Sport.

2020-08-21 16:02
Det var 8 499 åskådare på senaste ”originalderbyt”, som slutade 0–0, i september förra året. I år spelas säsongens första derby mellan Gais och Öis utan publik. Men ett derby är alltid ett derby, konstaterar supporterklubb Foto: Adam Ihse / TT
Det var 8 499 åskådare på senaste ”originalderbyt”, som slutade 0–0, i september förra året. I år spelas säsongens första derby mellan Gais och Öis utan publik. Men ett derby är alltid ett derby, konstaterar supporterklubb
Puffetikett
ETC Göteborg

Supportrarna laddar – för originalderby utan publik

Agneta Svensson har varit Gais-supporter i 53 år. Nu gör hon sitt andra år som ordförande i supporterklubben Makrillarna. Ett konstigt år för en fotbollssupporter, men anspänningen inför derbyt mot Öis är ändå densamma.

Hur kom det sig att du blev medlem i Makrillarna?

– Jag har hållit på Gais sedan jag var tio år. Men under de flesta åren bara som en vanlig supporter som satt och hejade på matcherna. Men så följde jag och min dotter med Makrillarna på en bortamatch och jag kände mig så välkommen och det kändes så bra. Så för fem-sex år sedan blev jag medlem.

Hur är det att vara fotbolls­supporter när du inte får komma in på arenan?

– Det är jättetråkigt. Man vill ha den där känslan när laget springer in på planen och känna pulsen på läktaren. Se vilka tifon som kommer fram. Jag är alltid på alla hemmamatcher en vanlig säsong och följer med på de bortamatcher supporterklubben åker på. Jag är bussansvarig i Makrillarna också, men det har det ju inte blivit mycket av i år.

Hur har du och de andra supportrarna följt matcherna?

– Vi har följt Folkhälsomyndighetens rekommendationer mycket och varit på olika ställen. Jag och vänner träffas gärna på Pinocchio, en sportbar vid Första Långgatan. Det är ändå viktigt att träffas tycker jag. Jag har nog varit där och sett alla matcher och det kommer alltid någon gaisare som man känner. Jag tycker man ska se matcherna med andra gaisare för det blir en helt annan grej. Andra populära ställen bland Makrillarnas medlemmar är John Scott’s och Frankes.

Var följer ni derbyt?

– De blir samma där. Vi sprider ut oss och går till våra olika favoritställen på grund av corona.

Hur stort är derbyt mot Öis?

– Det är viktigt och stort. Tro sjutton att man vill vinna den matchen. Man funderar redan på vintern vilket datum det blir. Det är en match man vill vinna helt klart. Känslan är absolut annorlunda inför ett derby jämfört med en annan match.

Finns det något derby du minns extra mycket?

– Det klart mest minnesvärda derbyt är 2018 när vi låg under med 2–4 och gjorde 4–4 i 96:e minuten. Vilken lycka!

Hur slutar matchen?

– Vi vinner med 4–1. Det kommer att släppa nu för Gais. Vi har varit jättedåliga på att göra mål, men det måste lossna någon gång och det gör det nu i derbyt.

Sandra Arvidsson är ordförande för Öis officiella supporterklubb Balders Hage. Hon tycker att derbymatcherna mot Gais tillför en extra dimension av allt – även om hon bara får se matchen på tv den här gången.

Varför blev du öisare?

– Jag blev det när jag gick på mellanstadiet. Öis hade sin storhetstid då och Sören Börjesson (mittfältare som var med och tog SM-guld 1985) var min idrottslärare på Askimsskolan. Han gjorde att jag blev intresserad. Jag gick med i Balders Hage bara ett år innan jag blev ordförande 2015.

Hur följer du laget under en vanlig säsong?

– Jag är på de flesta ­hemmamatcherna, men det händer att jag missar någon. Jag har många vänner som inte är fotbollsintresserade också, så livet kommer emellan ibland. Jag försöker att åka på fem sex bortamatcher.

Hur är det att vara supporter i år?

– 2020 är ju minst sagt ett märkligt år. Att inte kunna gå till Gamla Ullevi och se Öis spela är inte alls kul. Fotboll ska upplevas på plats. Men det var skönt när seriespelet äntligen kom igång. Jag vet att spelarna saknar oss på läkaren. De blir mer peppade när vi är på plats.

Hur ser ni matcherna?

– Folk sprider ut sig på olika ställen och kollar: Flygarns Haga, Pinocchio, John Scott’s och O’Learys. Vi följer pubarnas rekommendationer och försöker ta ansvar. Jag har inte hört om någon som har blivit sjuk. Det finns givetvis de som tittar hemma också. Jag har varit i stan och följt matcherna med andra öisare några gånger. Annars har jag tittat hemma.

Hur stora är derbymatcherna mot Gais?

– Det är ju jättestort, det vi ska få bevittna. Det är originalderbyt. En del tycker det är löjligt, men det är precis så det är. Det tillför en extra dimension av allt. Jag har flera vänner som är gaisare och vi kan absolut gå och titta på matcher ihop – både Gais och Öis – men derbydagar vill jag inte tillbringa med dem. Jag är nervös många dagar innan ett derby mot Gais, det är uppladdning med vänner och publikfest på Gamla Ullevi vanligtvis. Förhoppningsvis får vi en seger att fira i morgon. Men derbyn brukar sluta med ett kryss så ofta sitter man på en pub efter matchen och är deppig för att det blivit oavgjort.

Vilket derby minns du mest?

– Det var när vi vann förra säsongen. Då hade vi inte ­vunnit ett derby på tolv år. Att säga att det var skönt är ett understatement. Folk var tokiga. ­Vuxna män grät. Det var väldigt, väldigt kul.

Hur slutar det på lördag?

– Öis har inte haft flyt i år, men vi är på uppåtgående. Jag tror vi vinner med 2–0. Samma resultat som i originalderbyt 1897.