Debatt: Förarkompetens i ambulansen viktig patient- och trafiksäkerhetsfråga

För inte så många decennier sedan var gaspedalen ett av de få verktygen som de brandmän som i ambulanserna hade som redskap, för att se till att svårt skadade och sjuka patienter fick vård. I dag är ambulanserna rullande akutmottagningar med avancerad utrustning och högkompetent besättning. Minst en sjuksköterska, ofta specialistutbildad, arbetar tillsammans med en kollega ute hos patienterna. Ambulanspersonalen genomför i dag kvalificerade bedömningar och behandlingar innan eventuell transport till sjukhusets akutmottagning eller annan vårdinrättning.

VI VILL VETA VAD DU TYCKER!

Skicka din insändare eller debattartikel, upp till 4000 tecken, till
goteborg@etc.se

Innebär då denna utveckling inom den prehospitala akutsjukvården att frågan om hur man framför ambulansen har fått mindre betydelse? Nej, inte alls, även om ambulanser väldigt sällan är inblandade i allvarliga olyckor.

Jörgen Lundälv som är docent i trafikmedicin har i en rapport som publicerades i slutet av september belyst hur arbetsgivarna inom ambulanssjukvården, både offentliga och privata, ser på behovet av hög kompetens som utryckningsförare i verksamheten. I en debattartikel i  ETC Göteborg den 16 oktober framför han kritik mot de ansvariga och kräver ett tydligare och hårdare kontrollsystem.

Vårdförbundet och Riksföreningen för ambulanssjuksköterskor instämmer och välkomnar höjda krav och en nationell norm för förarkompetens och återkommande körutbildning för att upprätthålla standarden. Att framföra ambulansen på ett ansvarsfullt sätt är viktigt både ur patientsäkerhets- och trafiksäkerhetsperspektiv. Även om alla arbetsgivare bedriver någon form av fordonsutbildning finns inte någon enhetlig nationell norm, vilket leder till att kraven vid rekrytering kan skilja sig åt mellan olika arbetsgivare.

Lundälv pekar inte bara på bristande krav på förarkompetens i rekryteringsannonserna för ambulanssjuksköterskor och ambulanssjukvårdare. Han lyfter även fram faran med långa arbetspass och följande trötthet, samt bristen på fackligt inflytande, som riskfaktorer.

Vårdförbundet har förhandlat fram centrala kollektivavtal med arbetsgivare både inom landstingen och inom den privata sektorn, som är avgörande för en modern ambulanssjukvård som är både patientsäker, trafiksäker och ger hälsosamma arbetstider för medarbetarna. I avtalen sätter vi normerande tak för hur mycket man ska arbeta under dygnets alla timmar. Men – vårt arbete kan inte stanna här. Det finns mycket kvar att göra!

Vårdförbundet och Riksföreningen för ambulanssjuksköterskor arbetar för en ambulanssjukvård som tillämpar de senaste rönen både inom omvårdnads- och arbetsmiljöforskningen. Vi skulle gärna se att Sveriges landsting och de privata ambulansoperatörerna konsekvent levde upp till detta krav.

Sineva Ribeiro, ordförande Vårdförbundet

Tony Ek, ordförande Riksföreningen för ambulanssjuksköterskor