Nyheter.

2019-12-09 16:27
  • Indira Sojtaric (till höger) åker ända från Bergsjön för att hjälpa till med matlagningen. Foto: Sanna Arbman Hansing
    Indira Sojtaric (till höger) åker ända från Bergsjön för att hjälpa till med matlagningen.
  • ”Du skulle bara veta hur mycket guacamole vi gör här” säger projektledaren Marika Annell. Foto: Sanna Arbman Hansing
    ”Du skulle bara veta hur mycket guacamole vi gör här” säger projektledaren Marika Annell.
  • Marika Annell (i mitten) ser till att allting flyter på under kvällen. Foto: Sanna Arbman Hansing
    Marika Annell (i mitten) ser till att allting flyter på under kvällen.
  • Kockarna kokar en sås på de tomater som inte går åt. Den fryses in för att användas vid ett senare tillfälle. Foto: Sanna Arbman Hansing
    Kockarna kokar en sås på de tomater som inte går åt. Den fryses in för att användas vid ett senare tillfälle.
Puffetikett
ETC Göteborg

Här äter hundratals främlingar middag tillsammans

Varje måndag träffas ett stort gäng pensionärer, småbarnsföräldrar och utbytesstudenter för att äta middag tillsammans. Matlaget har blivit så populärt att några måste vända i dörren.

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på ETC Göteborg!
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Din prenumeration på ETC Göteborg förnyas varje vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Din prenumeration på ETC Göteborg förnyas varje månad. Avsluta när du vill.

En stor svampsås puttrar på en kokplatta och på köksbänkarna trängs plåtar med blomkålsbuketter och potatistärningar. Ett hundratal ägg väntar på att bli stekta och på golvet står en trälåda full av avokado. En av volontärerna pressar citronhalvor och en annan hackar körsbärstomater så att det skvätter kring skärbrädan.

Det är en vanlig måndagskväll i aktivitetshuset vid Karl Johanstorget i Majorna. Varje vecka samlas ett gäng kockar och volontärer för att laga en vegetarisk måltid tillsammans. Det började som ett matlag för åtta år sedan men nu har verksamheten vuxit – varje vecka kommer ett 80-tal besökare. Middagen lagas från matsvinnet från den närliggande matbutiken och besökarna betalar 40 kronor.

– Men vi släpper nästan alltid in någon som bara kan betala 10 kronor eller ingenting. Meningen är att alla ska kunna äta, säger Marika Annell jobbar på Majornas samverkansförening och är projektledare för Folkkök.

En höjdpunkt för många

Hon är spindeln i nätet och den som får många av volontärerna att vilja komma hit. Hon kallar alla vid namn och lägger handen på folks axlar. När strömmen går är det hon som klättrar upp på en pall och ringer några snabba samtal. Hon tror att Folkkök blivit så populärt för att människor vill bidra till att det slängs färre krokiga morötter och ledsna salladshuvuden. Många lockas också av gemenskapen och den välkomnande stämningen i det lilla aktivitetshuset.

– Den senaste tiden har många utbytesstudenter hittat hit och det är jätteroligt. Många kommer fram och säger att de lärt känna nya personer och att måndagar har blivit höjdpunkten i veckan, säger Marika Annell.

Ryktet om det trevliga matlaget har spritt sig långt utanför Majorna. Volontären Daniel Cevér åker hela vägen från Tuve för att laga mat några timmar varje måndagkväll. Han hörde talas om Folkkök genom en annons på Facebook och fastnade för den fina gemenskapen.

– Det är en paus från vardagsstressen att bara stå och skala morötter i några timmar, säger han och pressar ännu en citronhalva mot citruspressen.

Kocken Elle Boman älskar husmanskost och lagar mycket grytor och soppor. Foto: Sanna Arbman Hansing
Kocken Elle Boman älskar husmanskost och lagar mycket grytor och soppor.

