Specialiseringen i samhället ökar och den riskerar att leda oss fel om vi inte samtidigt ökar vår individuella och gemensamma förmåga att se hur lösningar passar in i det större sammanhanget. Samhället blir allt mer komplext. Tekniken gör det till exempel möjligt att experimentera med självkörande bilar. Just detta exempel visar hur viktigt det är att vi har förmåga att se tekniken i sitt sammanhang. Bilarna rör sig i en miljö, där det vimlar av andra fordon, varelser och prylar. En pojke studsar en boll, en fågel plockar upp något på vägbanan, en pensionär tappar sin hatt i blåsten … Det vimlar av samtidiga händelser som vi som trafikanter och människor har lärt oss att hantera på ett sofistikerat sätt. Pojken och bollen har vi troligen mer uppmärksamhet på än fågeln och hatten. Blixtsnabbt värderar och gallrar vi informationen. Datorerna kommer kanske på sikt också att klara detta. Men det avgörande är att den nya avancerade tekniken med sensorer, kameror, GPS-system, hård- och mjukvara ställs mot det slumpmässiga och det irrationella i den yttre miljön. Tekniken måste lyftas in i sitt större sammanhang för att kunna värderas.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
Det handlar inte bara om teknik. Vår omdömesförmåga och våra kloka beslut hänger samman med en hel kedja av fakta, kunskaper, erfarenheter och jämförelser som vi har samlat på oss. När vi som konsumenter ska köpa en vara behöver vi bli bättre på att se bortom individnyttan. Vi behöver fundera på om vårt val är bra för ekosystemen och för en rättvisare ekonomi. Vi kan och bör i större utsträckning än nu ställa oss ett antal frågor. Kan vårt val av produkt stärka de initiativ som vill jämna ut orättvisor och ägandestrukturer? Är detta en bra produkt för det biologiska och det tekniska kretsloppet? Har tillverkaren sett till att arbetsförhållandena är justa? När produkten är färdiganvänd, vad ska hända med den då? Vi tar varje dag beslut som påverkar hur framtiden formas. Tankar vi bilen med fossilt bränsle godkänner och belönar vi samtidigt producenternas arbete. ”Tack för att du hade bensin här till mig just när jag behövde tanka bilen. Fortsätt med det!” säger vi till producenterna varje gång vi fyller bilens bensintank. Och därmed ger vi dem ingen signal om att byta bränsle eller minska produktionen av fossilt bränsle. Vi måste i högre grad än i dag ifrågasätta vårt egna beteende. Annars blir det ingen förändring.
Det räcker inte att våra folkvalda står för de svåra avvägningarna mellan olika behov. Ska vi lyckas förändra samhället i en hållbar riktning behöver vi alla bli bättre på att välja rätt, varje dag. Det räcker inte att företag redovisar sitt hållbarhetsarbete om företagets hela existens bygger på en affärsidé som bidrar till att köra planeten i diket. Det räcker inte att vi konsumenter gör några kloka val i butiken eller att våra barn lär sig kompostera i förskolan. Vi behöver alla, var och en i sin vardag, bli bättre på att se hur delarna hänger ihop med helheten. Specialiseringen måste mötas med mycket mer helhetssyn.