppvärmning, detta för att fördjupa förståelsen av processerna i naturen och lägga nya initiativ till redan existerande.

En koldioxidbudget kan formuleras och omfatta land- och sjötrafik med mera, och betona pågående energieffektivisering och utveckling av förnybara energikällor, fossilfri lokal elförsörjning och trafik, detta till ledning för allmänhetens egna åtgärder.

Gynna en ökning av den lokala matproduktionen i en ekologisk form som minskar dess klimatpåverkan. Detta reducerar samtidigt behovet av långväga transporter.

Hamnar och skärgårdar är tungt belastade under sommarmånaderna. Det motoriserade båtfolket bör informeras om hundrahästarsmotorernas buller och utsläpp vid höga hastigheter, exempelvis på uppsatta tavlor i hamnarna. Lokal fartbegränsning till fem knop bör utvidgas till fartbegränsning inomskärs till exempelvis tio knop av hänsyn till sjöfågel och livet under vatten. Förbättrad sophantering, avloppstömning och återvinning av fiskeredskap i vissa hamnar kan förebygga utsläpp i öppna havet.

Kommunen kan vidareutveckla sin miljöpolicy, till exempel genom att avskaffa plastpåsar och bygga ut existerande strandstädning.

För dessa ändamål behövs en medveten lokalbefolkning. Kommunen föreslås utveckla befintligt informations- och folkbildningsarbete och utveckla dialogen med lokala organisationer, näringslivet och skolorna för att öka medvetenheten och stimulera lusten till förändring. Projekt som Åtta fjordar och Mat – resurser – energi är stimulerande men behöver synas offentligt. Ett mer synligt agerande av Orust kommun blir en viktig förebild.

/ Erni Friholt         

/ Ola Friholt           

/ Britt-Marie Landin Normand             

/ Annika Göthberg

/ Håkan Håkansson           

/ Pia Palmer          

/ Lars Torstensson