– Naturgas är ett fossilt bränsle som vi bör undvika stora investeringar i, som riskerar att låsa in oss i ett fossilberoende. Att man kan skicka biogas i ledningarna är inget bra argument eftersom potentialen för biogas är för liten. Det är ett bra bränsle, men det motiverar inte att man bygger upp distributionssystem för naturgas, säger Mats Björsell, miljöekonom på Naturvårdsverket.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
Han poängterar dock att LNG är lite annorlunda jämfört med annan naturgas, eftersom den kommer i kyld form från andra länder och därmed kräver mindre infrastruktur.
Mats Björsell förklarar att sjöfarten är positiv för klimatet, eftersom den är energieffektiv i jämförelse med exempelvis lastbilar.
– Vi ser det som viktigt att lyfta över godstransporter till sjöfarten istället för vägtrafiken. Men det betyder också att vi får ha en acceptans för att utsläpp finns inom sjöfarten, eftersom vi vill att sjöfartens andel av de totala transporterna ska öka väsentligt, säger han
Men det betyder inte att Naturvårdsverket förespråkar LNG ändå, eftersom det trots allt är ett fossilt bränsle. Det har en rad tydliga hälsofördelar jämfört med tjockolja, som mindre utsläpp av föroreningar som svavel och partiklar. Men även Naturvårdsverket delar forskarnas osäkerhet kring dess fördelar för klimatet med tanke på läckage av växthusgasen metan. Gasens beståndsdelar, alltså molekyler, är väldigt små och som kan därmed smita ut genom väldigt små öppningar.
– Vi har gjort några undersökningar av läckage av metan i Västsvenska ledningar, de är väldigt täta, men även där hittar man läckor. Sen ute i små äldre anläggningar läcker det riktigt ordentligt, säger Mats Björsell och påpekar att det är sannolikt att läckagen internationellt antagligen är ännu större, eftersom det ofta handlar om äldre anläggningar.
Fler vägar
Myndigheten konstaterar att det finns en rad olika vägar mot fossilfrihet, eller i alla fall minskad bränsleåtgången och utsläpp, för sjöfarten. Exempelvis elektrofiering eller att minska förbrukningen med hjälp av nya skrovformer, vindtorn eller hastighetsreglering. Men det finns få beprövade metoder som även fungerar för de stora oceangående fartygen och även få incitament till förändring, enligt Mats Björsell.
– Vi har inte någon beskattning av bunkeroljor och det går inte subventionera, exempelvis bra initiativ, för det finns inte så mycket drivkraft. Bunkeroljan har varit väldigt billig länge, även om den har blivit lite dyrare på senare tid, men man har inga incitament att snåla med den.
