– Branschorganisationerna brukar vara ganska defensiva, men nu har de bytt roll och själva börjat skissa på sin fossilfria story, säger han.
I alla nio färdplaner spelar biodrivmedel eller biobaserade råvaror en roll i omställningen. Exempelvis räknar skogsnäringen med att öka produktionen av biodrivmedel från skogsråvara tiofalt och flyget har som vision att allt inrikes flyg ska gå på biobränsle 2030.
Enligt Naturvårdsverket kommer Sverige dock inte att klara av miljömålen för vare sig levande skogar eller ett rikt växt- och djurliv. Att branscherna trots det förlitar sig på biobränslen och ökad skogsproduktion kritiseras av miljöorganisationer.
– Vi har stor potential för bioenergi i Sverige, och det ska vi naturligtvis utveckla, men redan i dag missar vi miljömålen för skogen samtidigt som antalet rödlistade arter ökar. Och om vi redan på dagens nivå har problem med att få fram bioenergi på ett hållbart sätt, kan man räkna ut att om man samtidigt ska öka produktionen så dramatiskt som de räknar med kommer vi få jättestora problem med utarmningen av biologisk mångfald, säger David Kihlberg, tillförordnad chef för Naturskyddsföreningens klimatavdelning.
Minskad konsumtion
Omställningen handlar om fler saker än att byta bränslen, menar han.
– Man måste våga titta på att inte bara ställa om processer och råvaror, utan även se hur vi kan minska efterfrågan och konsumtionen, säger David Kihlberg.
Det råder en debatt inom forskningen kring vilken nytta biobränslen från skogen har för klimatet. Anders Lindroth, professor emeritus i naturgeografi vid Lunds universitet, har varnat för att utsläppen från biobränslen kan vara högre än från fossila bränslen innan skogen har vuxit tillbaka och att det är tid vi inte har om vi ska klara klimatmålen från Paris. Andra forskare, som Tomas Kåberger, professor i fysisk resursteori på Chalmers, menar dock att biobränslen är koldioxidneutrala så länge den totala mängden kol i skogen inte minskar.
Lina Burnelius, skogsansvarig på Greenpeace Sverige, säger att färdplanerna inte bara är ett hot mot skogen utan även mot klimatet.
– Målet måste vara att ha färdplaner för att vara hållbara och konkurrenskraftiga. Väljer man färdplaner där man inkluderar skogligt biodrivmedel har det förödande konsekvenser inte bara för klimatet utan också för biologisk mångfald, säger hon.
Otillräckligt ord
Hon tycker därför vi borde tala om växthusgasfritt snarare än fossilfritt.
– Ordet fossilfritt är ett otillräckligt modeord som har gjort att industrin kan komma med ohållbara färdplaner som dessa.
Svante Axelsson menar att svenskt biodrivmedel är i princip är klimatneutralt och en viktig del i omställningen. Han håller dock med om att skogen inte kommer räcka till om alla branscher skulle bli fossilfria i dag.
– Som det är nu tror jag efterfrågan är alldeles för stor för utbudet, men frågan är om hela efterfrågan kommer på en gång? När flyget vill ha mycket biodrivmedel så har kanske trafiken redan elektrifierats, så alla branscher har inte sin puckel samtidigt vad gäller efterfrågan.
Kjell Vowles
