BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
Den gamla prästgården mitt i Örgryte ligger både naturskönt och centralt, ett drömboende för många. Att kunna dela på ett sådant hus blir både mer ekonomiskt men också mer miljövänligt. Men delar du på en villa eller en större lägenhet så innebär det ofta också en större otrygghet.
– Det finns ett tomrum i lagen här. Du kan använda dig av blockhyra om det är en kooperativ hyresrätt med minst tre lägenheter i samma hus och då få med besittningsrätten för alla. Men det står ingenting i hyreslagen om den vanligaste formen av kollektiv, där du delar en lägenhet eller villa, säger Elinor Askmar.
Själva har Elinor och hennes familj bott i sitt kollektiv sedan 2013, men redan ett år efter att de flyttade in fick de en lapp hemskickad att det inte längre gick att skriva kontrakt med nyinflyttade personer. De tyckte att det kändes fel att boende i samma kollektiv ska ha olika rättigheter och hon började informera sig om hur andra kollektivboenden gjort. Det visade sig att situationen var liknande för många Göteborgskollektiv, och att de själva inte var värst drabbade. Hon berättar om kvinnokollektivet Högst upp i Vasastan som funnits sedan 60-talet och blev vräkta i januari.
– De hade ett muntligt avtal och när huset bytte ägare hade de ingen chans. De nya ägarna ville inte ha kollektiv som hyresgäster, så två kollektiv i huset sades upp medan alla andra hyresgäster fick bo kvar.
Hotas av vräkning
Ett annat kollektiv hotas just nu av vräkning då bara en person stått på kontraktet och ägaren meddelat att det var ombyggnation på gång.
– Ägaren hade sagt att det skulle rivas eller byggas om. Det var lite otydligt, men sedan visade det sig att det inte alls var så. Det fanns inget sökt bygglov och det handlade egentligen om att söka andra hyresgäster. Ett tredje kollektiv fick veta att de var vräkta genom att de hittade "sitt hus" på hemnet. Det var osnyggt gjort, säger Elinor.
Det andra fallet behandlas just nu i hyresnämnden och kollektivet har valt att inte medverka i media för närvarande.
Elinor märkte att ju mer hon undersökte frågan, desto tydligare blev det att de flesta kollektiv i staden satt med mer eller mindre dåliga kontrakt och att ingen tidigare lyft detta som ett strukturellt problem. Då hon själv jobbar med folkbildning och hållbarhetsfrågor på Studiefrämjandet och ser de positiva effekter som denna boendeform har, så har hon kunnat ägna lite tid åt detta även på arbetstid. Tillsammans med andra representanter från kollektiven i stan startade hon en samordningsgrupp och i oktober skrev de ett medborgarförslag om att skapa en standardiserad kontraktsform för kollektiv, ett slags lex Göteborg.
– Även om lagen är nationell så kan man börja lokalt och skapa en standard. Det handlar om att alla ska kunna få besittningsrätt, men också om att de boende ska kunna styra in- och utflytt, eftersom man lever under familjeliknande situationer. Jag hoppas att vi får förståelse för detta, säger Elinor.
Positivt överaskade
Medborgarförslaget har redan fått över 200 röster vilket är minimikravet för att det ska behandlas i kommunen, men det är öppet för omröstning fram till den 8 januari. Men redan i slutet av november samlades kollektivmedlemmar, hyresgästföreningen, kommunala bostadsblag och ansvariga politiker för en samtalskväll om frågan, något som gjorde Elinor och de andra hoppfulla.
– Vi blev positivt överraskade. Känslan var att det här ska nog kunna fixas och att viljan fanns, säger hon.
Jahja Zeqiraj (S), ordförande i fastighetsnämnden, var med på mötet och ser positivt på engagemanget.
– Det var väldigt spännande att träffa kollektivisterna och det märktes tydligt att det fanns en stor efterfrågan på livsstilsboendelösningar. Det ingår i vårt uppdrag att möta denna efterfrågan. Kollektivboenden är ännu ett sätt att möta den skriande bostadskrisen, säger han.
Han ser ingen problematik i att kunna möta de behov som uttrycktes kring besittningsrätt och att få välja vem som flyttar in.
– Man skulle kunna upprätta en speciell matchningsfunktion på Boplats som möjliggör och synliggör intresse och tillgång.
Boende med livskvalitet
Nästa steg blir att medlemmar ur kollektiven skapar en referensgrupp där de tar fram de samlade erfarenheterna av att hyra kollektivt och vilka problem som de upplever att kommunen kan lösa. Därefter kommer jurister på fastighetskontoret att titta närmare på vad det finns för möjliga juridiska lösningar. Kommunen har idag som mål att fem procent av all ny markanvisning ska vara gemenskapsboenden och byggemenskaper. Mål som lyfts fram är bland annat mångfald och ekologisk och social hållbarhet.
– Det finns en social uppsida med denna boendeform och det handlar om livskvalitét. Vi bor i ett av de länder där vi har kronisk ensamhet, säger Jahja Zeqiraj.
Han lyfter upp Ernst Fontells plats i centrala Göteborg som ett konkret exempel där en ny markanvisning innebär byggnationer av olika lägenhetstyper och där gemenskapsboende är en av dessa typer.
Ser fördelar
Elinor Askmar hoppas att det ska gå att komma fram till en lösning som är bra för alla parter.
– Vi vill ju att de som hyr ut också ska känna sig trygga, att fler ska se den här boendeformen och inse att det inte är så dumt för deras del heller, säger hon.
Hon ser en rad fördelar med det kollektiva boendet.
– Förutom miljöaspekten i att många bor på en mindre yta och delar på en massa saker så finns det också en social hållbarhetsaspekt. Vi skapar ett sammanhang också för grannar och bekanta. Vi har en del arrangemang här i vardagsrummet som teater och konserter och har haft öppet hus för grannarna och sålt honung till dem. Vi kan dessutom ha en buffrande effekt som en tillfällig bostad, om vi till exempel skulle ha ett gästrum ledigt vid tillfället, säger hon.
I januari kommer en ny barnfamilj att flytta in i kollektivet och hon hoppas att de inte ska behöva vara beroende av att de fyra som nu står på kontraktet bor kvar.
– Jag tror att många vill bo så här, men att många avstår just på grund av osäkerheten.
