Reglerna skärps för att freda hummern

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

Förra året tog Västerhavets svenska yrkesfiskare upp 16,5 ton hummer, hur mycket fritidsfiskarna tog upp är okänt, eftersom de inte har någon skyldighet att rapportera in sin fångst. Men Havs- och vattenmyndigheten uppskattar att fritidsfisket är betydligt större och står för cirka 75 procent av landningarna av hummer. Nu ser myndigheten att beståndet är svagt.

– Det beror på en kombination av att vi har haft ett historiskt rätt så högt fisketryck och när man fiskar ner beståndet tillåts andra arter breda ut sig på bekostnad av hummern. I det här fallet är det vår krabbtaska som ökat kraftigt. Arterna konkurrerar dels om föda och dels om levnadshabitat, säger Martin Karlsson.

Fiskas längs västkusten

Hummern finns från Öregrund i söder till Skagerak i norr och fiskas längs västkusten. Nu kommer fiskarna att få sätta ut färre tinor och fiska en kortare period, samtidigt som minimimåttet på humrar som får plockas upp ökas.

– Alternativet är att stänga fisket helt, men det tycker vi inte är nödvändigt i det här fallet. Vi vill fortfarande ha ett yrkes- och fritidsfiske. Det är betydligt större än att fiskarna får hummer, det genererar stora samhällsvinster, som vid hummersafari och när folk kommer från inlandet, säger Martin Karlsson.

”Minskat tryck hjälper”

Det finns flera fredade områden längs västkusten, bland annat vid Tanneskär och Buskär nära Vinga. Att införa förbud i ett område visar om det handlar om miljöproblem eller yttre påtryckningar.

– Väldigt fort så har hummern reagerat och blivit både väldigt stor och många i antal. Det tyder på att det är den här vägen vi ska gå, minska fisketrycket, för att helt enkelt spara fler individer som kan tillåtas reproducera sig, säger Martin Karlsson.

Fler områden med fiskeförbud fanns med som en alternativ åtgärd i utredningen inför lagändringen, men valdes bort eftersom det redan finns ett antal områden längs kusten.

Effekten dröjer

Havs- och vattenmyndigheten kommer att följa hur beståndet utvecklar sig de kommande åren. Martin Karlsson tror inte att effekten på beståndet  kommer att bli nämnvärd under första året, men att kurvan kan vända uppåt efter två eller tre år.

– Vi jobbar adaptivt och ser vi inte den effekt vi vill så får vi överväga att antingen skärpa ytterligare, eller är det så att den svarar väldigt snabbt, så kanske det blir att vi lättar.