Nyheter.

2017-11-13 13:00
”Jag gillar praktiken, för då kan jag träna mig på att jobba och att prata svenska”, säger Hidiat Zirae Gerendrias som är en av de 300 personer som ingår bostadsbolaget Framtidens snabbspår för nyanlända. Foto: Agneta Slonawski
”Jag gillar praktiken, för då kan jag träna mig på att jobba och att prata svenska”, säger Hidiat Zirae Gerendrias som är en av de 300 personer som ingår bostadsbolaget Framtidens snabbspår för nyanlända.

Satsningen på praktikjobb ger framtidshopp

Hidiat Zirae Gerendrias har fått hopp om framtiden. Hon har ett praktikjobb på ett kommunalt bostadsbolag i Backa. Det innebär en chans att ta sig in i det svenska samhället.

Ljung, kål, murgröna och en, rabblar Hidiat Zirae Gerendrias för att repetera växterna som ska planteras i bostadsområdet.


BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8


Hon är glad över chansen att komma med i Framtidens snabbspår som startade för ett år sedan.

Åttahundra plantor med höstblommor och femtio kilo blomlökar, från påskliljor till tulpaner, väntar på att bli planterade. Platsen är Hisings Backa i Göteborg och arbetsgivaren är kommunala bostadsbolaget Bostads AB Poseidon. Hidiat Zirae Gerendrias, som är 32 år, tillbringar sina veckor mellan att praktisera tre dagar i veckan och gå till SFI (svenska för invandrare) de andra två dagarna.

– Jag tycker om praktiken och jag gillar mina arbetskamrater. De flesta frågar var jag kommer ifrån, var jag bor, hur länge jag varit i Sverige och om vad jag har gjort i helgen. En del förstår jag, men inte alla, för en del pratar dialekt, säger Hidiat Zirae Gerendrias.

Vill få hit sina barn

Det tar i snitt runt sju år för en nyanländ person att komma in på den svenska arbetsmarknaden. För att skynda på processen startades projektet ”Välkommen till Framtiden”. Det innebär att nyanlända med kort utbildning får en kort introduktionskurs först och därefter sex månaders praktik på något av Göteborgs Stads bostadsbolag.

Det kan till exempel innebära sysslor som trädgårdsarbete, städning eller att vara parkeringsvakt. Det hela varvas med undervisning i svenska och förhoppningen är att de som kan och vill skall kunna anställas efter två år.

– Jag kan tänka mig att prova vilket jobb som helst. Jag är inte i en situation där jag kan välja, konstaterar Hidiat Zirae Gerendrias som arbetade som frisör i sitt hemland Eritrea.

”Jag kan prata lite och jag hör vad de säger, men jag kan inte prata så mycket ännu”, säger Hidiat Zirae Gerendrias. Hennes mentor på praktikjobbet, Mike Child, har gett henne boken ”Kim Novak badade aldrig i Genesarets sjö” på svenska för att hon ska lär Foto: Agneta Slonawski
”Jag kan prata lite och jag hör vad de säger, men jag kan inte prata så mycket ännu”, säger Hidiat Zirae Gerendrias. Hennes mentor på praktikjobbet, Mike Child, har gett henne boken ”Kim Novak badade aldrig i Genesarets sjö” på svenska för att hon ska lär

Ett fast arbete i Sverige innebär så mycket mer än att tjäna pengar för henne. Eftersom en stadig inkomst kan innebära att hon kan förverkliga sin största dröm. Nämligen att få hit sina två små barn som lever i ett flyktingläger i Sudan i dag.

Viktigt att lära sig språket

Hennes historia liknar många andras, med flykt från en konflikthärd och stora umbäranden. Det är närmare två år sedan hon kom till Sverige nu. Hon har fått uppehållstillstånd och personnummer. Något som krävs för att man skall få börja på SFI och lära sig svenska. Hon har gått i skolan i cirka en termin.

– Första dagen vi träffades sa Hidiat bestämt att jag måste lära henne svenska. Jag hör skillnad redan nu, efter sex veckors praktik. Hon har blivit säkrare i arbetet och vågar ställa frågor. Hon vågar liksom ta för sig mer. Det är bra. När vi planterat klart skall vi klippa häckar och gräs, säger Mike Child som är hennes handledare och mentor under praktiken.

Han kom själv till Sverige för 17 år sedan och vet vikten av att lära sig språket. Därför har han gett Hidiat Zirae Gerendrias den första roman som han själv läste på svenska – ”Kim Novak badade aldrig i Genesarets sjö”.

– Lite svår, skrattar Hidiat Zirae Gerendrias som ändå vill försöka.

Varje kväll när hon kommer hem till lägenheten i Kortedala så sätter hon sig och pluggar efter middagen. Antingen framför skolböckerna eller via Youtube för att uttala svenska ord rätt.

– Ibland går jag på språkcafé också. Sedan har jag en flyktingkompis som jag träffar varannan vecka, berättar Hidiat Zirae Gerendrias som också brukar gå till en kyrka i närheten där hon träffar många landsmän för bön, umgänge och middagar. Hon har utökat sitt eget nätverk till både svenskar och landsmän på kort tid.

”En social investering”

Bo Strandberg som är processledare för social hållbarhet på Förvaltnings AB Framtiden, är glad över projektet.

– Det vi nu gör är en form av social investering. Vi hjälper människor att ha makt över sin vardag. De får ett nätverk genom att komma ut i ett första jobb med riktiga arbetsuppgifter och arbetskamrater, säger Bo Strandberg.

Hoppas på liknande projekt

Bo Strandberg hoppas få se efterföljare av projektet hos andra kommunala förvaltningar. Hans önskan är att projektet skall inspirera och att både modell och team runt projektet skall vara andra bolag behjälpliga, om de vill starta upp en liknande modell.

– Göteborg strävar efter att ha Europas bästa introduktion för nyanlända, slår han fast.

Under tre år skall 300 nyanlända kombinera utbildning i svenska med praktik som miljövärd, kvartersvärd eller lokalvårdare. Arbetet sker hos kommunala bostadsbolag inom Framtiden: Poseidon, Bostadsbolaget och Familjebostäder.

Det är ett samarbete mellan Förvaltnings AB Framtiden, förvaltningen för arbetsmarknad och Arbetsförmedlingen.

Omkring 80 handledare har utbildats för att ta hand om praktikanterna. Efter praktiken skall varje person matchas med en arbetsgivare i fastighetsbranschen.

Källa: www.framtiden.se