Nyheter.

2018-10-08 08:39
Antonia Simon. Foto: Pressbild.
Antonia Simon.
Puffetikett
ETC Göteborg

”Visar på den nedlåtande jargong som finns när det gäller mens”

Det behövs en menscertifiering av arbetsplatser. Det menar organisationen Mensen, som nyligen beviljades drygt 500 000 kronor i stöd av Jämställdhetsmyndigheten. Men projektet har mött stark kritik – inte minst från borgerliga ledarskribenter.

Snart ett år har gått sedan Jämställdhetsmyndigheten startade sin verksamhet i Angered. Redan från början har myndigheten fått ta emot kritik, framförallt från den politiska högern, som menar att satsningen på en särskild jämställdhetsmyndighet är onödig.

Den senaste veckan har kritiken eskalerat – det efter att det offentliggjorts vilka organisationer som får verksamhetsbidrag. Ledarskribenter i såväl Expressen, Svenska Dagbladet som Göteborgs-Posten reagerar framförallt över att organisationen Mensen får drygt 500 000 kronor för sitt projekt menscertifiering av arbetsplatser. ”Att svenska arbetsplatser skulle behöva menscertifieras till tonerna av 530 000 skattekronor är förstås bort i tok”, skriver till exempel Expressen. 

Och i Göteborgs-Posten skriver ledarskribenten Jenny Sonesson att Jämställdhetsmyndigheten borde ägna sig åt problemet med ofrivilligt barnlösa singelmän, istället för att menscertifiera arbetsplatser. Men Antonia Simon, ordförande i Mensen, menar att menscertifiering visst behövs.


Det är allvar nu. Ge ett bidrag till ETC Stödfond för att säkra utgivningen av Sveriges enda rödgröna dagstidning. Använd ETC Varuhuset eller:
Swisha: 123 508 754 9
BG: 5372-9141  


– Många arbetsplatser behöver bli mer mensvänliga. Det kan handla om bemötande, ökad förståelse för dem som kanske inte kan arbeta som vanligt på grund av mensvärk, att det behövs åtgärder för att kunna prata öppet om sådant som har med menstruation att göra, och kunskap om till exempel PMS och endometrios, säger Antonia Simon.

Vill sprida kunskap

Syftet med projektet är framförallt att sprida kunskap om normer och tabun kring menstruation, men också att ta fram utbildningsmaterial och förslag på konkreta åtgärder, som arbetsplatser sedan kan använda för att bli mensvänliga. Det skulle alla tjäna på, menar Antonia Simon.

– Vi är övertygade om att det skulle förbättra arbetsmiljön, och kan man anpassa en arbetsplats så att fler slipper sjukskriva sig när de har mensvärk så innebär det också en ekonomisk vinst, både för den berörda personen, för hela arbetsplatsen och samhället, säger hon.

Att det raljeras över projektet både på sociala medier som Twitter och på ledarsidor är hon på sätt och vis inte förvånad över. 

– Det visar på den nedlåtande jargong som finns när det gäller mens, och också på okunskapen. Trots att vi har en stark mensrörelse i Sverige är mens fortfarande tabu, det skämtas bort. Just det leder till att vi får arbetsplatser som inte är mensvänliga, säger Antonia Simon.

Sju har fått bidrag

Totalt har sju organisationer fått Jämställdhetsmyndighetens verksamhetsbidrag till kvinnors organisering. Men bidraget är inget nytt påfund som instiftats i samband med den nya jämställdhetsmyndigheten, utan har funnits sedan 2005.

– Skillnaden nu är att det är vi som administrerar det. Vi som myndighet värderar inte själva projekten, utan granskar att de uppfyller kraven för att få stödet. Grundtanken är att stötta kvinnlig organisering, säger Lillemor Dahlgren, avdelningschef för stöd och samordning på Jämställdhetsmyndigheten.

”Arbetsmiljöproblem”

Att verksamhetsbidraget fått kritik – och särskilt projektet Menscertifiering – är heller inte Lillemor Dahlgren särskilt förvånad över. Att verksamhetsbidraget fått kritik – och särskilt projektet Menscertifiering – är heller inte Lillemor Dahlgren särskilt förvånad över.

– Det finns en uppfattning att samhället är jämställt, att vi har större problem att ta itu med. Vi hörde samma argument när Jämställdhetsmyndigheten instiftades. Det är egentligen inte vår sak att argumentera för varför vi behövs, det är en politisk fråga, men uppenbart finns det många missuppfattningar kring vad den här myndigheten gör, säger Lillemor Dahlgren.

Hon menar att det heller inte är deras uppgift att argumentera för enskilda projekt, men säger ändå hon tycker att det är märkligt att avfärda menscertifiering som nonsens.

– Jag har själv jobbat på polismyndigheten tidigare, och där är det tydligt att det kan vara ett arbetsmiljöproblem när man är ute och patrullerar och det inte fi nns några toaletter. På en manligt dominerad arbetsplats finns lite förståelse för det.

Mensen

● En organisation som startades 2013 med syfte att få bort menstruationstabun och öka människors kunskap kring mens.

Jämställdhetsmyndigheten

● Jämställdhetsmyndigheten inrättades efter beslut 1 januari 2018.

● Myndigheten ska bland annat stötta landsting och kommuner, samordna projekt och fördela statsbidrag för jämställdhetsprojekt och kvinnlig organisering.

● 2018 delar Jämställdhetsmyndigheten ut cirka 4 miljoner kronor i verksamhetsbidrag för kvinnlig organisering. Totalt delar de ut 38 miljoner kronor, varav 24 miljoner är organiserings- och etableringsbidrag till 72 olika kvinnoorganisationer.