Nyheter.

2018-01-11 11:34
Bo Strömberg har jobbat som broförare på Götaälvbron sedan 1992. För honom är det med blandade känslor som han under varje arbetspass kan blicka ut över bygget av den nya Hisingsbron Foto: Christopher Kullenberg Rothvall
Bo Strömberg har jobbat som broförare på Götaälvbron sedan 1992. För honom är det med blandade känslor som han under varje arbetspass kan blicka ut över bygget av den nya Hisingsbron

Bo blickar mot sista broöppningen

I 25 år har Bo Strömberg från Öckerö jobbat som broförare på Götaälvbron. Dygnet runt öppnar och stänger han och de fyra kollegorna bron för passerande fartyg. Men nu när landmärket som format en hel stad fått sin dödsdom väntar gubbarna på bron på den sista öppningen.

Det skakar rejält i den lilla ljusgröna byggnaden mitt på Götaälvbron när femmans spårvagn kör över broklaffen. Det är fredagseftermiddag och broförare Bo Strömberg gör sig redo för att stoppa trafiken inför dagens enda öppning, begärd av segelfartyget Atlantica som varit på besök hos Gotenius varv.

– Där har vi en bil som kör mot rött. Nu har alla gående passerat så då kan vi fälla bommarna, säger han.


BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8


Det tar drygt fem minuter för fartyget att passera innan Bo Strömberg kan stänga bron igen och släppa på trafiken. På den korta tiden sträcker sig köerna med bussar och spårvagnar så långt ögat kan nå på båda sidorna.

– Det är därför vi inte öppnar bron under högtrafik på morgonen och eftermiddagen för att störa infrastrukturen så lite som möjligt, säger han.

Jobbar för Sverige

De är totalt fem personer som är anställda som broförare på Götaälvbron. De jobbar i skift och alltid ett dygn var.

– Det är alltid bemannat här, dygnet runt, året runt, även på nyårsafton. Vi som jobbar här är anställda av Göteborgs kommun, men egentligen jobbar vi för hela Sverige eftersom det är import och export för hela landet som passerar, säger han.

Förutom Götaälvbron rattar han även de båda Marieholmsbroarna som ligger två kilometer uppströms. Eftersom de är så mycket lägre är det oftast där de måste öppna och stänga.

– Nu är det mest yrkestrafik, men på somrarna när fritidsbåtarna kommer kan det vara öppningar där varje halvtimme, säger Bo Strömberg.

Förutom själva öppnandet och stängandet ansvarar broförarna för det dagliga underhållet tillsammans med ett par drifttekniker som har Götaälvbron som sin bas men som även arbetar med underhåll av andra broar i staden.

– De är tre personer och någon av dem måste alltid vara snabbt åtkomlig om något skulle hända med bron här. Jag kan inte lämna hytten.

Känns i hjärtat

Bo Strömberg har arbetat på bron sedan 1992. Och precis lagom till det att han firar 30 år som broförare på Götaälvbron ska han göra sin sista öppning och stängning. Det eftersom bron ska rivas under 2022, året efter det att den nya Hisingsbron beräknas öppna för trafik.

– Det är tänkt att vi ska driva den här bron parallellt med den andra under ett halvår innan rivningen påbörjas, säger han.

Även om det fortfarande är flera år kvar innan den sista öppningen så menar han att det känns i hjärtat på både honom och hans kollegor.

– Klart det känns, man har lagt ner så mycket arbete och hela sitt hjärta i det här. Det blir något personligt, vi som jobbar här är som en familj och ser det nästan som vår egen bro. Men nu har den gamla damen snart gjort sitt, säger han.

På den nya bron kommer det inte finnas någon broförare på plats på samma sätt. Istället planeras det för en central där alla öppningar och stängningar ska styras med hjälp av kameror. Märkligt, tycker Bo Strömberg.

– Vi som har erfarenhet av detta tycker det är konstigt eftersom vi finns på plats direkt här på bron om något händer, säger han.

Kan varna med megafon

Bo Strömberg menar att det behövs personal på plats som kan följa förloppet när trafiken stoppas, inte minst för att kunna öppna fönstret i tornet och använda megafonen som står beredd för att varna personer som inte alls uppmärksammar att det är en broöppning på gång.

