Nyheter.

2018-03-07 14:11
Projektgruppen består av Markus Forsberg, Cecilia Pettersson, Lars Borin, Berith Backlund, Maria Sjöberg, Linus Karlsson, Lisbeth Larsson och Ulrika Lagerlöf-Nilsson.  Foto: Anders Simonsen
Projektgruppen består av Markus Forsberg, Cecilia Pettersson, Lars Borin, Berith Backlund, Maria Sjöberg, Linus Karlsson, Lisbeth Larsson och Ulrika Lagerlöf-Nilsson.

Nytt lexikon lyfter fram historiska kvinnor

Forskare från Göteborg har jobbat i flera år för att samla tusen historiska kvinnor i ett lexikon.

– Både män och kvinnor har byggt vårt samhälle och det är viktigt att se, säger initiativtagaren och litteraturvetaren Lisbeth Larsson.

Svenska biografiska lexikon består till över 90 procent av män. De senaste två åren har en projektgrupp från Göteborgs universitet försökt förbättra den statistiken genom att sammanställa ett lexikon med tusen historiska kvinnor som varit verksamma i Sverige. För att hitta dem har de bland annat letat i gamla förteckningar och yrkeslexikon.

– Det var ett större jobb än vi hade räknat med. Vanligtvis förekom kvinnor bara i arkiven om de gjort någonting brottsligt. Det är lätt att hitta konstnärer och författare eftersom de lämnar spår efter sig, och det finns också ett klassperspektiv eftersom kvinnor från överklassen och medelklassen förekommer oftare i arkiven, säger Lisbeth Larsson som är professor i litteraturvetenskap vid Göteborg universitet.


BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8


Under arbetet har hon upptäckt hur mycket kvinnor har påverkat sin samtid utan att hamna i historieböckerna.

– Det finns så många kvinnor som kämpat inom varje område. Man blir tagen av den enorma kraften från alla som arbetat hårt för att förbättra inte bara sin egen situation utan hela samhället, säger hon.

Byggde välfärdssamhället

Idén om ett kvinnolexikon har funnits sedan 1970-talet men det är först nu som det har funnits tid och pengar. Projektet har finansierats av Riksbankens jubileumsfond och till sin hjälp har projektgruppen haft ungefär 370 specialister som skrivit många av artiklarna. Lexikonet är en digital databas med information om kvinnornas liv och sökbara biografiska uppgifter som uppväxtort och bransch.

– Vi lyfter inte fram berömda utan verksamma kvinnor. Det vi kan se och som gör mig så överväldigad är att de här kvinnorna jobbar på välfärdssamhället långt innan det fanns. De tar jobb som sjuksköterskor och diakonissor, ofta utan att få betalt, med en enorm energi och vilja att göra skillnad, säger Lisbeth Larsson.

Hon vill ge de bortglömda kvinnorna upprättelse och visa att det inte bara är män som byggt samhället. I arbetet med lexikonet märkte Lisbeth Larsson hur motarbetade många kvinnliga pionjärer blivit.

– Det är slående hur stor politisk energi som gått åt till att hindra kvinnor från att lämna bidrag och det här lever vi med fortfarande. Det är långtifrån alla som klappar händerna när kvinnor gör någonting bra idag, säger Lisbeth Larsson.

Öppen för alla

Svenskt kvinnobiografiskt lexikon invigs på Humanistiska biblioteket i morgon med bland andra professorn Agnes Wold och sångerskan Katarina A. Karlsson. Sedan är databasen öppen för alla – såväl nyfikna privatpersoner som akademiker som använder databasen till forskning. För tillfället innehåller lexikonet tusen personer men projektgruppen har sökt pengar för att kunna lägga in lika många till.

– Det är verkligen ingen brist på kvinnor att lägga till, de bara drösar in, säger hon.

DIGITAL PRENUMERATION

FÖRSTA MÅNADEN GRATIS!

Läs alla artiklar från ETC Göteborg utan kostnad första månaden. Därefter är priset 199 kronor/månad. Ingen bindningstid. Du får dessutom ETC Göteborg direkt till din mejl, alla dagar i veckan. Beställ för att läsa direkt.

Genom att klicka på ”Beställ” godkänner du prenumerationsvillkoren och samtycker till att ETC-företagen hanterar dina personuppgifter

Fem kvinnor från lexikonet

Karin Kock 1891–1976

l Föddes i Stockholm och disputerade i den mansdominerade disciplinen nationalekonomi. Hon skrev en statlig rapport om kvinnoarbetet som bidrog till att det blev förbjudet att säga upp kvinnor som gifte sig eller blev gravida. På 40-talet var hon statsråd i Tage Erlanders regeringar och därefter blev hon som första kvinna överdirektör för Statistiska centralbyrån.

Ninni Kronberg 1874–1949

l Hon var engagerad i sin mans maltfabrik. När paret skilde sig fortsatte hon att experimentera och upptäckte hur man gör jästmedel och torrmjölk. Hon fick patent på det sistnämnda och torrmjölken blev en räddning för männen som låg i beredskap under kriget. Företaget fick statsstöd flera gånger och bytte så småningom namn till Semper som än idag tillverkar mjölkpulver och barnmat.

Erika Aittamaa 1866–1952

En fattig kvinna som utökade familjekassan genom att sticka vantar åt arbetarna. För att göra dem varma och mjuka började hon tvätta och karda dem flera gånger och vantarna blev snabbt populära i byarna i Tornedalen. Hon sökte patent på sina Lovikka-vantar men hade inte råd att lösa ut pantbrevet. Efter hennes död fortsatte byborna att sticka vantar och så småningom kunde husmodersföreningen registrera varumärket.

Anna-Britt Agnsäter
1915–2006

Var utbildad lanthushållslärare och arbetade i Kooperativa Förbundets provkök i Stockholm. Hon gjorde en nio månader lång studieresa till USA för att lära sig nya tillagningstekniker och när hon kom hem utvecklade hon en måttsats med fastställda mått för matsked, tesked och kryddmått. Anna-Britt lanserade också den så kallade matpyramiden som visar vilka råvaror man ska äta mer och mindre av.

Elfrida Andrée 1841–1929

Tog som första svenska kvinna organistexamen, men som privatist eftersom kvinnor inte fick gå utbildningen. Hon blev domkyrkoorganist i Göteborg men hade svårt att få sina verk antagna och fick aldrig huvudnyckeln till kyrkan utan var tvungen att använda sidodörren. Under sitt liv fick hon igenom två lagändringar som innebar att kvinnor kunde söka tjänster som organister och telegrafister. Hon lämnade efter sig över 100 kompositioner.