BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
– Tyvärr måste jag konstatera att det inte har förbättras, vi får ständigt nya rapporter om hur tortyr används som ett påtryckningsmedel för att tvinga fram bekännelser och som ett medel att straffa människor på olika sätt. FN-konventionen efterföljs helt enkelt inte i praktiken, säger hon.
Ständigt aktuellt
Amnesty har sedan slutet av 60-talet uppmärksammat och arbetat mot förekomsten av tortyr genom nationella och internationella kampanjer, blixtaktioner, namninsamlingar och annat påverkansarbete. Tortyr är ett ständigt aktuellt ämne i Amnestys årsrapporter och senast 2014 genomfördes en stor internationell kampanj som gick under namnet ”Stoppa tortyren” där den svenska sektionen hade fokus på länderna Mexiko, Nigeria och Uzbekistan.
Fallet Moses
På Amnesty Sveriges hemsida kan man läsa om fallet Moses Akatugba i Nigeria som efter att ha gripits på oklara grunder fängslades och utsattes för extrema tortyrmetoder under sina åtta år i fängelset. I november 2013 dömdes han till döden i en dom som baserades på hans framtvingade bekännelse, men blev frigiven efter påtryckningar och kampanjer som Amnesty International drivit.
Moses Akatugba fick dock aldrig möjlighet att begära en prövning i domstolen av den tortyr han utsatts för.
– Trots att det ser dystert ut och tortyr fortsätter att förekomma i många av världens länder så händer det ibland att vårt arbete ger frukt. I fallet med Mexiko så antog ju den mexikanska kongressen den 26 april en lag mot tortyr efter att vi uppmärksammat situationen i landet och bidragit till att skapa folklig opinion, säger Andrea Bodekull.
Arbetar med äldre fall
Parallellt med aktuella fall av tortyr arbetar Amnesty också med äldre fall som rapporterats
av enskilda individer eller grupper. Ett exempel är de tortyrbrott som begicks under militärdiktaturerna i Latinamerika på 70 och 80-talen.
– Amnesty skrev ju många rapporter om det som hände då och de rapporterna har sedan använts i sanningskommissioner och rättegångar i Latinamerika, säger Andrea Bodekull.
Tortyr i stor skala
År 1984 störtades militärdiktaturen Argentina, ett latinamerikanskt land där tortyrbrott förekom i stor skala, och samma år inledde Amnesty International sin andra stora kampanj mot tortyr. I samband med kampanjen släpptes också ett tolvpunktsprogram med åtgärder för att förebygga tortyr som fortfarande är aktuellt.
– Det är väldigt användbart när Amnesty uppvaktar representanter för ambassader, myndighetspersoner och politiker från de länder där tortyr förekommer, säger Andrea Bodekull.
Sverige har kritiserats av FN:s kommitté mot tortyr (Committe Against Torture, CAT) 20 gånger, men kritiken handlar inte om att människor skulle ha torteras i Sverige.
Istället handlar det om att Sverige har avslagit ansökningar om asyl i fall där CAT sedan haft en annan uppfattning om risken för att personen kommer att utsättas för tortyr om de tvingas tillbaka till sitt hemland.
”Respektera förbudet”
– Vi på Amnesty kräver att Sverige ska respektera det absoluta förbudet mot tortyr genom att inte skicka tillbaka asylsökande till länder där de riskerar att utsättas för tortyr. Vi vill också att Sverige ska ta avstånd från diplomatiska försäkringar, säger Andrea Bodekull.
Diplomatiska försäkringar innebär att ett land eller stat, i syfte att kunna skicka tillbaka personer till en annan stat, har bett att få en försäkran eller garanti från den andra staten om att de inte ska tortera just dessa personer. Dessa är högst godtyckliga och ibland förenade med livsfara, menar Andrea Bodekull.
– Att man inte kan lita på diplomatiska försäkringar har visat sig gång på gång, titta bara på fallet med de två egyptiska männen! Där hade svenska myndigheter fått en diplomatisk försäkring från Egypten att männen inte skulle torteras, men det var ju precis det som hände när de kom tillbaka till sitt hemland, säger hon.
