Debatt: Högern vill inte ha utbildning för alla

Oftare och oftare, och gärna i samband med läsårsstart, kommer det attacker från borgerligt håll om att den högre utbildningen i Sverige är undermålig. Utbildning, säger sådana borgerliga skribenter, ska helst endast tillhandahållas av ett antal ”resursstarka toppuniversitet” (Expressen 20/4) och inte spridas ut över så många högskolor runtom i landet. Det mest upprepade argumentet är att det går inflation i de akademiska examina om så många studerar och tar examen, det vill säga en akademisk examen blir inget värd, till exempel när man söker jobb (Svenska Dagbladet 16/8). Det är högst obehagligt men ingen större chock när en borgerlig ledarskribent visar sitt rätta jag och skriver: ”Ju fler som har en akademisk examen, desto mindre värd blir den” (Expressen 20/4). En mer elitistisk kunskaps- och människosyn får man leta efter. Målet är tydligt: att skilja ett vi som har utbildning från ett dem som inte har det. Slutsatsen kan bara bli att man från liberalt och högerhåll inte vill ha ett mer jämlikt Sverige där alla har tillgång till högre utbildning så att man på olika sätt kan vara med och forma samhället.

Med andra ord, det de borgerliga vänder sig emot är att det kulturella och ekonomiska kapital som en akademisk examen innebär och som tidigare endast var förbehållet de rika och välbeställda, nu kan komma i händerna på fler grupper som tidigare inte hade möjlighet att studera. Detta är en utveckling som sticker i ögonen på de borgerliga som verkar vilja att högre utbildning endast ska vara möjlig för ett fåtal. Om högre utbildning kan kontrolleras och ransoneras, vilket de borgerliga förespråkar, motarbetas ett mer jämlikt samhälle.

Det är naturligtvis olyckligt om de mindre högskolorna bara skulle handla om jobbpolitik (Svenska Dagbladet 16/8). Men då har man helt missat poängen. Om man menar allvar med att hela landet ska leva, måste man inse att högskolorna är en absolut nödvändig del i denna idé. Om många har tillgång till högre utbildning, även från studieovana hem, ökar den demokratiska vinsten i regionen. Fler kan delta i det demokratiska samtalet på olika nivåer och formulera idéer om hur livet i regionen kan se ut. Det är så demokratin får syre. De redskap som den väletablerade makten använder kan även användas av en större del av befolkningen, och inte endast av ett fåtal. Det är i detta som den stora vinsten ligger. Till denna vinst ska läggas att studenten slipper flytta till annan ort, där det stora lärosätet finns, utan kan istället bo kvar och studera i det närliggande området. Att fler skulle kunna vara med och påverka sina liv verkar vara en tanke som de borgerliga tycker är minst sagt besvärlig.

Demokratin kan strypas på många olika sätt. Till exempel kan anslagen till biblioteken minskas så att de stängs och idéflödet stryps. Man kan minska anslag till kulturskolan så att färre får möjlighet att uttrycka sig konstnärligt. Och man kan ta bort de mindre högskolorna, så att färre har tillgång till högre utbildning. Då blir det som i den engelska pjäsen Educating Rita (”Timmarna med Rita”), där arbetarklasskvinnan Rita bokstavligt och bildligt med våld måste tackla in dörren för att få tillträde till den högre utbildningen.

Ett sådant samhälle kan Socialdemokraterna inte acceptera. Man ska inte behöva tackla sig in i högre utbildning, den ska vara tillgänglig för alla. Om den inte är det, utan bara är till för ett fåtal, utarmas demokratin på ett förödande sätt.

Det är beklämmande och oroväckande att de borgerliga, bland annat genom sina språkrör Expressen och Svenska Dagbladet, allt oftare förespråkar ett sådant samhälle. Men ett sådant samhälle har Socialdemokraterna alltid kämpat emot. Socialdemokraterna kommer att fortsätta kämpa emot ett sådant samhälle. Ett demokratiskt samhälle värt namnet kräver det.