Kö till öppningen

Redan en halvtimme innan öppningen börjar de första middagsgästerna att droppa in. Det gäller att komma i tid om man vill ha en plats. Volontärerna steker de sista äggen och dukar fram stora tråg med vegetarisk pyttipanna. Gästerna har små nummerlappar och tar mat i tur och ordning. Om det blir någonting över får de köpa med sig matlådor för en billig peng. Långborden inbjuder till samtal mellan främlingar och ikväll studsar samtalsämnena mellan protesterna i Chile och hur svårt det är att lära sig spela saxofon. Att träffa nya människor är en av anledningarna till att Pär Boman kommer hit med sin familj nästan varje vecka.

– Vi sitter oftast vid samma bord men det kommer alltid någon ny och slår sig ner. Man äter tillsammans på ett avslappnat sätt, säger Pär Boman.

När alla ätit upp varmrätten ställer volontärerna fram enorma fat med skivad frukt. Sedan diskar gästerna sina tallrikar och får plocka med sig matvaror som blivit över. Den här kvällen finns det stora nät med brysselkål, knotiga bitar ingefära och buntar med krusig svartkål. Medan gästerna stuvar på sig sina vinterjackor pustar kocken Elle Boman ut i köket. Det är en utmaning att laga mat åt så många människor utan att veta på förhand vad det kommer finnas för råvaror. Grönsakerna kräver lite mer omsorg än på en vanlig restaurang.

– Vi får morötterna som inte kunderna vill ha, de minsta och största och stumparna. De tar längre tid att skala och vi måste undersöka varje morot så att den inte är dålig, säger hen.

Inte torftigt

Elle Boman jobbar också på andra restauranger men gillar arbetssättet på Folkkök. Det ställer högre krav på matlagningsgänget och de behöver kunna ta tillvara på råvaror. I köket handlar samtalen om att det går att koka buljong på vitlöksskal och huruvida det går att äta ostronskivling som fått vita trådar. Även om matlagarna är duktiga på att rädda grönsaker menar Elle Boman att det inte behöver kännas torftigt att laga svinnmat.

– Man skulle kunna tro att det finns någon slags knapphetsmentalitet här, att vi lagar soppa på potatisskal och pesto på morotsblast. Men butikerna sorterar bort så många fina råvaror att vi inte behöver göra det.

Hens dröm är att fler restauranger skulle använda svinnmat och att alla matbutiker skulle ha egna restauranger där de lagar mat av överblivna varor. Idag är det otroligt mycket som slängs. Folkkök räddar ungefär en tredjedel av svinnet i en mellanstor matbutik varje vecka.

– Det känns som att vi står vid ett stort vattenfall av matsvinn och försöker fånga in det med en tesked.

Ändå är det snarare hoppfullhet är otillräcklighet som kännetecknar stämningen på Folkkök. Nästa år har Marika Annell planer på att kombinera matlagningen med odling. Hon vill börja odla örter utanför huset, ordna fler odlingskurser och kompostera matavfallet från Folkkök så att lokala odlare kan använda det som gödning. På så sätt skulle de kunna knyta samman hela kretsloppet. Marika Annell tror också att det skulle öka känslan av gemenskap.

– Världen kan se lite dyster ut på många sätt. Därför är det så roligt att gå runt här bland borden och höra diskussioner om samhälle, politik och matsvinn på massa olika språk.

Folkkök

Startade 2012 som ett matlag i Majorna. Idén var att folk i stadsdelen skulle lära känna varandra. 2017 började de samarbeta med Resursrestaurangen, vilket innebär att nästan all mat lagas av svinnet från butiker och lokala handlare.

En kock och en köksvärd handleder mellan sex och tio volontärer varje vecka. Utöver dem kommer cirka 80 personer för att äta.

Verksamheten drivs av Majornas Samverkansförening tillsammans med Resurs Restaurangen, Ekologisk stadsdel 2.0, NBV och Hyresgästföreningen.

Under hösten har de dessutom fått ekonomiskt stöd från SDF Majorna-Linné, Carl Johans pastorat, Wallenstam och Familjebostäder.