Hon ser hur många damspelare får problem för att de inte kan hitta fotbollsskor som är anpassade för deras fötter.
– Utbudet av damskor är så dåligt att majoriteten av damspelarna använder herrskor. När jag kollade i Göteborg FC:s trupp hade bara en spelare damskor, medan två spelade i barnskor och resten i herrskor. En del av dem tvingas spela i för stora herrskor för att de inte hittar tillräckligt bra skor i sin egen storlek.
Vilka problem leder det till att spela i herrskor?
– Generellt finns anatomiska skillnader mellan mäns och kvinnors fötter. Kvinnornas hälben är smalare och det finns ett parti långt fram på foten som också är smalare. Detta gör att många spelare har svårt att hitta skor med bra passform, vilket leder till att de ofta kniper med tårna för att hitta stabilitet. Det tror jag kan vara orsaken till att en hel del damer har överbelastningsskador på undersidan av foten, säger Matilda Lundblad och fortsätter:
– Styvheten på mittenpartiet av fotbollsskor styr stabiliteten. Herrskor är lagom styva för herrar, men de är alltför stabila för damer vilket gör att det blir klumpigt.
Många av de fotbollsdamer som har lite mindre fötter är hänvisade till att spela i barnskor.
– De skorna har sämre kvalitet och spricker ofta. Och barnskorna har istället för dålig stabilitet i mittpartiet.
Bristen på damskor tycks alltså orsaka skadebekymmer för mängder av fotbollsspelare.
Den europeiska fotbollskonfederationen Uefa har sedan 2001 samlat in data om 25 000 skador från Champions League-klubbar. I skaderegistret finns uppgifter på antal spelade timmar, typ av träning och detaljerad information om skadorna.
Syftet är bland annat att skapa bättre kunskap om hur olika typer av skador kan förebyggas.
Men hittills har arbetet nästan helt varit inriktat på herrfotboll. Mer än 90 procent av spelarna i skadestudien är män.
– Det är tråkigt och problematiskt att det är så. I alla sammanhang där jag är med driver jag på för att det ska bli förändring, och jag gör förstås vad jag kan även i vår forskningsgrupp. Men det är Uefa som styr vad man får anslag för, säger Matilda Lundblad, som ingår i Uefas medicinska forskningsgrupp och har arbetat med skadestudien sedan 2012.
Ser positiv förändring
Könsfördelningen i skaderegistret är delvis en spegling av den ekonomiska politiken i fotbolls-Europa, där den totala prissumman i herrarnas Champions League är 400 gånger så stor som i damturneringen.
– Vi har heltidsanställda datainsamlare men klubbarna måste ge oss data. Det är lättare att få in kompletta uppgifter från herrlagen som har större medicinska team än damlagen, säger Matilda Lundblad.
Hon ser ändå att en positiv förändring är på väg.
– Nu är det nya tider och det blåser helt andra vindar. Det kommer att ändras inom forskningen generellt och bli mycket mer jämställt i fördelningen av forskningsanslag. Det är självklart att även damerna ska inkluderas i forskningen.
Tonårstjejer särskilt drabbade
Det är relevant inte bara ur ett rättvise- och jämställdhetsperspektiv, utan också för att skademönstret skiljer sig mellan könen.
Korsband är en skadetyp där det finns stora skillnader, och tonårstjejer är särskilt drabbade.
– I en herrtrupp på hög nivå kan man förvänta sig att få en korsbandsskada varannan säsong. Bland damspelarna är det ungefär tre till sex gånger vanligare, berättar Matilda Lundblad.
Vet ni vad det beror på?
– Det finns anatomiska skillnader. Kvinnornas bäcken ser annorlunda ut och de är något mer kobenta än män. Och män har antagligen naturligt starkare muskler kring knät som ger stabilitet. Det kan vara förklaringar.
Men projektet Knäkontroll, som leds av forskarna Markus Waldén och Martin Hägglund, har visat sig vara en effektivt förebyggande metod.
– 15 minuters knäkontrollövningar tre gånger i veckan för unga damspelare minskar risken för korsbandsskador med 60 procent. Övningarna bygger upp muskulaturen kring knät och skapar bättre stabilitet.
Finns det någon viktig slutsats som svensk fotboll kan dra av Uefas skadestudie?
– Svenska elitlag har fler skador per säsong än lagen som spelar i Champions League. Allsvenskan har mycket att lära från Europas toppklubbar om hur skador förebyggs.
Ensamt medicinskt ansvarig
Matilda Lundblad är alltså själv medicinskt ansvarig för både Göteborg FC och Elfsborg.
– Den medicinska personalen håller ofta internationellt hög klass även i allsvenskan, men alla tränare har inte samma intresse och förståelse kring att låg skadenivå krävs för att prestera på hög nivå.
Vilka skador är vanligast på europeisk toppnivå?
– Baksida lår är den vanligaste skadan. I ett längre tidsperspektiv ser vi att muskelskador har legat ungefär konstant eller ökat något. Men då får man också tänka på att intensiteten i fotbollen har ökat. Ligamentskadorna har däremot minskat över tid. Fotledsstukningar är ovanliga nuförtiden, i alla fall om man jämför med svenska studier på 80-talet då det var den vanligaste skadetypen. Man har blivit bra på att förebygga fotledsskador och på Champions League-nivå har en trupp under en hel säsong normalt inte fler än två fotledsskador som leder till att spelaren missar träning eller match.
