Debatt. .

2015-09-07 08:29
”Som medlem i Nato skulle vi kunna verka för ömsesidig nedrustning och avspänning inifrån”, skriver debattörerna.  Bild: PRT Meymaneh/CC BY 2.0
”Som medlem i Nato skulle vi kunna verka för ömsesidig nedrustning och avspänning inifrån”, skriver debattörerna. 

Nato skulle stärka säkerheten

Sverige måste i ljuset av den ryska aggressionen mot Ukraina stärka försvaret – dels genom satsningar på det egna försvaret, dels genom att närma oss Nato. Ett svenskt medlemskap i Nato skulle på allvar stärka Sveriges säkerhet gentemot ett Ryssland som upprustar i hög takt och vars kärnvapenarsenal är ett viktigt redskap i den ryska säkerhetspolitiken. 

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på !
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Din prenumeration på ETC Göteborg förnyas varje vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Din prenumeration på ETC Göteborg förnyas varje månad. Avsluta när du vill.

Ett svenskt Natomedlemskap skulle också, som Tomas Magnusson från Svenska Freds påpekar, medföra att vi skulle bli en del i en allians som förfogar över kärnvapen. Frågan är om detta är något som är ett tillräckligt argument för att avstå medlemskap. Vi moderater menar att det inte är det. 

Skulle Sverige gå med i Nato betyder detta inte att vi automatiskt skulle behöva basera kärnvapen på svensk mark. Detta är något som helt är upp till det enskilda medlemslandet att besluta om. Sverige kan lägga in ett veto mot basering av kärnvapen i Sverige även i krigstid. Nato har kärnvapen i Europa: dels amerikanska, dels franska och brittiska. Natos kapacitet i Europa är dock betydligt mindre än den ryska. 

Rysslands aggression mot Ukraina och annekteringen av Krim visar att Ryssland inte respekterar internationell rätt och är berett att använda sig av militärt våld. När det gäller kärnvapen så satsar Ryssland stora summor på att modernisera en redan stor kärnvapenarsenal. Särskilt ökningen av taktiska kärnvapen i Europa är problematisk. Den ryska retoriken har dessutom hårdnat den senaste tiden. 

Den ryske presidenten Vladimir Putin har själv sagt att han övervägde att sätta kärnvapen i beredskap i samband med att Ryssland annekterade Krim i mars 2014. Rysslands ambassadör i Danmark hotade landet med kärnvapenangrepp om Danmark skulle välja att ingå i Natos missilförsvar. Ryssland använder medvetet kärnvapenhotet för att skrämma länder i sin närhet och inte låta dem göra egna säkerhetspolitiska vägval. 

Detta är givetvis oacceptabelt för fria och demokratiska länder. Vill länder som Ukraina närma sig EU eller Nato är det deras beslut och inget som ska dikteras från Moskva. Det samma gäller ett eventuellt svenskt Natomedlemskap. 

Kärnvapen är fruktansvärda vapen som sedan 1945 har kastat sin skugga över världen och givetvis ska Sverige bidra till en ökad nedrustning på de sätt vi kan. Detta gäller både nedrustning i Europa, men även att begränsa spridning av kärnvapen. Det arbetet kommer att fortsätta oavsett om vi är medlemmar av Nato eller inte. Som medlem i Nato skulle vi kunna verka för ömsesidig nedrustning och avspänning inifrån med en reell chans att uppnå resultat.

Vi välkomnar att det i dag förs en livlig debatt om vad ett svenskt Natomedlemskap skulle innebära. Det ger en fördjupad förståelse av för- och nackdelarna med ett medlemskap. Moderaternas uppfattning är tydlig. Som Natomedlemmar skulle vi dela solidariska säkerhetsgarantier med 28 andra demokratiska stater.  Det skulle på allvar stärka Sveriges säkerhet.

Jonas Ransgård (M), Hans Rothenberg (M), Gustaf Göthberg (M) 
Jonas Ransgård (M), Oppositionsråd Göteborg. Hans Rothenberg (M), Riksdagsledamot Göteborg. Gustaf Göthberg (M), Internationell sekreterare MUF .