Mikael Harryson bar på ett medfött hjärtfel och hade sedan 13 års ålder en pacemaker inopererad för att kunna idrotta på elitnivå.
Men hans liv gick inte att rädda den där lördagen i maj. Han blev bara 25 år.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
Nu har Pixbos herrlag påbörjat sin nya säsong. Utan Mikael Harryson. Men hans matchtröja är med på varje match som hans lagkamrater spelar. Den har sin naturliga plats i omklädningsrummet.
På lagkamraternas tröjor finns en symbol för hjärt- och lungfonden och så numret 55, det som stod på ryggen på Mikaels matchtröja.
Svårt att fokusera
Det har varit svårt att fokusera på att spela och vinna innebandymatcher, berättar ordföranden Jan-Inge Forsberg.
– Det är jobbigt. De kommer hela tiden fram, de där känslorna. När vi mötte Mullsjö hemma var Mikaels familj med och tittade. Vi hade en tyst minut. Han är fortfarande med oss. Vi har kommit närmare varandra i Pixbo, alla i klubben. Framför allt spelarna i herrlaget har blivit väldigt tajta med varandra.
Elitidrotten är resultatstyrd. Nya matcher och träningar följer på varandra. Det är den vardag som klubben sakta försöker att återvända till.
Sportsligt blev förra säsongen okej för de båda elitlagen. Damerna nådde semifinal men blev utslaget av Iksu, som sedan också vann SM-finalen i Globen. Herrarna åkte ut mot SM-tvåan Växjö i kvartsfinalen, men att det bara blev fyra matcher var en missräkning.
– Det var inte godkänt av herrarna att åka ut i fyra raka, inte på det sättet. Vi gav dem inte ens en match. Det känns tråkigt.
Damerna då?
– De faller med flaggan i topp och gör ett gäng fantastiska matcher. Till slut är det ett tveksamt domslut som avgör att det inte blev ett avgörande i en femte match. Hela säsongen avgörs just där och då. Det är små marginaler. De är så himla små.
Det blev en sommar med mycket funderingar och en del ”renoveringar” i de båda trupperna.
Pixbo är en av få klubbar i elitinnebandyn som har både dam- och herrlag i högsta serierna.
En stor förändring i personalstyrkan var att damtränaren Jonas Eliasson flyttades över till herrlaget inför denna säsong.
– Ibland behövs det nya röster, att man gör om lite. Jonas är väldigt duktig, men nu är det andra som tar över där. Det är ett väldigt sammansvetsat lag, som spelar bra innebandy. Jag tror på minst en semifinal. Det är några lag som ligger lite före, men det är skrällvarning på damerna. De kan ta sig till final.
Herrarna då?
– Vi ställer ett väldigt ungt och nytt herrlag på fötterna, även om Jonas Eliasson är rutinerad så är det hans första år med herrarna. Jag hoppas på en mittenplacering – sjua till tia någonstans – att vi nosar på en slutspelsplats.
Innebandyklubben Pixbo, som är nästan lika gammal som själva sporten, är inne på sitt 38:e år. Det är två säsonger sedan det senaste SM-guldet, det som damlaget vann 2016. Herrarna vann sitt senaste guld 2003.
– Framför allt har vi en väldigt bred verksamhet i föreningen. Allt från ”rävkul” med hopp och skutt för fyraåringar till våra två elitlag. Vi har ett allsvenskt damlag som är med och konkurrerar i sin serie och ett herrlag i division ett. Vår akademi är elitförberedande och väldigt bra på att få fram unga spelare. Vi är en förening med nästan 1 000 medlemmar, 700 av dem är ungdomar.
Många utmaningar
Föreningen står inför många utmaningar. En del handlar om var klubben ska spela sina matcher i framtiden. Andra handlar om att hitta en plats i idrottens näringskedja.
– Många av de klassiska lagen och klubbarna inom innebandyn har försvunnit genom åren. På olika sätt. Det är svårt att bedriva verksamhet, tufft att få ihop ekonomin.
Vilka är innebandyns största utmaningar?
– Det är fortfarande inte en riktigt etablerad idrott där man tar sig tid och går och tittar på elitinnebandy. Just nu är det många som spelar själva, och så tittar man på någon elitmatch då och då. Vi är än så länge långtifrån hockeyn och fotbollen.
Hur visar det sig?
– Bland annat genom uppmärksamheten och intresset. Spelar Frölunda fredagsmatch, ett sömnpiller i hockeyn, har de sju sidor i GT dagen efter. Vi har en väg att vandra, om man säger så ...
Några innebandyklubbar i Sverige har kommit en bit, som herrlagen i Storvreta och Falun. De har uppemot 1 500 personer på sina hemmamatcher. Pixbos herrar snittar runt 500.
– Vi konkurrerar inte med Frölunda och Blåvitt, utan med Redbergslid, Öis, Gais, eller Sävehof. Vi har mycket att jobba med. Det är tufft och jag har inte riktigt lösningen ännu.
En del i lösningen kan vara en ny hemmaarena för Pixbo i hemkommunen Mölnlycke.
– Vi har krigat i många år för att få till en riktig matcharena. Efter sju år finns det nu ett beslut fattat av kommunfullmäktige att den ska byggas. Tyvärr har det överklagats och blir försenat ytterligare ett halvår. Men om två år ... Då har vi en ny arena med plats för 1 800 åskådare. Vi ser fram emot det.
