Cykelbud som kör ut mat beställd via en app, läkare i mobilen eller en förmedlingstjänst för IT-tekniker som kommer hem och fixar krånglande nätverk. Lite som Tinder, fast för jobb. Det kännetecknar plattformsekonomin. Men det finns risk att människor utnyttjas på den nya arbetsmarknaden.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

Airbnb och Uber har nog de flesta hört talas om. Men plattformsekonomin handlar inte längre bara om att hyra ut sin bostad eller låta andra åka med i sin bil. I dag finns plattformsekonomin i betydligt fler branscher.

En studie som Unionen har gjort visar att svenska företag redan använder plattformar för att utföra uppdrag som webbutveckling, datorprogrammering, marknadsföring och administration. Andelen är än så länge låg, bara fyra procent. Men om fem år tror 26 procent av de tillfrågade företagen att de kommer att köpa plattformstjänster.

Plattformsekonomin syns dagligen i Göteborg. På spårvagnarna annonseras det om hur du kan få läkarhjälp via en app. Vi ser cykelbud som kör ut mat på beställning, och behöver du hjälp att installera hemmabion så kan du enkelt matchas med en lämplig IT-tekniker via en webbtjänst. Ja, det är till och med så att du kan få en rykande färsk debattartikel om plattformsekonomi skriven för fem dollar och uppåt.

Men med de nya företagen inom plattformsekonomin ser vi en risk att människor utnyttjas. På vissa plattformstjänster betalas det bara ut lön när du får in ett uppdrag. En del av dessa företag ser sig inte heller som arbetsgivare utan som uppdragsförmedlare. Blir du sjuk får du klara dig utan lön, och skadar du dig på jobbet finns det inga försäkringar som täcker det. Och du får själv lägga undan pengar till semester och pension.

Unionen tror på framtiden och varken kan eller vill stoppa teknikutvecklingen. Men utvecklingen får aldrig innebära att delar av arbetsmarknaden står utan reglering. Vi måste ha schysta villkor även på framtidens arbetsmarknad.

I Sverige regleras arbetsmarknaden till stor del genom avtal mellan arbetsgivare och fackförbund. Det kallas för den svenska modellen. Har arbetsgivaren ett kollektivavtal måste hen betala din tjänstepension, semesterersättning och agera ifall något händer dig på jobbet. Saknas kollektivavtal finns det inga garantier att du kommer få något av dessa saker. I stället läggs ansvaret helt på dig själv. Dessutom finns det ingen lagstiftad minimilön i Sverige, utan den regleras också via kollektivavtal.

Unionen vill att det blir lättare för plattformsföretag att göra rätt för sig. Det ska vara enkelt att följa regler och avtal.  Det kräver i sin tur att företagen ställer sig bakom den svenska modellen. Vi föreslår att plattformsföretag tillsammans med staten och facket tar fram en standard för hur olika regler och lagar ska tillämpas. De företag som ansluter sig till denna gemensamma standard får en certifiering, likt en konsumentmärkning. Certifieringen blir en garanti att plattformstjänsten har schysta villkor för de som utför tjänsterna.

Många plattformsföretag är dessutom globala, med verksamhet i många länder. Det ställer krav på en internationell samordning. Ju fler länder som är med i arbetet, desto bättre villkor kan vi skapa för de människor som utför dessa tjänster.

Allt tyder på att plattformsekonomin kommer att växa kraftigt. Därför tycker vi i Unionen att arbetet med att skapa trygga villkor måste påbörjas redan idag. (Och ifall ni undrar, denna debattartikel om plattformsekonomi skrevs inte via en förmedlingstjänst för fem dollar. Men det kanske bara är en tidsfråga).