– Det där är bara fult, ärligt talat, att skriva så. Det finns debattörer som hävdar det, men det är också väldigt väletablerat inom forskningen att konsumtionen och produktionen av framför allt nötkött leder till stor klimatpåverkan, säger Fredrik Hedenus, docent i energi och miljö på Chalmers.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

Centern skriver att ”det är utsläpp från industrisamhällets avigsidor, som utsläpp från olja och kol, samt exempelvis kväveutsläpp från trafiken som orsakat miljöproblemen”.

– Prio ett i klimatfrågan är att minska förbränningen av fossila bränslen, det har de helt rätt i, men det innebär inte att köttfrågan är en icke-fråga. Det är ytterligare en pusselbit i det hela, säger Fredrik Hedenus.

Positiva egenskaper väger upp

Centerpartiets regionala företrädare anser att nötköttsproduktionen har blivit för hårt attackerad i debatten. Att den också har positiva effekter på landskapet som väger upp.

– Centern vill värna om svensk landsbygd, och det är ett legitimt politiskt mål, och det ger de uttryck för i den här artikeln. Men sen blandar de det med ganska konstiga formuleringar om hur det hänger ihop med klimatpåverkan och animalieproduktion, där de helt enkelt hamnar snett, säger Fredrik Hedenus.

Han får medhåll av Åsa Kasimir, docent i naturgeografi vid Göteborgs universitet.

– Det är inte många som har betande djur, här står de inomhus och äter soja importerad från Brasilien för att man ska få en tillväxt på djuren som är ekonomiskt hållbar. De skriver också om cellulosa, det är väl ingen som matar sina kor bara med halm, då växer de jättedåligt. Det är jättekonstigt att de tror det, centerpartisterna, vet de inte hur köttproduktion fungerar? säger Åsa Kasimir.

Hon tycker att diskussionen om kött och klimatet är tjatig, för henne framstår det som självklart att vi måste äta mindre kött för att minska utsläppen från markerna vid foderodling och minskat antal djur betyder färre magar med metan.

– I dag äter vi mer kött än på 60-talet och då hade folk bra hälsa i Sverige. Det är inte fråga om att vi ska ersätta med baljväxter heller, utan äta mycket mindre, säger Åsa Kasimir och tillägger att vi importerar hälften av allt kött vi äter i Sverige och att 25 procent av de globala växthusgasutsläppen är kopplade till markanvändning där köttproduktion ingår.

Håkan Pleijel, professor på institutionen för biologi och miljövetenskap på Göteborgs universitet tycker att Centerpartiet försöker trolla bort miljöproblemen kring köttproduktionen genom sina ”svepande formuleringar”.

– Ett av de viktigaste problemen med centerpartisternas artikel är att de genom en ganska luddig argumentation blandar ihop stor köttkonsumtion i allmänhet med en mycket mer begränsad konsumtion av naturbeteskött. Betande djur har en viktig roll i landskapsvården, men det mesta kött som konsumeras produceras inte på detta sätt.

Håkan Pleijel tillägger, precis som de andra forskarna, att alla verksamheter måste granskas när det gäller miljöproblemen – även köttindustrin.

Budskapet från FN:s klimatpanel IPCC är tydligt. I en av deras rapporter står att ”dieter med mindre animaliskt innehåll (kött, ägg, mjölkprodukter) är mindre växthusgas- och markanvändningsintensiva än dagens genomsnittliga dieter; ju lägre köttinnehåll, desto lägre miljöpåverkan”.

Måste ändra mönster

Även svenska myndigheter som Naturvårdsverket, Livsmedelsverket och Jordbruksverket ställer sig bakom formuleringar om att vi måste ändra våra konsumtionsmönster. Naturvårdsverket skriver att ”köttkonsumtion bidrar till stora utsläpp från jordbruket i Sverige lika väl som utomlands. Därför hör köttkonsumtionen, tillsammans med vårt internationella flygande, till konsumtionsmönster som behöver brytas för att nå klimatmålen”.

Enligt myndigheten är jordbruk den största enskilda källan till utsläpp av lustgas och metan. Växthusgasernas källor utgörs av djurens matsmältning, hanteringen av stallgödsel och jordbruksmark.

Jordbruksverket konstaterar, tillsammans med Livsmedelsverket och Naturvårdsverket, i en rapport att svensken åt drygt 15 kilo mer kött än EU-medborgaren 2016 och att ”växthusgasutsläppen från vår konsumtion måste minska”. De konstaterar också att ”över 80 procent av de svenska konsumtionsutsläppen orsakas av privat konsumtion. Av utsläpp från privat konsumtion beräknas livsmedel stå för drygt 25 procent eller lite mer än två ton koldioxidekvivalenter per person och år”.

– Det finns enstaka forskare som ungefär säger att ”vi tror oss veta att det finns lite felkällor i synen på nötköttsproduktion”, säger Kristina Jonäng, regionråd i Västra Götalandsregionen.

Hon pekar ut en forskare på en högskola i Sverige, men nämner även FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation, trots att även de har varnat för att kött- och mjölkproduktionen inte är hållbar.

Varför väljer ni att lyssna på ett fåtal forskare och inte konsensus?

– Jag tror att det har att göra med att vissa länder kanske lyssnar lite mer på FN:s klimatpanel och andra lite mer även på FN:s livsmedelsorganisation. I Sverige kanske vi har en lite snävare tolkning, säger Kristina Jonäng.