– Vi ser så många ungdomar som kommer gående med sina mobiltelefoner och som går rakt in i bommarna. Sedan är det inte heller alltför sällan som bussar hamnar på fel sida om bommarna och då måste vi kuta ut och säga till dem att flytta sig, säger han.

Hur hans framtid kommer att se ut efter den dag då bron rivits har han bara vaga aningar om.

– Förhoppningsvis blir det att sitta någon annanstans, men var vet vi inte.

Götaälvbron invigdes 1939 och kommer att rivas år 2022 enligt planen. Foto: Christopher Kullenberg Rothvall
Götaälvbron invigdes 1939 och kommer att rivas år 2022 enligt planen.

Från världskrig till Kurt Olsson

Många är de göteborgare som har tagit sig över den ljusgröna bron som invigdes 1939. Den har varit stans pulsåder i åtta decennier och är ett landmärke som fått utså ett världskrig, ett dussintal påseglingar, trafikolyckor, hundratusentals Göteborgsvarvslöpare, högertrafikomläggningen och förstås Kurt Olsson. Bron byggdes från början med bara fyra körfält, men breddades under 1960-talet med en fil på varje sida och i dag tar sig i snitt 20 000 fordon över per dygn.

Att dödsdomen som vilar över Götaälvbron är nödvändig råder det dock ingen tvekan om enligt Bo Strömberg. Förutom väder och vind är det spårvagnarna om gjort att broklaffen helt enkelt blivit utsliten.

– Man känner hur det gungar här när spårvagnarna kommer och det är inte sällan de kör heller. Det blir stål mot stål och det tar alltid hårt, säger han.

Genom åren har tekniken utvecklats på bron. I begynnelsen räknades det ut att broföraren sammanlagt fick göra 44 olika handgrepp på sina många rattar, spakar och knappar för att öppna och stänga. I dag är det betydligt färre eftersom mycket sker med automatik.

– Det är ju den stora fördelen. Ibland öppnar jag den här bron samtidigt som jag öppnar Marieholmsbroarna och då gäller det att så mycket som möjligt sker med automatik så det inte blir fel, säger Bo Strömberg.

Diskoteksbranden påverkade

Precis innan han öppnar bron för segelfartyget Atlantica visar Bo Strömberg ett av alla system på sin datorskärm. Det är en gul varningsskylt som dyker upp på skärmarna även hos räddningstjänsten för att de ska se att en broöppning är på gång inom de närmaste minuterna. Det är ett system som utvecklades efter diskoteksbranden på Hisingen 1998.

– När vi satt här då och alla brandbilar och ambulanser kom körandes hade vi ingen aning om vad som hänt. Tänk om vi öppnat bron då, säger Bo Strömberg.

Bo Strömberg har sällskap av Johan Brandmar, Åke Danielsson och Mattias Åström som jobbar som driftelektriker på park- och naturförvaltningen och som har Götaälvbron som sin bas. Foto: Christopher Kullenberg Rothvall
Bo Strömberg har sällskap av Johan Brandmar, Åke Danielsson och Mattias Åström som jobbar som driftelektriker på park- och naturförvaltningen och som har Götaälvbron som sin bas.

Nu kan räddningstjänsten stoppa en broöppning om de skulle behöva komma fram, alternativt ta en annan väg.

När Bo Strömberg stängt klaffen och öppnat bommarna igen efter att segelfartyget Atlantica passerat och trafiken rullar som vanligt är det dags för fredagsfika i det lilla köket i vången under tillsammans med driftpersonalen. För Bo Strömberg väntar ett nattpass i hytten, ännu ett på vägen mot Götaälvbrons sista öppning.

Götaälvbron

Invigd: 26 november 1939.

Längd: 910 meter, 1 850 med tillfarts-ramper.

Höjd: 19,5 meter.

Brotyp: Klaffbro.

Byggkostnad: 8,2 miljoner kronor.

Planerad rivning: År 2022, året efter nya Hisingsbrons beräknade invigning.