Hoppa till innehållet

ETC Göteborg

Debatt: Black fridays låga priser slår mot nästa generation

Bild: Foto: TT

Dagens ETC.

Reapriserna under köpfesten black friday döljer de egentliga kostnaderna för nyproducerade varor, skriver representanter för Miljöpartiet.
Det här är en debattartikel.
Det är skribenten och inte Dagens ETC som står för åsikten.

Vår klädkonsumtion leder till vattenbrist, spridning av giftiga kemikalier och bidrar till klimatförändringarna. Ett sätt att minska klimatpåverkan är att handla secondhand. En ny rapport från Björkåfrihet visar att klimatutsläppen från ett par jeans är nästan 200 gånger högre för nyproduktion än att köpa begagnat.

Nu stundar “black friday” och vi uppmanas med hjälp av svarta stripes att konsumera. Handeln får svarta siffror i bokslutet, och när plånboken är tunn är det förstås positivt med låga priser för de planerade julklappsinköpen. Men är det bara det nödvändiga vi köper? Det är så lätt att ryckas med i köpfesten. Att inte bara köpa den tänkta vinterjackan utan även komma hem med två extra tröjor, några t-shirts och ett par jeans. Det var ju så billigt. Men billigt för vem?

Textil och modeindustrin är en av världens mest resursintensiva och mest förorenande branscher. Klädernas miljöpåverkan är stor i alla delar av värdekedjan. Vid produktionen av fibrer, tillverkning av material, vid transporter och försäljning. Även själva användningen påverkar när vi tvättar kläderna. Det behövs mellan 7 000 och 29 000 liter vatten för att få fram 1 kg ny textil och åtgången av kemikalier varierar mellan 1,5 och 6,9 kg. Det behöver alltså användas betydligt större mängd kemikalier än vad själva slutprodukten väger. Ganska absurt, men sant.

Av de textilier som vi köper i Sverige tillverkas cirka 80 procent utanför EU:s gränser. Tillverkningen skapar vattenbrist och förorenar grundvattnet. Vår klädkonsumtion behöver definitivt förändras. Det slit- och slängsamhälle som skapats är inte okej.Vi behöver bli medvetna konsumenter och företag som köper in kläder behöver ställa krav på hållbar tillverkning.

I Sverige köper vi drygt 13 kilo nya kläder och textilier per person och år. Nästan en tredjedel av det som köps används inte. En tredjedel! Vi behöver noga tänka över vilka inköp som är nödvändiga och som faktiskt tillför något av värde. I genomsnitt slängs åtta kilo textil per person och år i soporna, trots att en stor del av dessa kläder skulle kunnat användas längre.

Genom att köpa secondhand eller göra en “remake” av begagnade kläder finns stora miljövinster att göra. Även lagade kläder kan skapas till något vackert, som med den japanska traditionella broderitekniken sashiko. Här finns många nya hållbara affärsmodeller som kan växa fram.

Klimatutsläppen för en t-shirt är 194 gånger högre för nytt jämfört med second hand, för jeans 197, för en klänning 325 och för en jacka hela 397 gånger. Det innebär att du kan handla 194 t-shirts secondhand innan du kommer upp i samma klimatavtryck som en enda nytillverkad t-shirt. Fakta kommer från rapporten “Återbruksbaromentern” som tagits fram av Björkåfrihet.

Miljöpartiet har drivit frågan om hållbara textilier nationellt. I Sverige finns nu mål om att mängden textilavfall ska minska med 60 procent till år 2025 utifrån 2015 års nivåer, och att 90 procent av insamlat textilavfall ska återanvändas eller materialåtervinnas.

Även lokalt går det att göra skillnad. Göteborg stad kan bidra genom att ytterligare skärpa miljökraven vid inköp och upphandling. Ett annat sätt är att underlätta återanvändning och återvinning av textilier. En utökad fastighetsnära insamling skulle till exempel göra det enklare för fler att lämna kläder till återanvändning.

Hela branschen behöver förändras och det händer inte över en natt. Som konsument kan du direkt påverka genom att använda de plagg du köper länge, laga och sy om, välja “remake” och secondhand framför nytt. Den låga prislappen på det nya bedrar ögat, eftersom den stora kostnaden är dold. Kostnaden läggs istället på den unga generationen. De som kommer att drabbas av den ökande klimatupphettningen.

Karin Pleijel, kommunalråd i opposition (MP)

Malin Sommanö, Miljö- och klimatnämnden (MP)

Ämnen i artikeln