Debatt. .

2021-03-23 16:34
Bild: Henrik Montgomery/TT
Puffetikett
ETC Göteborg

Darvik förstår inte skolans verklighet

Liberalernas nya skolkommunalråd i Göteborg har uppenbarligen inte förstått hur varken skola eller skolpolitik fungerar. Den politiska samsynen och tilliten till professionen som byggdes upp under förra mandatperioden är som bortblåst. Det skriver Karin Pleijel, stadens tidigare skolkommunalråd och flera miljöpartistiska skolpolitiker med anledning av GP:s intervju med Darvik.

Göteborgs nya skolkommunalråd Axel  Darvik skräder inte orden när har i GP kritiserar den verksamhet han själv ansvarar för. Han menar att rektorer inte ska ”skylla” dåliga studieresultat på elevsammansättningen, att en duktig lärare ska kunna hålla en klass i schack och att de rektorer som har svårt att hålla budget ska sparkas. Darvik är till och med beredd att byta ut eleverna genom att stänga skolor och starta upp nya skolor med annat elevunderlag. Vad som händer med eleverna som inte platsar i Darviks skolor är det ingen som vet.

Förra mandatperioden rådde en unik samsyn inom skolan. Allt var inte guld och gröna skogar, men det fanns en enighet om att skolan skulle få arbetsro. Att tvära kast var dåligt för eleverna. Att vetenskap och beprövad erfarenhet skulle ligga till grund för politiken och att rektorer i egenskap av pedagogiska ledare skulle ges både förtroende och makt. Detta märktes inte minst i processen för att bilda den nya grundskolenämnden med tillhörande förvaltning, som Darvik nu ansvarar för. Processen, som leddes av Miljöpartiet men där de andra partierna aktivt deltog, fick ta tid. Den utmynnade så småningom  i konsensus kring hur den nya skolorganisationen i Göteborg skulle se ut. Från höger till vänster begravdes stridsyxorna för en stund och man samlades kring det gemensamma uppdraget. Liknande utveckling skedde i riksdag och regering där Miljöpartiet även ledde den statliga skolkommissionen. Efter valet 2018 blev allting annorlunda, och varje politiker oavsett färg verkar vilja sätta sin egen prägel på skolan. Det senaste tillskottet ska nu alltså bli Darviks fortbildningspaket i trollbindande föreläsningsteknik samt en rejäl utrensning i ledarskapet. 

Utspelet om elevassistenter visar även det att Darvik inte förstår skolans verklighet. Det är en självklarhet att rektorer hellre anställer utbildad personal som speciallärare och specialpedagoger framför outbildad personal utan erfarenhet. Vilken chef vill inte det? Men olika yrkesgrupper i skolan har helt olika roller som kompletterar varandra, och där har både speciallärare och elevassistenter en viktig funktion. Varje rektor känner sin egen organisation bäst och kan ihop med lärarna avgöra vilka kompetenser som behövs i skolan. Detta är en viktig förutsättning: låt rektorer vara rektorer, låt lärare vara lärare och så tar vi politiker ansvar för att vara politiker. Politikerna ska ge varje rektor förutsättningar att så långt som möjligt kunna tillgodose de behov som dennes skola har. Alla kan inte få allt, men ett första steg för en ny skolpolitiker bör vara sätta sig i de utmaningar olika skolor i Göteborg står inför och vara ödmjuk inför att det inte finns en universallösning för alla dessa problem. Skolan, och alla andra politikområden med för den delen, behöver styras av politiker som klarar av att uppvisa ett visst mått ödmjukhet och ha ett tillitsfullt förhållningssätt till alla anställda i organisationen. Ultimatum som att hota med att vissa rektorer inte kommer att bli långvariga på sina poster få oss att fundera över: hur långvarig kommer Axel Darvik att bli som skolkommunalråd?

Darvik menar att “det inte går att skylla på elevunderlaget när rektorer i skolor i utsatta områden inte lyckas hålla budget, eller tillräckligt bra kvalitet.” Detta trots att vi vet att föräldrars utbildningsbakgrund är den enskilt viktigaste faktorn för att lyckas, eller misslyckas, i skolan. Denna ojämlikhet är välkänd och belagd, och den försvinner inte för att Darvik inte låtsas om den. Skolkommunalrådet hänvisar till att han ska använda de extra pengarna som tilldelas skolor med stora utmaningar till att anställa fler lärare och ge dem högre lön. Denna extra tilldelning i form av socioekonomisk viktning vill dock Liberalerna enligt sitt eget budgetförslag minska, eller allra helst ta bort. En politisk ledare för skolan bör göra allt i sin makt för att rektorer och lärare får goda möjligheter att bryta både ojämlikheten och skolsegregationen. Det är först då som Darviks önskedröm om att elevernas bakgrund inte spelar någon roll kan bli verklighet. Att tro att en trollbindande föreläsning om Pythagoras sats är allt som behövs för att alla elever ska nå målen är rena fantasier och dessutom nedvärderande av lärares komplexa uppdrag och breda kompetens.
///

Karin Pleijel (MP) före detta skolkommunalråd, nu kommunalråd i opposition
Bosse Parbring (MP), 2:e vice ordförande grundskolenämnden
Ulf Carlsson (MP), ledamot utbildningsnämnden