Nyheter.

2018-02-12 13:53
Kampen mot den planerade utförsäljningen fick hyresgästerna i Rannebergen att hitta nya vänner bland grannarna. Nanna Nilsson, Terhiä Voionmaa, Kaarlo Voionmaa och Sara Berlin var alla aktiva i motståndet. På bilden syns även Nanna Nilssons son Filip. Foto: Martin Spaak
Kampen mot den planerade utförsäljningen fick hyresgästerna i Rannebergen att hitta nya vänner bland grannarna. Nanna Nilsson, Terhiä Voionmaa, Kaarlo Voionmaa och Sara Berlin var alla aktiva i motståndet. På bilden syns även Nanna Nilssons son Filip.

Rannebergen enades i sin kamp mot bostadsbytet

Från anonyma ansikten till nyfunna vänner. Den föreslagna bytesaffären fick rannebergarna att kämpa tillsammans och lära känna sina grannar.

– Det här har alltid varit en öppen plats, men nu är den ännu öppnare, säger Sara Berlin.

Det har gått omkring en månad sedan den planerade fastighetsaffären plötsligt avbröts. I ett vardagsrum på Fjällglimmen i Rannebergen sitter Sara Berlin, Nanna Nilsson, Terhiä Voionmaa och hennes pappa Kaarlo Voionmaa. Kaffet är på.


BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8


De fyra har alla varit engagerade i kampen mot bytesaffären, som gick ut på att privatägda Victoria Park skulle få ta över två av huslängorna i Rannebergen mot att kommunen skulle få loss byggbar mark i Lövgärdet.

Utöver far och dotter Voionmaa kände de inte varandra innan allt började. Terhiä Voionmaa minns Hyresgästföreningens informationsmöte i höstas, där motståndet tog sin form någon vecka efter att förhandlingarna blivit kända.

– Sara pratade mycket och var jätteupprörd, så jag tog kontakt med henne. Jag var så rädd för att vara ensam om att vara upprörd så jag kände att jag behövde hitta människor som kände som jag, säger Terhiä Voionmaa.

Fick välja uppgifter

Rannebergarna fick välja om de ville vara med och arrangera de kommande demonstrationerna utanför kommunfullmäktige, gå med i skrivgruppen och jobba mot medierna eller hjälpa till att samla in namnunderskrifter.

Nanna Nilsson gick med i skrivgruppen, men halkade även med i namninsamlandet.

– Nanna är ett socialt geni, hon var helt fantastisk, säger Terhiä Voionmaa och ber Nanna Nilsson berätta om den där lördagen när de i fem och en halv timme kämpade sig igenom trappuppgångar och språkförbistringar i jakt på namnunderskrifter.

– Det var viktigt att alla förstod vad vi ville, så när det behövdes ringde jag upp grannar som kunde tolka på till exempel polska och persiska, säger Nanna Nilsson och fortsätter:

– Vi fick till så bra möten, hela huset blev engagerat och jag tror att alla kände sig delaktiga när de kunde hjälpa till på sitt sätt.

De säger alla att de är tacksamma för det stöd de fått av Hyresgästföreningen och den backning de känt från de politiska partier som motsatte sig affären. Men de betonar att kampen varit rannebergarnas egen.

– För att få ihop folk var det viktigt att det inte var i någon organisations namn, utan att det var vi i Rannebergen som kämpade. Många hade inte ställt upp annars, för det finns alltid någon som inte gillar det eller det partiet eller den och den organisationen, säger Terhiä Voionmaa.

Men plötsligt var kampen alltså över. Just som det såg ut som om politikerna skulle godkänna den hastigt genomförda återremissen och driva igenom affären, drogs ärendet i stället tillbaka. Polisen hade informerat kommunledningen om en koppling mellan Victoria Parks underleverantörer och organiserad brottslighet, och alla förhandlingar avslutades.

Engagemanget var på väg bort

Efter 2 000 namnunderskrifter, otaliga debattinlägg och tre demonstrationer var det som om luften gick ur många rannebergare. Engagemanget började lösas upp, men sms-listor och Facebook-grupper finns kvar.

– Vi måste ha den här grundorganisationen kvar så vi snabbt kan få kontakt med alla. En av de viktigaste sakerna vi lärt oss är att vi måste vara organiserade, det funkar inte med spontanitet i längden, säger Sara Berlin.

Däremot är de osäkra på om det alls kommer finnas utrymme för motstånd mot utförsäljningar i framtiden. Efter att kommunfullmäktige klubbat nya ägardirektiv för de allmännyttiga bolagen kan affärer genomföras utan insyn, och presenteras som fullbordade faktum.

– Vi kommer inte få veta något förrän allt är för sent, säger Nanna Nilsson.

Men den dagen, den sorgen. Tills vidare gläds rannebergarna över att affären stoppats, och trots att det i slutändan var polisuppgifter som satte punkt för förhandlingarna ser de sig som segrare.

De är övertygade om att socialdemokraterna i kommunledningen känt till polisens uppgifter sedan länge, men tänkt att strunta i dem och driva igenom affären ändå. Men när frågan fick så stor uppmärksamhet blev det omöjligt.

– Jag tror att motståndet blev mycket större än de kunnat ana, så de såg sig om efter en chans att backa ur och hittade en till slut, säger Sara Berlin.

Kaarlo Voionmaa instämmer.

– Polisuppgifterna kom väldigt påpassligt, och hjälpte dem att slinka ut och rädda sitt eget skinn, säger han.

Men oavsett hur det gick till – det viktiga är att affären stoppades, tycker Nanna Nilsson.

– Det kvittar hur det här vanns, men hade vi inte gjort någonting så tror jag att de drivit igenom affären. Så jag tycker att vi ska fira att vi var med och påverkade och gjorde skillnad, säger hon.